Mannen myten legenden

Det finns några människor som man bara måste se live någon gång i livet. Björn Ranelid är en sådan. Idag var han gästartist på Allsången på Limhamn och därför begav jag mig med min gula springare längre västerut längs Ribban än vad jag någonsin tidigare varit. Längre iväg än jag trodde var det också, men efter 45 minuters cyklande hittade jag äntligen rätt.

I kvällssolen slog vi oss ner på gräsplätten vid Limhamns småbåtshamn och inväntade allsångsstart. Picknickfilten var självklart också med, precis som picknicken. Allsången var mysig och läget fantastiskt med Öresundsbron som inramning i bakgrunden. Ranelid gjorde 4-5 gästspel och... pratade. Pratade sådär som bara han kan göra. Om allt och inget, utan punkter eller andra skiljetecken. Till synes utan röd tråd och med diverse upprepningar. Det där om att kärleken är ett under, ett mirakel, en atombomb och mäktigare än allting annat. Att kvinnan är det första könet och att simma från stranden jag till stranden du i havet vi. Ni har hört det förut va? Jag tror vi hörde det ungefär 10 gånger ikväll.

Jag vet inte vad jag ska säga om denna upplevelse. Mer än att det var... intressant. Och om han bara hade tagit sig själv på lite mindre allvar så hade jag kanske kunnat gilla honom.