I lördags anfölls jag av en oönskad förkylning, helt utan förvarning. Eller ja, jag hade haft lite ont i kroppen ett par dagar, men valt att ignorera detta och hitta på andra anledningar. Och på lördag förmiddag när vi skulle ut på en liten promenad i solskenet kände jag mig helt galet trött. Nästan så att jag inte orkade gå. Och hade ont i ljumskarna, helt utan anledning.
Några timmar senare började halsen svälla, och sen dess har det mest varit soffläge och Echinaforce som gällt. Idag lockar solskenet där ute och jag hade sett fram emot ett besök hos sjukgymnasten i eftermiddag för att få lite behandling på nacken (som också ömmar), men det har jag bokat av och efter att ha lämnat Sara på flygplatsen blir det soffläge resten av dagen.
Mest av allt skulle jag vilja köpa en påse godis och tycka synd om mig själv, men för det första orkar jag inte ta mig till någon affär och för det andra så har jag ju paktat med Nenny om att inte äta godis 95 dagar före jul. Och det är ju några dagar kvar...
måndag 11 oktober 2010
fredag 8 oktober 2010
Com Hem strikes again!
Jag börjar nästan undra om jag är med i dolda kameran arrangerat av Com Hem. Det var med spänning jag öppnade kuvertet med ComHem-loggan som kom med posten idag. Vad har de nu hittat på för nåt?!
Jo, nu fick jag en påminnelse på fakturaavgiften från förra fakturan, remember? Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta.
Jo, nu fick jag en påminnelse på fakturaavgiften från förra fakturan, remember? Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta.
onsdag 6 oktober 2010
Fjädrarna yrde i rävlyan igår
... när Indianerna från Frölunda fick stryk i Fjällräven Center. Med 6-0! Härligt att få se grabbarna bjuda på bra spel, grym utdelning och en rejäl självförtroendeboost.
När jag var i Övik i somras så jag köpte jag en tablettask i Modo-shopen. Det är sånt som kan vara bra att ha för framtida bruk. Tex för att trösta Indian-fans såhär dagen efter. En av pappas arbetskamrater (som jag också jobbat med för sisådär... eh... 10 år sen... känns som man börjar bli gammal) är en hängiven Indian som brukar sms-retas under säsongen. Därför planterade jag tablettasken hos pappa för några veckor sen. Och igår kväll fick han ett sms av mig att det var dags att ta med den till jobbet idag. Vadå, det är väl snällt att bjuda på tröstgodis när man vet att någon är lite deppig?! ;)
När jag var i Övik i somras så jag köpte jag en tablettask i Modo-shopen. Det är sånt som kan vara bra att ha för framtida bruk. Tex för att trösta Indian-fans såhär dagen efter. En av pappas arbetskamrater (som jag också jobbat med för sisådär... eh... 10 år sen... känns som man börjar bli gammal) är en hängiven Indian som brukar sms-retas under säsongen. Därför planterade jag tablettasken hos pappa för några veckor sen. Och igår kväll fick han ett sms av mig att det var dags att ta med den till jobbet idag. Vadå, det är väl snällt att bjuda på tröstgodis när man vet att någon är lite deppig?! ;)
Söndagsmys på Ystad Saltsjöbad
I söndags eftermiddag kom Sara ner från Övik för att hälsa på i Skåne ett par dagar, och då åkte vi direkt till Ystad för att söndagsmysa på Ystad Saltsjöbad. Två rätters-middag, övernattning, frukost och fri tillgång till spa-avdelningen till ett överkomligt pris lockade. Tyvärr kunde jag inte riktigt njuta av maten (som var väldigt god) eftersom kvällen inte bjöd på så värst bra mående. Men dagen efter däremot så satt frukosten som en smäck, precis som bubbelbad, bastu och bad i "varma källor" utomhus. Allt ackompanjerat av den suveräna utsikten.
Här kan vi verkligen prata "ett stenkast från havet". Och det här är inget stenkast man behöver vara speciellt stark för att åstadkomma. Ett litet kärringakast och du är hemma. Eller i havet alltså. Omgivningarna gjorde sig dock lite bättre när jag var där i våras, än som nu med höststorm. Men det har sin charm det också. Havet är alltid havet.
