Men man kan aldrig vara nog säker. Och om man som jag är rädd för allt man kan vara rädd för så är man självklart också rädd för åskan. Och jag måste nog erkänna att jag för tillfället är ännu mer nojjig än vad jag är i vanliga fall. Jag hade som sagt redan en liten orosklump i magen för att överhuvudtaget komma till lägenheten och sova i ensamheten, och det blev inte bättre av det utlovade åskvädret och vetskapen att det troligtvis är just oro som framkallat mitt dåliga mående tidigare. Självklart måste man ju då också oroa sig för att yrseln kommer tillbaka...
Men jag är inte typen som bara lägger mig ner och dör. Nej då, kan man lura hjärnan att oroa sig mindre ska man självklart göra det. Så därför dukades följande survivalkit för åskrädda upp på sängbordet innan jag gick och la mig:
Lampan tänd (för att inte se ev blixtar allt för väl), radion på (för att inte ligga och lyssna efter muller), ficklampa redo (om strömmen skulle gå), laddad mp3-spelare (för att få in ljud i öronen om det skulle börja mullra), ögonbindel (för att stänga ute ev blixtar ur synfältet) och öronproppar (som alterntiv till mp3-spelare i öronen).
Jodå, jag ser själv att det ser vrickat ut. Men jag bjuder på det!
Jag var faktiskt inte ett dugg besviken när jag vaknade i morse utan att ha behövt använda nåt av det! ;)
Pax för att inte bo i Turning Torso när det drar ihop sig till oväder.
Bild från sydsvenskan.se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar