Det blir alltid som man tänkt sig

Har nyss skrivit ut biljetten till morgondagens inspirationsföreläsning med Olof Röhlander. Jag känner mig grymt peppad för att få en stor dos ny energi, och jag har höga förväntningar på kvällen!

När jag i september 2010 var på 4goods första inspirationskväll i Malmö så var just Olof en av kvällens tre "talare". Det var första gången jag hörde talas om honom, jag gillade verkligen både det jag såg och hörde - och har sedan dess varit en trogen prenumerant på hans veckobrev "Veckans peptalk". Efter att dessutom en längre tid ha följt honom på både Facebook och Twitter, känns det som att han pratar ett språk som tilltalar mig och jag ser som sagt fram emot en helkväll.

Om det blir som man tänkt sig? Vad har du då tänkt dig? Vi tränar upp våra egenskaper, även de negativa. Det du väljer att fokusera på påverkar inte bara din inställning till just den aktiviteten utan kanske även resultatet. Det är lika viktigt att träna kroppen mentalt som det är att träna den fysiskt. Följ med på 2,5 timme av inspiration, målande exempel och konkreta verktyg som hjälper dig börja fokusera på saker som stärker dig och din nyfikenhet på livets utmaningar.

Föreläsningens fokus:
- Hur tänder man gnistan på jobbet?
- Det du fokuserar på får du mer av
- Vad innebär rätt mental inställning?
- Hur hanterar man förändring?
- Våga ta eget ansvar
- Jo, du kan!
- Jo, det går!

Kanske är det någon annan i Malmö som i sista minuten har lust att få en dos torsdagsinspiration? Malmö Konferenscenter kl 18.00, biljetter bokas via Wimab.

Det blir alltid som man tänkt sig!

Vår i luften

Igår var jag en sväng till Österlen och hälsade på pappa som fyllde år. Dagen till ära bjöds det på en massa vårtecken: strålande solsken, fågelkvitter, nytvättade bilar, snödroppar, vintergäck och årets första utomhusfika. Om nu snön lyst med sin frånvaro hela vintern så kan den lika gärna fortsätta hålla sig borta - nu tycker jag att vi har gjort oss förtjänta av en härlig vår efter den evighetslånga regnruskhösten...

Men det skulle jag tydligen sagt tidigare i vinter, för gissa vad - idag snöar det!

Stalltips inför festivalen

Vill ni ha ett stalltips inför fjärde och sista deltävlingen ikväll? Inte för att mina tips brukar gå in, men ändå. ;)

(Det är mycket lättare att tippa hockeyn, för där tippar jag alltid bara vinst. De tipsen brukar i och för sig inte heller alltid gå in... kanske snarare inte speciellt ofta på senare tid... men jag skulle aldrig drömma om att tippa något annat. Hursomhelst.)

Jag tror på Dynazty och Danny till finalen, och att platserna till Andra chansen står mellan Charlotte Perelli, Hanna Lindblad och Lisa Miskovsky (och tyvärr tror jag nog att Lisa drar kortaste strået där, även om jag vill gilla henne). Det var ett ganska bra startfält och jag tror det kommer bli en bra avslutning på deltävlingarna ikväll. Jag rekommenderar inte att man tar en kisspaus till pausnumret, för det kan vara ett av kvällens bästa nummer. Om jag hade haft huvudet med mig hade jag tagit med mig kameran igår, men så var inte fallet... Så ni får helt enkelt lita på mitt ord. Eller kolla själva ikväll.

Wehoo! Snart är det final!

Dynazty, kvällens bästa tävlingsbidrag?

Mera prinsesstårta

Vi bettade om lillsessans namn på jobbet. Jag gissade på Alice. Ingen gissade rätt, förstås. Så istället köpte vi prinsesstårta för potten och firade lilla Estelle på fredagsfikat. Estelle är inget namn som spontant tilltalar mig, men jag tycker det är roligt att de valt något "eget" och lite oväntat. Sen kan Herman Lindqvist och alla andra tyckare pch förståsigpåare tycka vad de vill. Det är faktiskt Victoria och Daniels lilla tjej.