Här kan vi verkligen prata "ett stenkast från havet". Och det här är inget stenkast man behöver vara speciellt stark för att åstadkomma. Ett litet kärringakast och du är hemma. Eller i havet alltså. Omgivningarna gjorde sig dock lite bättre när jag var där i våras, än som nu med höststorm. Men det har sin charm det också. Havet är alltid havet.
lördag 2 oktober 2010
Äppeltavlan 2010
När mormor och jag var i Kivik och handlade idag så körde vi ner om hamnen för att spana äppeltavlan. Det var vi inte ensamma om kan man säga. Trafikkaoset var nästan värre än Kiviks marknad. Eller så är det så att den lilla hamnen inte är gjord för turisttrafik...
Äppeltavlan gestaltar i år Fritiof Nilsson Piraten, konstnären Emma Karp Lundström har döpt tavlan till "Yes box Bombi". Tavlan var fantastisk, precis som den brukar vara. Tyvärr hade äpplena mörknat något sen förra helgen då den var "färsk", speciellt i ansiktet på Piraten och därför var det svårt att se dragen i ansiktet på honom (men klicka in på Emmas sida på länken ovan så kan du se tavlan som den var när den var nygjord).
Äppeltavlan gestaltar i år Fritiof Nilsson Piraten, konstnären Emma Karp Lundström har döpt tavlan till "Yes box Bombi". Tavlan var fantastisk, precis som den brukar vara. Tyvärr hade äpplena mörknat något sen förra helgen då den var "färsk", speciellt i ansiktet på Piraten och därför var det svårt att se dragen i ansiktet på honom (men klicka in på Emmas sida på länken ovan så kan du se tavlan som den var när den var nygjord).
Bästa sättet att starta en lördag
... i stugan med en god frukost tillsammans med mormor och morfar och Melodikrysset. Lördagsmys på hög nivå! Jag skulle aldrig klara av ett Melodikryss själv, men det händer att jag kan hjälpa gamlingarna lite ibland. Typ med sånt som hänt de senaste 20 åren... ;)
MåBra:s lätta kanelbullar
På måndag är det Kanelbullens dag, men jag tjuvstartade redan igår. Under överseende av mormor bakade jag mina livs första egna kanelbullar. Bättre sent än aldrig... ;)Vi hittade ett recept i MåBra häromveckan:
MåBra:s lätta kanelbullar
Ca 24 bullar (ca 105 kcal/bulle enligt receptet)
Deg:
25 gram jäst för söta degar
25 gram smör
2,5 dl mellanmjölk
125 gram kesella lätt
3/4 dl råsocker
1 krm salt
1 tsk stött kardemumma (åh, det doftar ljuvligt!)
ca 7 dl vetemjöl
Fyllning:
3 msk lättmargarin
2 msk råsocker
1,5 tsk kanel
Pensling:
1/2 uppvispat ägg
Garnering:
1 msk pärlsocker
Gör så här:
Smula jästen i en bunke. Smält smöret i en kastrull och blanda med mjölk och kesella. Värm till 37 grader och häll blandningen över jästen och rör om så att den löser sig. Tillsätt råsocker, salt, kardemumma och det mesta av mjölet. Arbeta till en smidig deg som får jäsa i ca 30 minuter.
Ta upp degen på mjölat bord och dela i två delar. Kavla ut varje del till en rektangel, ca 30x40 cm. Bred på margarin och strö råsocker och kanel jämnt över degen. Rulla ihop på längden och skär i 12 bitar. Ställ varje bit i pappersformar eller på bakplåtspapper och låt jäsa ca 30 minuter under duk.
Sätt ugnen på 250 grader. Pensla bullarna med ägg, strö över pärlsocker och grädda ca 7 minuter. Låt svalna på galler. Ät!
fredag 1 oktober 2010
Järnboost
Häromdagen fick jag provsvaren från Vårdcentralen, och det visade som väntat att jag inte hade någon borreliainfektion i kroppen. Däremot hade jag lågt järnvärde (serumjärn), referensvärdet är 10-20 och jag hade 8. Fråga mig inte vilken enhet det mäts i. Jag har fått utskrivet både järntabletter och B12-tabletter att knapra i mig 3 månader framöver. Järntabletterna Niferex verkar dock inte min mage må riktigt bra av, så jag ska prova med Blutsaft ett tag framöver istället. Och så får man väl offra sig på lite blodpudding då och då...
torsdag 30 september 2010
Jag sprang!
