Fågelbad i betong

I början av sommaren hade vi lite pysselstuga hos pappa och gjorde rabarberbladsformade fågelbad i betong. Vi följde den här beskrivningen och det var faktiskt inte speciellt svårt och blev himla bra om jag får säga det själv. Det svåraste var att få loss bladet från betongen när det stelnat. Men med hjälp av pincett och tålamod så gick det till slut. Skam den som ger sig. Tips på kul pyssel!

Det här behöver du:

En pappa med betongblandare

Rabarberblad
Finbetong
Spann eller hink, beroende på vad du kallar det
Ev plasthandskar
En hög med sand
En mindre murslev eller spatel

Gör såhär:
1. Förbered gjutningen. Lägg ut en sandhög och forma den till en kulle. Kullen ska vara så pass stor att ditt blad kan bli till en mjuk skålform. Blanda finbetong och vatten successivt och rör hela tiden i smeten. Till ett stort rabarberblad går det åt cirka 2 liter finbetong blandat med 4 deciliter vatten. Den slutliga konsistensen ska vara som en ganska lös men smidig gröt.

2. Lägg bladet över sandhögen med den ådriga nervsidan upp. Skär av stjälken så nära bladet som möjligt. För att få en bra skålform på ditt fågelbad behöver du troligen skarva till en bit av ett annat blad att lappa över glipan vid skaftet med. Skär till en bit av spetsen på ett rabarberblad och lägg biten över så det ”håller ihop” det stora bladet till en fin form att fylla vatten i.

3. Klicka ut betongblandningen och släta ut med spateln. Börja i mitten och stryk ut mot kanterna. Se till att betongblandningen kommer in mellan bladvecken. Klappa gärna på ytan så går betongblandningen in i bladstrukturen ordentligt. Använd fingertopparna när du slätar ut gjutblandningen utmed bladkanten. Då får du en fin ytterkant och bladets karaktär kommer tydligt fram i slutresultatet.

4. Bygg på av bladningen tills du har fått en tjocklek på cirka 1 centimeter över de kraftigaste nervtrådarna. Avsluta gjutningen med att platta till betongen på toppen av formen så får ditt fågelbad en stadig botten att stå på när formen har stelnat och du vänder upp fågelbadet. Låt därefter gjutningen torka minst 2 dygn. För mindre blad räcker det med ett dygns torktid. Täck gärna gjutningen med exempelvis en trälåda och lägg en vattentät plast över så riskerar du inte att fågelbadet utsetts för regn under torktiden.

5. Vänd på bladet när det har torkat. Var extra försiktig när du tar i kanterna. Dra försiktigt loss rabarberbladet från betongen. Använd kniv eller mejsel och pilla loss bladet i ådringarna. Om du vill få extra fina kanter på ditt fågelbad kan du slipa kanterna försiktigt med slippapper eller en elektrisk sliprondell.

Ett betongblad som du har gjutit med finbetong klarar att stå ute året om. Det spricker inte av is och kyla. Lacka eller färga efter tycke och smak. Lacken gör att det håller vatten bättre och inte suger åt sig så mycket.

Bye bye blondie

Bye bye blondie - hello brownie!

Sedan jag kom tillbaka från semestern så har nästan alla på jobbet frågat mig om jag blonderat mig. Men nej, det är solens förtjänst (eller fel) - trots bara två veckors semester och dessutom ett bevisat uselt sommarväder. För jag vet inte vad jag annars ska skylla på, kanske ska jag tacka bästa frissan i Övik som i januari (!) fixade lite slingor i håret, och tydligen är de tacksamma för att ljusa på sig fortfarande fast att de blivit övertonade ett flertal gånger.

Hursomhelst, håret blev ljust. Men jag trivs bäst som lite mörkare. Så nu har första hösttoningen åkt på.
Det är inte det att jag inte gillar blondies, det är bara det att brownie låter... godare.

Sötaste kräfthattarna

Igår var det dags för kräftskiva igen. Och dagen till ära hade jag fyndat de sötaste kräfthattarna på Lagerhaus, 6-pack för 29 kr. Om man ändå ska ha löjliga hattar på sig kan de ju lika gärna vara lite söta i alla fall, tänkte jag (och ja, när det är kräftskiva ska man ha löjliga hattar på sig). Så det blir dagens kräftskivetips!

Kräftskivan i Lund var fantastiskt trevlig med massa god mat, dryck, skönsång och förstås bästa sällskapet. Middagen avslutades med en fryst marängtårta med kolasås och hallon - to die for! Jag tror jag måste avkräva värdinnan på receptet.

Dock tror jag att jag skulle servera den utan tandpetare. ;)

Trädgårdsonsdag is back!