Gratis är gott!

Såhär en månad när man är utan lön (men med jobb - tänk om alla kunde komma överens om att antingen betala ut lönen i förskott eller i efterskott så hade man sluppit såna här fina löneglapp...) är gratisnöjen extra välkomna. Fast jag erkänner villigt att jag tycker att gratis är gott även i vanliga fall... :)

Den här veckan har jag lyckats tajma in en riktigt fin gratisvecka. I tisdags var jag på bio (går lysande för mitt nyårslöfte!), och började med att lösa in ett presentkort jag fick i julklapp på gamla jobbet mot biobiljetter så det blev gratisbiljetter redan från början. Och sen när textningen försvann halvvägs in i filmen och de fick ta en tio minuters paus för att starta om filmen så blev vi kompenserade med en fribiljett på väg hem. Ännu mera gratis alltså!

Igår var jag på Malmö Opera och såg genrepet av Svansjön som den kungliga baletten är i Malmö för att spela över helgen. Det är ju tur att alla såna här kringresande sällskap behöver någonstans att bo, och dessutom är generösa med att dela ut biljetter i utbyte mot god service (eller snarare tvärtom, god service kommer ju först förstås). Dvs gratisbiljetter genom jobbet! Som sagt, det där med att få lov att bli mutad nu när man inte längre är kommunanställd är kungligt... ;)

Och imorgon blir det dessutom genrep på Melodifestivalen i Malmö Arena, här var det Malmö Turism som var schyssta nog att dela ut gratisbiljetter häromdagen. Ja, tack!
Så det blir alltså lite festivalstämning live i år också... och rykten säger att det blir några spektakulära framträdanden till helgen. Kanske har de rent av sparat bästa deltävlingen till sist?


Prinsesstårta

Det är väl snudd på obligatoriskt idag va?

Heltäckande vit kakeldekor

Ända sen jag flyttade in i min lägenhet för snart 2,5 år sen så har jag stört mig på kaklet i köket. Eller snarare på det "tjusiga" motivkaklet... Inte riktigt my cup of tea. Jag har försökt täcka över det med vit kakeldekor (eftersom resten av kaklet är enfärgat vitt) men vanlig kakeldekor täcker inte, utan man ser mönstret igenom. Inte så snyggt. Jag har sökt med ljus och lykta efter heltäckande vit kakeldekor, men det verkade stört omöjligt att få tag på. På några ställen har de menat att de haft heltäckande, men när jag kommit hem och testat så har den inte alls varit heltäckande.

Till slut fick jag napp på Kungsholmens Färgbutik. Eller rättare sagt, det var ganska länge sen jag fick napp där. De sa att de skulle få beställa hem en ny heltäckande, när de sålt slut på det de hade i lager. Det tog rätt lång tid, typ ett år eller så innan jag nyligen fick svaret att de hade fått in det i lager. Jag hade inte så jättestora förhoppningar, med tanke på mina tidigare erfarenheter. Men ta mej tusan, det täckte helt och syns inget alls igenom! Dessutom var kakeldekoren ovanligt lättarbetad, den kändes lite "rejälare" än vanlig kakeldekor och det blev inte en enda luftbubbla eller annan synlig "skada" på plasten.

Allt som behövs är att man rengör kaklet ordentligt, sen tar man vatten med en droppe diskmedel i en sprayflaska och sprayar på rikligt innan man sätter på dekoren. Tack vare rikligt med vatten är det lätt att flytta runt dekoren innan man bestämmer sig för att den sitter rätt. Sen drar man försiktigt med en gummiskrapa så att man får bort vatten och luftbubblor bakom. Woila!

Bye bye hemska motivkakel. Jag kommer inte att sakna dig!