Dagens Framsteget tillbringades i gymmet, och eftersom dagsformen kändes ganska okej så gav jag mig på löpbandet. Efter 20 minuters mental förberedelse gående så tog jag mina första springsteg på evigheter, ja åtminstone sen i maj. För första gången vågade jag göra något som ökade pulsen ordentligt. Det blev visserligen bara 5 minuter - men jag sprang!
Det var nästan en uppenbarelse i stil med att lära sig gå. Och det kändes bra. Fast med mig hem fick jag en stegrande huvudvärk på köpet, som har hållt mig lamslagen i soffan ikväll... men man kan ju inte få allt...
Det var nästan en uppenbarelse i stil med att lära sig gå. Och det kändes bra. Fast med mig hem fick jag en stegrande huvudvärk på köpet, som har hållt mig lamslagen i soffan ikväll... men man kan ju inte få allt...
Ikväll blir det hockey!
Kors i taket! Ikväll sitter jag bänkad framför tv:n. Modo-Timrå står på menyn.
Häromdagen blev jag nämligen uppringd av ComHem (igen), de hade läst att jag inte var så nöjd med att mina utlovade 14 dagar bara blev 11. Och beklagade detta (och resten av följetongen), och erbjöd sig att koppla på ett större kanalpaket till mig en månad gratis. Samma kanalpaket som jag alltså för ca 2 månader sen ringde till dem med avsikt att teckna för 12 månader framåt.
Missförstå mig rätt - jag uppskattar denna gesten från deras sida. Jag tycker bara det är synd (för deras egen skull) att den här typen av kundservice inte är något som kommer spontant från deras sida, något som de inte lärt sig eller något som inte finns i företagskulturen, utan att det är något som man som kund måste kräla efter. Jag tycker också att det är synd att de inte har lärt sig så pass enkel matematik som att om de hade bemött mig på ett annat sätt för 2 månader sen när vi hamnade i diskussion om 50 kr så hade jag (gladeligen) bundit upp mig för att betala 5856 kr till dem under ett år. Minst. Man behöver ju inte vara Einstein för att räkna ut att 5856 minus 50 hade varit en ganska bra affär för dem...
Av samma anledning som jag skulle tycka det var lite spännande att praktisera på Jysk så skulle jag också gärna vara en fluga på väggen under Com Hems introduktioner till nya medarbetare...
Nåja, jag är faktiskt inte så bitter som jag låter. Jag har bara svårt att förstå hur man inte kan förstå hur viktig kundservicen är. Och det gäller inte bara Com Hem, men de har ju bjudit på sig själva som ett ganskagott dåligt exempel. Jag tänker i alla fall njuta av ett antal hockeymatcher en månad framåt. Tack!
Tidigare i veckan pratade jag också med någon på Kundtjänst angående fakturan på 45 kr. Efter många om och men fick jag ju rätt i att jag redan hade betalt avgiften för september en gång. Därmed var det bara fakturaavgiften kvar, vilken kvinnan på andra sidan luren tyckte jag skulle betala. Men hon var faktiskt medgörlig när jag förklarade att om de inte hade tänkt ta betalt för det som jag redan hade betalt så hade det ju inte blivit någon faktura, och därmed inte heller någon fakturaavgift...
Häromdagen blev jag nämligen uppringd av ComHem (igen), de hade läst att jag inte var så nöjd med att mina utlovade 14 dagar bara blev 11. Och beklagade detta (och resten av följetongen), och erbjöd sig att koppla på ett större kanalpaket till mig en månad gratis. Samma kanalpaket som jag alltså för ca 2 månader sen ringde till dem med avsikt att teckna för 12 månader framåt.
Missförstå mig rätt - jag uppskattar denna gesten från deras sida. Jag tycker bara det är synd (för deras egen skull) att den här typen av kundservice inte är något som kommer spontant från deras sida, något som de inte lärt sig eller något som inte finns i företagskulturen, utan att det är något som man som kund måste kräla efter. Jag tycker också att det är synd att de inte har lärt sig så pass enkel matematik som att om de hade bemött mig på ett annat sätt för 2 månader sen när vi hamnade i diskussion om 50 kr så hade jag (gladeligen) bundit upp mig för att betala 5856 kr till dem under ett år. Minst. Man behöver ju inte vara Einstein för att räkna ut att 5856 minus 50 hade varit en ganska bra affär för dem...
Av samma anledning som jag skulle tycka det var lite spännande att praktisera på Jysk så skulle jag också gärna vara en fluga på väggen under Com Hems introduktioner till nya medarbetare...