Äntligen! Trädgårdsonsdag är tillbaka efter sommaruppehållet, och nu ska man äntligen få se vad det blev av allt de pysslade med i våras... och jag inser att jag nog får ta och skriva ner alla mina idéer till "min egen" trädgård så jag kommer ihåg vilka projekt jag ska ta itu med nästa år.

En Pernilla, Tareq eller John till hjälpreda hade ju inte suttit fel. Älskar bilden nedan där Tareq och John är på melonspaning. Tror visst att det gick bättre med min melon än Tareqs. Stay tuned, bilder kommer. Förstår att ni är grymt nyfikna.



Ingen sommar utan Perikles

I fredags drog Malmöfestivalen igång, och som vanligt var det Perikles som avrundade fredagkvällen med sina skånska rocktoner. Säga vad man vill om Perikles; de ser eventuellt ut att ha sina glansdagar bakom sig och de sjunger inte enbart ljuva toner - men jäklar vad de bjuder på drag!

Och vem bryr sig egentligen om gubbarna börjar se lite slitna ut, när tonerna till Hon är en duva som dansar på dunkuddar, den rosenljuva allt blir till guld hon nuddar ljuder över stan. Det är sommar, det är nostalgi, det är Tingvalla, det är Kulla, det är Malmöfestivalen, det är mina skånska rötter. Det är underbart!

Bild ärligen stulen av Cecilia, hoppas jag blir förlåten?

Söndagsjoggen is back

Imorse var det dags för söndagsjoggen att göra comeback. Det har ju varit lite si och så med det under sommaren, men nu har jag klarat av vecka 5 (av 8) på C25K-appen - och jag SKA slutföra det här. Om än under lite längre tid än vad appen säger.

Jag har dragit mig lite för att ge mig på dagens pass, dvs pass 3 på vecka 5. Jag hade nämligen tjuvkikat på schemat och sett att det var dags att springa 20 minuter sammanhängade. Fram tills nu har det varit typ 3 eller 5 minuter i taget, som max 8 minuter. Så hoppet till 20 kändes lite saftigt. Men det gick bra. Det gick inte snabbt. Men det gick bra.

Med havet som mål gick det bra. Och väl där blev jag sugen på ett spontanbad. Hade varkens handduk eller badkläder med, men det gick fint ändå. Om än lite blött på vägen hem. :)

Resten av dagen har jag legat raklång på solstolen med en god bok. Temperaturen har för första gången på hela sommaren klättrat över 30-strecket, så jag har njutit av en underbart skön sommardag - och av många svalkande dopp i poolen. Life is good!

DIY - Kakfat av loppisfynd

Ni kanske la märke till de snygga uppläggningsfaten på kräftskivan? (Jodå, man får lov att skryta.) De hade vi själva pysslat ihop med hjälp av lite loppisfynd och limpistol. Det har faktiskt blivit ganska mycket pysslande i sommar, och jag har insett att det kanske är det som är mitt intresse. Att pyssla, fixa, göra lite själv och designa. Ibland känns det som att man inte "räknas" när man inte har ett stort intresse som överskuggar alla andra, ni vet som man kan prata omkull sin omgivning med och ägna all sin vakna tid åt. Typ hästfolk. Jag har aldrig haft nåt sånt. Men därmed inte sagt att jag inte haft massa småhobbysar.

Hursomhelst, den här sommaren har det blivit en del av den varan. Och det roligaste av allt är att jag har fått lite hjälp och sällskap av några som hängt med på mina idéer. Ensam är stark, men tillsammans har roligare. Typ. Det började med kryddtrappan i våras och sen har det bland annat blivit ett fågelbad i betong, ett rostorn á la Ernst, fågelholkar till en hel armé och så nu ett gäng kakfat av loppisfyndade tallrikar och ljusstakar. Det finns fler idéer på lager, men det var det där med tid också.

Fast kakfaten ska jag dock inte ta åt mig äran för, det var Christinas idé från början då hon kom ihåg att hon sett något liknande på Äntligen hemma för några år sen. Det hela är mycket enkelt. Vi var på ett gäng fotbollsföreningsloppisar på Österlen och fyndade lite udda tallrikar i olika storlekar och ett antal ljusstakar i porslin. Ljusstakarna får med fördel komma parvis om man vill göra trevåningsfat, då båda våningarna då får samma form på sin stomme.