Grymt färg(o)matchad

Insåg att jag nog såg ut som en sjuåring som gått loss i garderoben på egen hand idag på träningen. Rosa tischa, röd överdragsjacka och lila mössa. Nåja, allt klär en skönhet har jag hört...

Träningen var förresten sjukt tråkig. Jag får nog ge upp det där med fuego nu. Om man inte gillar lationmusik så har man nog inte där och göra. Idag var det en (!) bra låt på en hel timme, och den kom till stretchen. Efter tio minuter var jag så uttråkad så jag hade lust att gå därifrån, kanske inte bästa inställningen till resten av passet. Jag tycker ju liksom att jag borde gilla det, jag gillar ju dans och koreografi (åh älskade step, kom tillbaka!). Men det känns som att halva passet går ut på att "släppa loss", flamsa omkring, pose:a och vicka på höfterna. Nej, nästa vecka får det bli nåt annat. (Japp, för jag håller fortfarande min engångiveckansennyår-strike. Bättre än ingengångiveckan.)

Som en prinsessa

Var hos farbror doktorn idag. Han sa att jag hade "häftig magkatarr". Inte så jäkla häftigt om jag får säga min åsikt. Men han sa också att jag (efter att ha ätit hans rekommenderade medicin) skulle må som en prinsessa inom en vecka. Det längtar jag efter!

Hmm. Hoppas han inte menade att jag skulle må som en prinsessa-mitt-i-förlossningen, för det finns väl en viss risk att vår prinsessa kommer göra det inom en vecka...?

Ja du Ranelid, vad säger man

Mycket kan man beskylla Ranelid för, men inte för att ha en speciellt ödmjuk och timid framtoning. Smart dock av hans kompanjoner att ta med honom i festivalen, för han har ju onekligen skapat uppståndelse kring sin medverkan och det var väl knappast någon som ville missa denna happening. Jag tyckte att låten var helt okej, men inte direk tack vare honom. Å andra sidan hade låten och numret antagligen passerat förbi ganska anonymt om det inte varit så upphaussat pga honom. Men Ranelid i finalen, ja vad säger man om det...

Hans egna lilla ärevarv när de ropats ut som finalister tyckte jag inte var speciellt snyggt. Det var svårt att känna lagkänslan i deras lilla trupp. Nog för att jag tycker det är bra med människor som tror på sig själva, men under förutsättning att de gör det på ett ödmjukt sätt.

För övrigt tyckte jag att det var ett ganska svagt startfält igår. Ingen som riktigt stack ut (förutom Ranelid då, fast inte direkt för sina sånginsatser...). Jag gillade Andreas Johnsson, somliga verkar tycka att det var en kopia på nån gammal Blur-låt, själv tyckte jag att det lät som en typisk Andreas Johnsson-låt. Molly Sandén var lite blek till en början tyckte jag, men vid en andra lyssning av låten så växte den. Den kan nog ta sig, och jag gillade dessutom att hon lämnat den docksöta looken.

Annars var det väl inte så mycket att skriva hem om i den här deltävlingen. Och nu återstår det bara en. Herregud så fort det går. När man har roligt.

Det där med associationer...

Efter festivalen i lördags spelade vi lite spel. Absolut överens, ett väldigt roligt och lättsamt spel som går ut på att man individuellt i sina lag svarar på frågor och sen får man poäng för de svar man är överens om. Under tidspress förstås. Och även frågor som vid en första anblick verkar enkla kan bli svårare än man tror när man fastnar på något ord... Tex när man inte kommer på att det man brukar kalla "knipsare" faktiskt heter häftapparat. Och där var de 30 sekundrarna...

Och så kan man ju bli lite rädd för sig själv när de mest konstiga associationer dyker upp. Typ som att det första som dyker upp i huvudet på frågan Vad tänker du på när du hör ordet nudist? är.. Naken-Janne. Kommer ni ihåg honom? Nä inte jag heller. Trodde jag. Men plötsligt dök han upp. Och sen visade det sig att han dykt upp för någon annan också.