Nåja, jag är faktiskt inte så bitter som jag låter. Jag har bara svårt att förstå hur man inte kan förstå hur viktig kundservicen är. Och det gäller inte bara Com Hem, men de har ju bjudit på sig själva som ett ganska
Tidigare i veckan pratade jag också med någon på Kundtjänst angående fakturan på 45 kr. Efter många om och men fick jag ju rätt i att jag redan hade betalt avgiften för september en gång. Därmed var det bara fakturaavgiften kvar, vilken kvinnan på andra sidan luren tyckte jag skulle betala. Men hon var faktiskt medgörlig när jag förklarade att om de inte hade tänkt ta betalt för det som jag redan hade betalt så hade det ju inte blivit någon faktura, och därmed inte heller någon fakturaavgift...
onsdag 29 september 2010
När får man börja julpynta?
Jag sitter här och längtar till julen. Bläddrar i kataloger och klickar på nätet. Och vill börja julpynta typ nu. Men då kanske man åtminstone borde ta fram höstjackan och börja använda långbyxat först?
Favoriter från ellos.se.
Favoriter från ellos.se.
Enough is enough
Jag skulle ju ta det lugnt och lyssna på kroppen den här veckan. Det har jag försökt göra också. Redan i söndags kväll insåg jag att jag stannar promenadutmaningen vid 10 dagar. Jag kände att det inte riktigt var av rätt anledning jag varit ute och promenerat i helgen. Det finns ingen anledning att stressa "bara för att". Promenader är självklart jättebra, både för motionen, för den friska luften och för att låta tankarna flöda. Men inte när man gör det trots att man känner att kroppen inte vill eller orkar...
I måndags förmiddag var jag hos sjukgymnasten och vi kom gemensamt fram till att boka av nästa tid senare i veckan, och istället höras av nästa vecka för att planera framtiden. På eftermiddagen var jag på Framsteget och sa direkt ifrån att jag inte kände mig riktigt hundra och därför tänkte ta det lugnt. Den fysiska aktiviteten bestod av gym-träning, men eftersom det var första gången blev det mest instruktioner. Jag provade alla maskiner som demonstrerades, men jag tränade inte.
Jag mår egentligen inte riktigt dåligt. Jag har inte ont nånstans. Men jag har en obehaglig känsla i kroppen (och knoppen) som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Jag känner mig instabil, och jag känner att jag behöver ta det lugnt. Idag klev jag inte upp förrän strax före tio, jag har ett enormt sovbehov just nu - och då finns det ju ingen anledning att inte låta kroppen sova som den vill. Klockan är nu halv ett och jag sitter fortfarande i soffan med morgonrock och tjocksockar, och har inte gjort fler knop än att äta frukost och slösurfa. Det är okej. Det är till och med riktigt skönt!
Jag försöker lära mig att eliminera alla onödiga anledningar till stress.
I måndags förmiddag var jag hos sjukgymnasten och vi kom gemensamt fram till att boka av nästa tid senare i veckan, och istället höras av nästa vecka för att planera framtiden. På eftermiddagen var jag på Framsteget och sa direkt ifrån att jag inte kände mig riktigt hundra och därför tänkte ta det lugnt. Den fysiska aktiviteten bestod av gym-träning, men eftersom det var första gången blev det mest instruktioner. Jag provade alla maskiner som demonstrerades, men jag tränade inte.
Jag mår egentligen inte riktigt dåligt. Jag har inte ont nånstans. Men jag har en obehaglig känsla i kroppen (och knoppen) som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Jag känner mig instabil, och jag känner att jag behöver ta det lugnt. Idag klev jag inte upp förrän strax före tio, jag har ett enormt sovbehov just nu - och då finns det ju ingen anledning att inte låta kroppen sova som den vill. Klockan är nu halv ett och jag sitter fortfarande i soffan med morgonrock och tjocksockar, och har inte gjort fler knop än att äta frukost och slösurfa. Det är okej. Det är till och med riktigt skönt!
Jag försöker lära mig att eliminera alla onödiga anledningar till stress.
söndag 26 september 2010
10 timmar på 10 dagar
Nu ligger jag i fas igen i promenadutmaningen. Förra helgen kom jag lite på efterkälken och sen kom det några dagar med mindre bra mående, så därför har jag fått knata på som bara den i helgen för att vara i fas. Måendet är fortfarande lite instabilt, det är något diffust obehag i huvudet, inte värk direkt men jag känner mig lite vinglig, och framför allt känner jag mig väldigt ansträngd i ögonen och orkar knappt läsa/fokusera på något. Speciellt inte på datorn, så här sitter jag och kisar och tror att det ska göra saken bättre...
