Jag är varken löpbandstjej eller joggingtjej, men jag har ju bestämt mig för att jag ska bli... Snart går det mot våriga tider och när isen försvinner från backen har jag ju lovat att jag ska börja ge mig ut och träna inför tjejmilen. Det var inte så många månader sen jag stod på ett löpband för första gången, och jag gjorde ett litet försök att komma igång med löpträningen då, men sen kom det liksom av sig...
Så igår gjorde jag comeback på löpbandet! Det känns lite ovant och vingligt, men gick över förväntan igår. Med tanke på förutsättningarna; dåligt tränad, seeeega ben och ett trött huvud. Men jag tänkte "5 minuter i taget" för att kunna fokusera på en liten stund, så jag började med 5 min gång för att värma upp, sen 5 min jogging i 8 km/h (om nu löpbandet mäter hastigheten i km/h?), 5 min i 9 km/h, 5 min i 8 km/h och avslutade med 3 min gång för att varva ner innan Core-passet...
Det var riktigt skönt och jag kände mig inte "helt färdig, det där ska jag aldrig göra om", så jag ska försöka köra några fler gånger med liknande upplägg bara för att vänja mig vid det hela och försöka tycka om det. Mitt mål är ju att jag i sommar ska tycka det är roligt att snöra på mig skorna och ge mig ut på en joggingsväng. Och att jag ska klara Tjejmilen förstås. Jag har sprungit (ok "sprungit"...) en mil en gång förut, på Tjejmilen för några år sen... och jag tror säkert att jag skulle klara det igen, tror tom att jag skulle klara det nu om jag bara gav mig fan på det. Men efteråt skulle jag troligen känna aldrig mer och så skulle jag inte prova på några år igen... Och så vill jag inte ha det, jag ska ju tycka det är roligt!
Idag känner jag mig faktiskt förvånansvärt pigg, lite känningar i höfter/ljumskar/rumpa men annars inga större krämpor. Annat var det igår kväll... Två dagars vila på detta kommer göra susen, på lördag är jag laddad för yoga igen! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Härligt jobbat!! Jag tror att du gör helt rätt i att lägga upp det som du gör!
Så bra att det gick så pass bra. Skönt att känna att man vill göra om det. Blir joggingrundor för mig med när isen försvinner.
Bra jobbat på löpbandet där! Nu blev jag sugen jag också!
Felicitas - Tack, jag lovar att jobba på!
Sara - Mmm isen får gärna försvinna. Typ nu.
Bille - Oj, du menar att man kan bli sugen på löpband?! ;)
jag är imponerad över din varierade träning och du försöker ju , jag tror du gillar löpbandet tom kunde ju springa och fick kondis på det viset (den har förvisso försvunnit för länge sen)fortsätt på det viset så klarar du tjejmilen galant och vill göra om det, kämpa på, kramar
Härligt hörrö! Det där klarar du ju galant! Det är bara vilja som behövs och det verkar du ju ha! :) När jag ska springa långt på löpband brukar jag börja springa första kilometern ganska snabbt.. (typ 13 km/h) för då när jag går ner i hastighet sen (typ 10-11 km/h) så känns det plötsligt väldigt lätt och jag orkar massor :) Mycket mer än om jag hade börjat på den lägre hastigheten :p Lycka till!!
Heja, heja! Det var inte dåligt! Här är det ingen is men däremot förkylt och skavsårigt... Piggnar jag bara på mig så ska jag också komma mig ut! :)
Låter kanon det här! För att du inte ska skippa nästa tur kommer här fyra anledningar till varför bandet rules: 1)Alltid perfekta väderförutsättningar. 2) Du kan stanna precis när du vill. Även fortsätta en bit extra när benen känns pigga! 3)Total koll på hur långt och hur fort du springer.4)Du kan titta på favoritserien på tv samtidigt som konditionen förbättras.
(Balansen kommer i sinom tid!)Oh, det blir absolut löpband för min del i kväll! :D
Skicka en kommentar