Och den här då Vad tänker du på när du hör ordet ståuppartister? Skulle man på förhand gissa att Adde Malmberg är den första man kommer på!? Nä just det, det var ju inte igår han var på tapeten så att säga. Hur funkar det där uppe i hjärnkontoret egentligen frågar man sig?

Kul spel i alla fall. Fast om du har många lik i garderoben som du inte vill ska komma upp till ytan kanske jag inte skulle rekommendera det... ;)

Melodifestival med CityPolarna

Nä, inte ikväll, men väl förra lördagen. Jag ligger "steget efter" skulle man kunna säga.

För en vecka sen invaderades mitt hem av CiP:are för att digga schlager. Okej, invaderades var kanske att ta i. Jag hade ju själv bjudit hem dem, och så var de bara 7 st också. Men ändå. Jag laddade med gamla schlagerdängor hela dagen, planen var att ta igen föregående veckas missade festival. Med råge.

Vi hade knytis som vanligt och det var mycket gott som vanligt. Jag hade letat fram min schlagerboa och Maria hade gjort poängblad så att vi kunde bedöma bidragen under kvällens gång. Allt från text & musik, sångröst, kläder & koreografi till orginalitet skulle bedömas. Här skulle ingen slöa till inte! David Lindgren hamnade delad etta på min lista, så lite "rätt" hade jag ju i alla fall. Fast jag röstar för en liten makeover till finalen. Det där med prydlig kostym a la banktjänsteman är inte min grej...

Och det där med att plocka undan efter kalaset är tydligen inte heller min grej. Så här en vecka efteråt står fortfarande extrabordet framme, att fälla ihop det och bära ner det i källaren har verkat som en övermäktig uppgift för mig hela veckan. "Sjukt trött" har väl snarare sammanfattat min vecka. Så det hade ju varit skönt med en liten sovmorgon idag, om det inte vore så att man har en morgonpigg katt som tvunget ska väcka mig. Inte en eller två gånger, utan helst hundra. Så när klockan är åtta och man har blivit väckt hundra gånger sen kl sex så är det liksom lika bra att kliva upp... Pigg och utvilad och redo för en effektiv helg för att orka med allt det där man inte orkat i veckan? Not so very much.

Snö!

Äntligen! Den första riktiga snön landade ju i Malmö igår. Men då var jag för trött/hängig/whatever för att orka ta mig ut. Så därför ställde jag istället klockan en stund tidigare imorse för att hinna med en promenad till jobbet, allt för att få njuta så mycket som möjligt av den lilla snö som fallit. Det var inte riktig "knarrsnö", men termometern hade i alla fall sjunkit tillräckligt lågt för att det inte skulle vara slaskrisk.

Alla andra som var ute och promenerade letade barmark och upptrampade stigar, men själv letade jag orörd snö att traska omkring i. 40 minuter tog det till jobbet, det var mörkt när jag gick hemifrån och nästan ljust när jag kom fram, och jag njöt av varje sekund. På lunchen var jag tvungen att smita ut en snabbis bara för att få stå och kisa mot den bländande vita snön som solen reflekterades i. Och på vägen hem tog jag en omväg så att promenaden istället blev en timme. Och sen när jag skulle till Friskis, då tog jag apostlahästarna istället för cykeln igen, och vips så blev det ytterligare 30 minuters promenad. Jag tror jag gillar det där med snö faktiskt.

Så idag har jag samlat ihop sex pinnar i jobbets motionstävling. En pinne = 30 minuters sammanhängande fysisk aktivitet. (De sista två pinnarna fick jag ihop genom ett Fuego-pass, och sen hade jag turen att få skjuts hem.) Det gäller att smida medans järnet är varmt. Vem vet om jag kommer upp från sofflocket resten av veckan...