Sen är det bara fram med limpistolen och montera efter önskemål. Egentligen ska man dock ha porslinslim, och det kan jag nog rekommendera. Limmet tålde inte vatten så bra och lossnade på några faten vid diskning, men å andra sidan blev de ju då hopfällbara och lättare att förvara. ;)

Vi gjorde tre fat till kräftskivan, och jag måste säga att jag blev positivt överraskad av resultatet. Jag var lite skeptisk till en början, men det här blev riktigt bra. Man kan ju själv välja om man vill göra tre-, två- eller envåningsfat. Jag tror det kan bli riktigt snyggt att göra flera envåningsfat i olika storlekar och höjder och ställa fram tillsammans. Jag tror minsann jag ska investera i lite porslinslim och ta mig en sväng på den lokala second hand-butiken snart igen. Det här är ju sånt bra pyssel som man kan göra hemma i lägenheten också.

Bröd till kräftskivan

Nu är det dags för kräfttider igen. Om du vill imponera på gästerna - eller varför inte på värdinnan - så kan jag tipsa om ett lättbakat och gott bröd i form av en kräfta.

Jag vågar nästan utlova succé!

Och enkelt är det också.

Det här behöver du:

50 g jäst

1 msk honung
5 dl vatten
1 msk salt
11 dl mjöl
3 msk tomatpuré
1.5 dl dill, hackad
1 st ägg
2 oliver (eller dyl) till ögon

Såhär gör du degen: 
1. Blanda jästen med salt och honung så att jästen smälter.
2. Tillsätt det 37-gradiga vattnet och rör om.
3. Tillsätt mjöl tills degen blivit fin och smidig.
4. Rör ned tomatpuré och hackad dill.
5. Sätt ugnen på 225 grader.
6. Lägg lite mjöl på degen och låt jäsa under bakduk i ca 20 min.

Och såhär gör du en kräfta av brödet:
1. Slå upp degen och arbeta ev in mer mjöl. Dela degen i 3 lika stora bitar.
2. Ta en av bitarna och forma den lite ovalt till kräftans huvud. Skär ett snitt i mitten av denna bit.
3. Dela en av de andra bitarna i 2 större och 4 mindre bitar. Dessa läggs som ledare och klor ut från huvudet. De mindre först och sedan den större. Klipp ett hack i den största precis som klor.
4. Dela den tredje degbiten i 5 bitar som trillas till bullar och lägg dem i en lätt svängd rad ut från huvudet till kräftans stjärt. Klipp 3 jack i den yttersta bullen.
5. Stick i tex oliver som ögon.

Jäs under bakduk på inte för varm plats i ca 20 min. Pensla med uppvispat ägg och grädda mitt i ugnen på 225 grader i ca 15-20 min tills brödet fått fin färg.

Tada! Redo att imponera!

Kräftskiva

I lördags var det dags för årets första kräftskiva (och fler kommer det bli!). Kusinfirman pimpade altanen och bakade kräftbröd medan resten av ligan tinade kräftor, byggde serveringsfat och flyttade ut baren. Vädret visade sig från sin bästa sida och bjöd på en skön kväll bland klor, stjärtar, snapsar, minipajer, ost och visor.

När gamlingarna hade begett sig hemåt avslutade "vi ungdomar" kvällen med The Hunger Games-filmtajm en bra bit in på småtimmarna.
Och sen var det det där med att diska och röja dagen efter. Inte så bra.

Vardag

Vardag. Har ni hört nåt så fint?

Lika roligt som jag tycker det är att flänga runt och hitta på en massa roliga saker hela sommaren, lika skönt tycker jag det är att få landa hemma och bara vara. Sen i påskas har jag tillbringat de flesta helger på Österlen, och de senaste två månaderna har jag varit i stugan precis varje helg. Jag tycker det är underbart, och jag njuter varje stund av att ha möjligheten att vara där, att pyssla i trädgården och umgås - ofta och mycket (något jag saknade mycket när jag bodde i Övik, och en starkt bidragande orsak till att jag flyttade ner).

Men ändå kan jag längta lite efter hösten och en riktig hemma-helg.
Vad är det man säger, borta bra hemma bäst?

Sen semstern har det varit galet mycket på jobbet i kombination med många uppbokade kvällar med roligheter. Vilket resulterat i att jag de senaste dagarna har varit helt färdig. Helt färdig. Det har stått vila på schemat, och när man ligger här i soffan och inspekterar sitt hem som inte fått någon kärlek på flera månader så blir man ju lite sugen på att fixa. Ett musklick och en biltur senare hade jag skaffat mig lite inspiration.

Det var kärlek vid första ögonkastet x 2. Ett vackert ljusfat från Rusta och ett kuddfodral från Ellos ger själen ro. Ni vet, lite sådär till freds.

Vem sa att man inte kunde shoppa sig lycklig...?