Men trots att jag inte har känt mig på topp så har jag den här veckan enligt Funbeat skrapat ihop 635 minuters träning/motion/rörelse, varav 465 min promenad, 50 min sjukgymnastik, 60 min yoga och 60 min Ki balans. Det känns skönt att börja aktivera sig så smått, men jag känner också att jag måste se till att hålla lite i bromsen. Det har varit mycket i veckan, och när jag mår bra några dagar märker jag att jag per automatik ökar tempot och den mentala to do-listan blir längre. Jag vill göra så mycket. Och nånstans i bakhuvudet tycker jag att jag bör hinna så mycket nu när jag har tiden. Kommande vecka ska jag ta det lite lugnare mentalt, tiden för återhämtning måste prioriteras. Men framför allt hoppas jag på ett gott mående!
Hösten tränger sig på under promenaderna...
Men trots att jag inte har känt mig på topp så har jag den här veckan enligt Funbeat skrapat ihop 635 minuters träning/motion/rörelse, varav 465 min promenad, 50 min sjukgymnastik, 60 min yoga och 60 min Ki balans. Det känns skönt att börja aktivera sig så smått, men jag känner också att jag måste se till att hålla lite i bromsen. Det har varit mycket i veckan, och när jag mår bra några dagar märker jag att jag per automatik ökar tempot och den mentala to do-listan blir längre. Jag vill göra så mycket. Och nånstans i bakhuvudet tycker jag att jag bör hinna så mycket nu när jag har tiden. Kommande vecka ska jag ta det lite lugnare mentalt, tiden för återhämtning måste prioriteras. Men framför allt hoppas jag på ett gott mående!
Hösten tränger sig på under promenaderna...
24 timmar för Rosa Bandet
Nästa helg ska Träningsglädje-Sara cykla för Rosa Bandet under Rosa Dygnet 2-3 oktober i Göteborg. Sara nöjer sig dock inte med att anmäla sig till en eller ett par timmar på spinningcykeln, nej Sara tänker cykla alla 24 timmarna själv. Men galenskapen utmaningen är inte slut där - hon har dessutom bestämt sig för att sitta på den cykel som har inbringat mest pengar till insamlingen för Rosa Bandet.
Målet är att samla in 24 000 kr, dvs 1000 kr för varje timme hon cyklar. Men jag tror personligen att hon kommer att få in mycket mer pengar än så. Jag tycker detta är ett fantastiskt initiativ, och jag tycker att Sara bör premieras för sina inspirerande idéer!
Därför har jag precis bidragit med de 500 kr som jag egentligen hade tänkt ge till ComHem. Och oj så mycket roligare det är att skänka pengar till någon som har gjort sig förtjänt av det, och där pengarna dessutom kommer att göra nytta. Löningshelgen är inte slut än, och jag hoppas att du också har några hundralappar över att skänka.
Här kan du läsa mer om hur du går till väga. Cykla lugnt Sara!
Målet är att samla in 24 000 kr, dvs 1000 kr för varje timme hon cyklar. Men jag tror personligen att hon kommer att få in mycket mer pengar än så. Jag tycker detta är ett fantastiskt initiativ, och jag tycker att Sara bör premieras för sina inspirerande idéer!
Därför har jag precis bidragit med de 500 kr som jag egentligen hade tänkt ge till ComHem. Och oj så mycket roligare det är att skänka pengar till någon som har gjort sig förtjänt av det, och där pengarna dessutom kommer att göra nytta. Löningshelgen är inte slut än, och jag hoppas att du också har några hundralappar över att skänka.
Här kan du läsa mer om hur du går till väga. Cykla lugnt Sara!
En liten videohälsning från Sara.
lördag 25 september 2010
Ingen hockey
Ikväll hade jag för första och enda gången tänkt utnyttja de extra kanaler de första 14 dagarna på det nya kortet som Com Hem tyckte skulle funka som kompensation för mitt missnöje. Men när jag imorse startade boxen för att kolla vilken kanal kvällens hockeymatch skulle spelas på så hade jag inte längre tillgång till de "extra kanalerna", 11 dagar efter att jag fått det nya kortet.