4good-kväll: A Brand New You!

Nytt år. Nya vanor. Nytt liv. A Brand New You!

Vad lovar du dig själv inför ett nytt år? Att träna, sova, älska och skratta mer? Att tänka helt nytt eller kanske bara lite annorlunda? All förändring börjar med dina tankar, tänker vi på 4good. Så, kom, peppas till nytänk och mer driv av en av Sveriges mesta äventyrare Renata Chlumska, coachas till mer coolhet av mindfulness-experten Cecilia Åkesdotter och hitta mod till förändring hos karriärhopparen och stå upparen Hasse Brontén. 
 
Så där såg förutsättningarna för onsdagens 4good-kväll ut. Jag hade lockat med mig tre st 4good-rookiesar på denna kvällen, så jag kände lite press att de inte skulle bli besvikna. Men det tror jag inte att de blev. :)
 
Cecilia Åkesdotter inledde kvällen med att prata om Mindfulness. Ett ämne som fortfarande är lite "flummigt" för mig, även om jag både gick kurs, lyssnade på skivor/övningar och försökte praktisera det under min sjukskrivning för ett och ett halvt år sen. Men eftersom jag är en typisk multitasker som är väldigt dålig på att vara just i nuet, så är jag också lite fascinerad av det. Vill lära mig mer. Tyvärr måste jag säga att Cecilia var lite väl flummig för min smak, och jag upplevde det som att hon hade lite svårt att hålla en röd tråd i sitt föredrag. Eller så var det bara jag som inte hittade den. Jag fick inte riktigt ihop hennes historia, men kanske hade det varit bättre om man fått höra henne en helkväll så hon fick mer tid på sig. Vi klickade hursomhelst inte riktigt, hon och jag. Men jag är fortfarande nyfiken på mindfulness, så hon avskräckte mig åtminstone inte... :)
 
Näst på tur var Hasse Brontén, som började med att säga att det kändes ovant för honom att gå på scenen utan att han skulle vara rolig, utan att han faktiskt skulle hålla ett seriöst föredrag. Fast rolig, det var han förstås ändå. Det är ganska tydligt att det ligger i hans natur. Intressant resa från polis, säpo, långsamt uttråkande statligt arbete där kollegorna åkte hem och hängde tvätt på arbetstid (hög igenkänningsfaktor på den!) till sitt nuvarande yrke som stå upp-komiker. Han pratade om det där med att bestämma sig, och få det att hända. Vi har ju en tendens att vilja sluta röka/snusa/äta godis/börja träna etc, men att vi alltid ska göra det på en måndag. Sen. Men så dumt det är att fortsätta röka tills att man ska sluta. Har man bestämt sig då? En annan sak jag tar med mig från hans föredrag är att ställa sig frågan "Trivs jag?". Och att våga lyssna på svaret.
 
Sist ut, efter mingel och vin i pausen, var Renata Chlumska. För många kvällens höjdpunkt. Själv visste jag inte riktigt om jag skulle kunna identifiera mig med henne, jag är ju inte direkt den äventyrliga typen. Men oj, vilken otroligt proffsig och inspirerande föreläsare hon är! Helt omöjligt att inte dras med av hennes energi. Och hennes strapatser till Himalaya och på cykel och kajak runt hela USA är ju onekligen fascinerande att lyssna till. Vilka enorma förberedelser som ligger bakom, vilken beslutsamhet. Hon poängterade att huvudet är den viktigaste muskeln att träna, att det är inte hennes biceps eller benmuskler som tagit henne runt. Och om hon kan lyckas ta sig runt USA på cykel och kajak och vara borta 1,5 år, så kanske jag borde klara av att vara sockerfri ett par dagar? Eller ta mig till Friskis två gånger i veckan? 
 