Diggiloo

I söndags eftermiddag hann jag hem från stugan och landa nästan 10 minuter (läs: ge katten mat) innan det var dags att bege sig mot Falsterbo för att digga lite Diggiloo. Jag har varit på Diggiloo ganska många gånger, men hade bestämt mig för att det inte skulle bli något i år. Men så såg jag när de var med på Allsång på Skansen för några veckor sen och blev akut sugen. Så det blev ett Diggiloo-besök ändå. Den här gången i Falsterbo på hästhoppningsbanan. Väldigt praktiskt eftersom vi med "picknick i det gröna-biljetter" fick sitta på läktaren vid sidorna - extra bra eftersom det var tak över läktaren då väderprognosen ännu en gång hotade med regn.

Regnet slapp vi dock undan, förutom ett par droppar precis när vi parkerade bilen. Antagligen bara för att skrämma upp oss. I år var det Jessica Andersson, Charlotte Perrelli, Lotta Bromé, Markoolio, Thomas Petersson, Magnus Carlsson, The Moniker, Mojje, Magnus Johansson, Kristjan Lootus och Lasse Holm som stod på scenen. Ingen som på förhand lockade mig sådär väldigt mycket, därav tanken att avstå i år.

Men visst blev det show den här gången också. Det var lite fotboll/sporttema, de ryska tanterna partade, Ranelid och Loreen var förstås där, det var Amerikatema (oklar röd tråd i den delen tyckte jag) och på slutet blev det lite filmtema och några svenska favoriter som bla Black Jacks I natt i, natt (här kom den!). Överlag var det något blekare än förra året, och det var några svackor under den 3,5 långa föreställningen - men som vanligt exploderade det på slutet och jag gick därifrån med en go känsla och lite fånigt nynnande på diverse hits.

Bäst ikväll: Charlotte Perrelli.

Ser fram emot att se henne spela Evita på Malmö Opera i höst!

Sommaren är kort

Sommaren är väl i och för sig inte kortare än vanligt. Men när man (jag) bara har två veckor semester så får man (jag) ju se till att förlänga sommarsemesterkänslan genom att roa sig på vardagskvällarna också. Det ger en sliten kropp men glad själ - och hej, sova kan man väl göra till hösten?!

I torsdags blev det en utflykt till Helsingborg och Sofiero slott efter jobbet med supersällskapet Cecilia. Väderprognosen hotade med regn och åska, men vad gör väl det när Tomas Ledin ÄR sommar. Åskan mullrade på avstånd under picknicken men värre än tre regndroppar blev det aldrig. För när Ledin gick på scenen och dansade soldansen blev det en alldeles underbar kväll.

Varmt och skönt och trallvänlig musik. För visst är det konstigt; jag tror inte jag lyssnat aktivt på Ledin på säkert 15 år, men ändå kan man alla låtar när han väl sätter igång. Fast vi får väl erkänna att vi var lite ringrostiga. På väg fram mot scenen för att ta en bra plats i folkmassan mötte vi nämligen en tjej som hade en tröja med texten "I natt är jag din" och började genast konferera Det är Perikles va? Nej det måste va Black Jack, vi såg ju dem på Kulla och du skulle bara veta vilket drag det blev när de körde den låten osv...

Halvvägs in i konserten tittar vi samtidigt på varandra och konstaterar:

Fan vad vi är smarta, det är ju Tomas Ledin.

Mannen myten legenden

Det finns några människor som man bara måste se live någon gång i livet. Björn Ranelid är en sådan. Idag var han gästartist på Allsången på Limhamn och därför begav jag mig med min gula springare längre västerut längs Ribban än vad jag någonsin tidigare varit. Längre iväg än jag trodde var det också, men efter 45 minuters cyklande hittade jag äntligen rätt.

I kvällssolen slog vi oss ner på gräsplätten vid Limhamns småbåtshamn och inväntade allsångsstart. Picknickfilten var självklart också med, precis som picknicken. Allsången var mysig och läget fantastiskt med Öresundsbron som inramning i bakgrunden. Ranelid gjorde 4-5 gästspel och... pratade. Pratade sådär som bara han kan göra. Om allt och inget, utan punkter eller andra skiljetecken. Till synes utan röd tråd och med diverse upprepningar. Det där om att kärleken är ett under, ett mirakel, en atombomb och mäktigare än allting annat. Att kvinnan är det första könet och att simma från stranden jag till stranden du i havet vi. Ni har hört det förut va? Jag tror vi hörde det ungefär 10 gånger ikväll.

Jag vet inte vad jag ska säga om denna upplevelse. Mer än att det var... intressant. Och om han bara hade tagit sig själv på lite mindre allvar så hade jag kanske kunnat gilla honom.