Att man aldrig lär sig. Efter två dagar där merparten av respektive dag tillbringats smått illamående i en yrselbubbla i soffan borde jag ha lärt mig att jag inte är Superwoman (iaf inte just nu). Gårdagens besök hos tant doktorn borde också ha hintat om det.
Men nejdå. Efter en lång förmiddag (och några timmar in på eftermiddagen) i horisontellt läge i soffan kändes det som att jag "bara" var trött idag. Ut och jaga minutrar!
Smart? Inte direkt. Det tog inte speciellt många minutrar innan det började kännas snurrigt, men nej nej, det går säkert över om jag bara går lugnt och försiktigt. It didn't. 45 småyra minutrar senare var jag tillbaka i soffan och ägnade istället hela eftermiddagen och kvällen åt att jaga sidor i en av böckerna som jag börjat läsa. Jag lägger ner det där med minutjagning för idag (och imorgon). Jag tror inte att världen går under bara för att jaga inte checkar av 500 min den här veckan. Det kommer fler veckor. Och det är bättre att se till att vara på banan då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Nej världen kommer absolut inte att gå under om du inte får dina 500 minuter denna veckan. Men du gör kanske om du inte tar det lugnt... Att vara ute och vara småyr är väl ingen höjdare?!
Lägg dig ner i soffan och vila kvinna. Läs dina böcker. Se nån bra film. Ta det lugnt. Varva ner. Slappna av.
Krya på dig.
Kram kram
Håller med Nenny - men tillägger: och köp en kåda jordgubbar och mumsa på :-)
LÅDA skule det vara! :-)
Skicka en kommentar