Kvällen avslutades med att Renata fick en kram av en i vårt sällskap, så jag tolkar det som att kvällen fick godkänt. Till tonerna av I gotta feeling (Tonight's gonna be a good night) gick vi därifrån med ett stort leende på läpparna och kände oss nog alla en halvmeter längre. Tack 4good, för ännu en härlig inspirationskväll - vi ser redan fram emot nästa!
 

Bilder lånade från 4goods facebooksida.

Söndagsskrotar

Jag kanske var en brand new me i torsdags. Men det var då det. I fredags fick jag istället besök från magknipet från hell hela dagen. Jag har nog varit lyckligt förskonad från magknip i den omfattningen förut, för s-tan vad ont det gjorde. När det högg till var det så att man bara ville krypa ihop i fosterställning och gråta. Men nädå, sitta på jobbet och se pigg och glad ut. Det gick sådär.

Hade planerat en filmkväll med Jeanette på kvällen, men gick hem och drog något gammalt över mig istället. Magknipen gav med sig under kvällen, men jag kände mig allmänt hängig och även en lite febrig känsla smög sig på. Det blev tidigt i säng, och igår när jag vaknade kände jag mig något bättre. Fixade och donade för schlagerkvällen hemma hos mig, men när gästerna gick hem kände jag mig smårisig igen. Idag känns magen öm och resten av jaget lite mörbultat. Därför blir det bara söndagsskrotning idag. Jag har fortfarande morgonrocken på mig och har spenderat den största delen av dagen i soffan. Det har snöat och är alldeles vitt ute (äntligen!), men jag orkar inte ta mig ut. Typiskt.

Det verkar som om jag har något skit i kroppen. Så bryt ut då och låt mig sen vara ifred!

Tack.

Kan hända att jag fryser lite också. Iklädd underställ, raggsockar, fleecig morgonrock med huva, tjockfilt och vantar.

A Brand New You

Ja, det är inte utan att jag känner mig som a brand new me idag. Sockerabstinenshuvudvärken från hell har äntligen släppt efter tre dagars ivrigt värkande, och dessutom hade jag en toppenkväll igår tillsammans med ett gäng finfina tjejer på säsongens första 4good-kväll. Som grädde på moset har jag ett färskt spinningpass i benen, och känner mig piggare än på länge.

Fast även a brand new me måste sova, så det tänker jag göra nu. Mer om Renata Chlumska, Hasse Brontén och Cecilia Åkesdotter får det därför bli imorgon. Godnatt!

Bönhörd

Imorse när jag drog upp persiennerna och tittade ut trodde jag nästan att jag blivit bönhörd. Det var vitt ute!

Lite lite lite snö hade fallit under natten och lagt sig mellan grässtråna. Det har dessutom flugit runt lite flingor i luften idag, men det har ju försvunnit under dagen. När jag tog en promenad i parken såg jag spår efter att någon trots allt tagit tillfället i akt och letat upp den enda backen som går att hitta i området och åkt lite pulka - på frosten i gräset. Men vad gör man inte när man är svältfödd på äkta vara.

Schlagerspektaklet

Så har nu äntligen årets Schlagerspektakel dragit igång! Förutom jul, påsk, midsommar och Kiviks marknad så är nog Melodifestivalveckorna min "favorithögtid" på året. Och så vitt jag vet så har jag aldrig missat en Melodifestival, jag vill minnas att vi satt bänkade hemma redan när man var liten och i vuxen ålder har Melodifestivallördagarna alltid varit heliga.

Året då jag var i London tror jag faktiskt att jag fick en inspelning av den svenska uttagningen (på den tiden var det bara en uttagning) levererad till mig, och dessutom såg jag den engelska uttagningen (som var typ en torsdag eftermiddag och där Nanne Grönwall var en av deltagarna...). 2007 såg jag spektaklet live för första gången då cirkusen kom till Övik, då var jag faktiskt både på genrepet på fredagen och på direktsändningen på lördagen. Det var grymt roligt! Och det var också då begreppet Det blir roligare i Örnsköldsvik myntades och det var allmänt festivalyra i stan med den nybyggda arenan och allt. Åh, härliga tider!

2010 kom festivalen tillbaka till Övik och då var jag förstås på plats (även om jag flyttat från stan) och förra året blev det ett besök på genrepet i Malmö. Men i år blir det nog bara tv-soffan. Fast igår när spektaklet drog igång så satt jag och kollade på Sagan om Ringen. Mina två Sagan om Ringen-maraton-kompanjoner är inte så intresserade av Melodifestivalen och hade bokat in film nr 2 igår. Jag försökte först avvärja detta, men sen insåg jag att jag inte inte värja mig sex lördagar framöver.... Så jag gav med mig, och satte istället videon hemma på inspelning. Tredje och sista Ringen-filmen kommer dock att ses hemma hos mig, och då blir det definitivt en fredag eller söndag istället. ;)

Så när jag kom hem vid halv ett inatt satte jag mig och såg festivalen. Man måste ju hinna se det innan några löpsedlar (läs: facebook eller twitter) avslöjar hur det har gått. Jag tyckte att Loreen var överlägset bäst, hon bjöd ju till och med på snö! Dead by April var också överraskande bra, men den där avgrundsvrålande nissen hade jag klarat mig utan. Programledarna började lite knackigt, men tog sig under programmet - framför allt Sarah och Gina. Helena klickade jag inte riktigt med, men jag hoppas hon tar sig. Men visst var det bättre på Luuks tid?

Säsongspremiär på IKEA

I torsdags var det "säsongspremiär" för IKEA-kvällarna för mig och min IKEA-buddy Cecilia då vi var på ett Växtseminarie. Hon har varit otrogen och varit på IKEA utan mig flera gånger sen sist, men jag som inte varit där sen innan jul kände knappt igen mig i varuhuset som de möblerat om totalt. Det blev en snabb shoppingtur innan seminariet, det såg ut som att de hade fått in ganska mycket vårnyheter så det får nog bli en tur dit snart igen. I lugn och ro.

Välkomna till ett inspirerande seminarie på IKEA Malmö där ni får tips och råd om olika växters placering för att skapa ett estetsikt vackert hem. Kvällen hålls tillsammans med Jenny Strandh, en av Malmös mest välkända florister, som driver företaget Jenny Strandhs blomsterdesign AB. Vi visar också olika planteringar i krukor och vaser. Ni får dessutom möjligheten att binda er egen vårbukett!

Det här var nog den kvällen som vi på förhand haft mest förväntningar på. Och de infriades. Jenny visade många tips och tricks på att gruppera och pimpa växter med diverse pinnar, pynt, sten och annat roligt. Allt såg så himla enkelt och snabbt ut när hon gjorde det, och det blev väldigt fint. Jag tycker sånt där är jätteroligt, och har verkligen saknat de inspirationskvällar som Gullängets handelsträdgård ordnade innan det hände tråkigheter där (någon som vet om det är uppklarat än förresten?). Sen dess har jag väldigt sällan opimpade krukväxter hemma.

Jenny tipsade dessutom om att hon hade kvällskurser hos sig, och även om de kostar en slant så kommer det säkerligen att bli ett besök där. Jag har ju letat liknande inspirationskvällar på blomsterbutiker här nere i södern sen jag flyttade hit, utan resultat. Kvällen avslutades med att vi fick binda varsin tulpanbukett med blåbärsris. Både Cecilia och jag konstaterade ganska snart att vi nog inte hade några floristgener i blodet direkt. Fast sen när man kom hem och satte buketten i vas så var det ganska fint ändå... :)

Och när jag kom hem kollade jag över några av mina planteringar för att se om jag fått nån ny inspiration med mig. Den här hade nog fått godkänt av Jenny. Pinnar för att få lite höjd, en glasfågel för höjd och pynt (och vatten), några torkade fröhus och så småsten på jorden förstås. Dessutom grupperad med en kompis bredvid sig i likadan, fast lägre, kruka. Jag gillar.

Garanterat snöfritt

Välkommen till Malmö. Garanterat snöfritt.

Även om vi (äntligen!) har haft vinterkyla nu i nästan två veckor, så lyser snön med sin frånvaro. Fortfarande har inte snön lagt sig en enda gång på hela vintern. Inte en enda gång! Det har dalat lite flingor i luften nån gång, men antingen har det varit för varmt på marken för att det skulle lägga sig eller så har det helt enkelt bara snöat för lite.

Och nu känns det som att var man sig än vänder så finns det snö överallt i hela landet utom i just Malmö. Jag trodde inte att jag var snöberoende, med tanke på att jag inte direkt utövar någon vintersport som kräver snö. Men efter att ha tillbringat åtta vintrar i Norrland har jag uppenbarligen vant mig vid snö. Och sen jag flyttade söderut har jag också haft turen att pricka in två rejäla vintrar på raken. Men i år verkar min 10-årssvit ta slut.

Som sagt, jag trodde inte att jag var snöberoende. Men jag saknar snön så mycket att jag skulle kunna vara beredd att flytta tillbaka till Norrland på studs. Snö och hockey, det hör ju vintern till. Och här finns ingetdera.

Snöknarr under fötterna. Snöänglar. Bitande kyla och strålande solsken. Att få kisa för den bländande vita snön. Röda köldbitna kinder. Snöbollskrig. Kanske till och med en tur på längdskidor.

Men jag får väl hålla tillgodo med kylan. Idag är det ca 13 minusgrader och solen skiner faktiskt. Det kan bli en riktigt skön vinterpromenad av det också. Men jag hade ju föredragit lite ackompanjerande snöknarr under fötterna.

Nä ja' ä int bitter...

Lika kallt/varmt ute som inne.  Fast tvärtom.

Tur att det är lite varmare i resten av lägenheten än i fönsterkarmen.

My week with Marilyn

Ett av mina "januarilöften" var ju att gå på bio oftare. Visserligen hann jag bara gå på bio en gång under januari, men igår var jag en andra gång - fast då hade det ju hunnit bli februari redan. Tiden går snabbt.

De övriga januarilöftena har förresten också gått bra; både Öviks- och Göteborgsresan blev väldigt lyckade, de två hockeymatcherna i Övik gick kanon men den i Göteborg gick inte riktigt enligt planen, det nya jobbet är påbörjat och nu inne på tredje veckan, sockerpausen gick finfint i tre veckor, förkylningen gjorde visserligen comeback med en ny omgång halsont i mitten på januari men är nu borta, jag har varit på Friskis åtminstone en gång i veckan tre veckor i rad (bättre än ingenting och åtminstone regelbundet!), jag har druckit en hel del te (mest pga förkylningarna men har även tackat ja till te när jag blivit bjuden vid några andra tillfällen - det går att dricka men jag tycker inte att det är gott)... men nån snö för att ta fram längdskidorna har inte kommit.

Men bion ja. Igår var jag med Jeanette och såg My week with Marilyn. Jag hade, som vanligt, ingen koll på förväg. Jag tycker väldigt mycket om att se på film, men jag är inte intresserad av film. Det vill säga jag kan inget om filmer, skådespelare, regissörer etc och minns förstås knappt vad jag sett för filmer. Men när jag väl ser dem, då gillar jag det. ;)

I ett desperat försök att bli tagen på större allvar reser ikonen Marilyn Monroe till London 1956 för att spela mot legenden Laurence Olivier i ”Prinsen och balettflickan”. Den ömhetstörstande Marilyn känner sig övergiven av maken Arthur Miller och attraherad av Oliviers assistent, den unge Colin Clark.

Filmen var ganska bra. Lite söt, lite fin. Intressant att få en bild av Marilyn. Sevärd.