Visserligen var det igår 14 dagar sen jag pratade med kundrelationsmannen på ComHem som så vänligt erbjöd sig att skicka ett nytt kort till mig och alltså återställa situationen till ruta ett, men om det på något sätt ska räknas som "kompensation" eller "erbjudande" så tycker jag inte det är okej att "14 dagar" i verkligheten bara är 11. Eller ja, 10, eller när extrakanalerna nu slutade funka...
Och gissa vad jag fick med mitt nya kort? En faktura på 45 kr. Varav 35 kr tillägg för pappersfaktura (jag hade e-faktura tidigare, men eftersom mitt tidigare abonnemang avslutades och jag fick ett nytt så försvann detta - och jag som kund drabbas alltså), och resterande är kortavgift för tiden 20-30 sep. Men avgift för 1-30 sep har jag redan betalat på mitt gamla kort. Som alltså stängdes av den 1 sep. Men det visste jag ju inte när jag betalade förra räkningen.
Summa summarum: Com Hem är ett skämt! Ett jävligt dåligt skämt. För jag vill faktiskt se hockey. Och min enda möjlighet att se hockey i min bostad är att ge mina pengar till detta skämtet, alltså Com Hem. Om de bara hade haft liiiite servicekänsla och kundtänk så var min intention att ge dem 500 kr/månad i minst 12 månader framöver, då jag hade överlagt med mig själv och till slut kommit fram till att mitt hockeyintresse är värt dessa pengar. Trots att det är betydligt dyrare än vad det var att ha säsongskort live på plats i Fjällräven Center (men billigare än att pendla 110 mil enkel väg till Övik för att se matcherna sen jag numera är bosatt i Malmö).
Men nej, alltså det går inte. Det talar mot alla mina principer att gynna ett företag som behandlar mig så dåligt. Även om det egentligen bara är jag själv som blir drabbad. Jag får inte se hockey. Och Com Hem skiter ju uppenbarligen fullständigt i mig, så om de får ha mig som kund eller inte spelar ingen roll för dem. Men jag ska göra allt som står i min makt att sprida mitt budskap...
Jag kommer dock tills vidare behålla mitt miniabonnemang på 39 kr/mån för att ha möjlighet att köpa hem nån match då och då. Jag hade ju den fantastiska turen att jag slapp få 12 månaders bindningstid på mitt nya kort som de vänligt nog kunde erbjuda mig. För jag hade ju redan betalt 12 månaders bindningstid på mitt gamla kort, som de avslutade utan min vetskap...
Det minsta de kunnat göra hade varit att ge mig några matcher gratis!
Läs även andra bloggares åsikter om comhem, comhem ab, comhem kundtjänst, dålig kundservice, dåligt bemötande, missnöjd kund, varning
Visserligen var det igår 14 dagar sen jag pratade med kundrelationsmannen på ComHem som så vänligt erbjöd sig att skicka ett nytt kort till mig och alltså återställa situationen till ruta ett, men om det på något sätt ska räknas som "kompensation" eller "erbjudande" så tycker jag inte det är okej att "14 dagar" i verkligheten bara är 11. Eller ja, 10, eller när extrakanalerna nu slutade funka...
Och gissa vad jag fick med mitt nya kort? En faktura på 45 kr. Varav 35 kr tillägg för pappersfaktura (jag hade e-faktura tidigare, men eftersom mitt tidigare abonnemang avslutades och jag fick ett nytt så försvann detta - och jag som kund drabbas alltså), och resterande är kortavgift för tiden 20-30 sep. Men avgift för 1-30 sep har jag redan betalat på mitt gamla kort. Som alltså stängdes av den 1 sep. Men det visste jag ju inte när jag betalade förra räkningen.
Summa summarum: Com Hem är ett skämt! Ett jävligt dåligt skämt. För jag vill faktiskt se hockey. Och min enda möjlighet att se hockey i min bostad är att ge mina pengar till detta skämtet, alltså Com Hem. Om de bara hade haft liiiite servicekänsla och kundtänk så var min intention att ge dem 500 kr/månad i minst 12 månader framöver, då jag hade överlagt med mig själv och till slut kommit fram till att mitt hockeyintresse är värt dessa pengar. Trots att det är betydligt dyrare än vad det var att ha säsongskort live på plats i Fjällräven Center (men billigare än att pendla 110 mil enkel väg till Övik för att se matcherna sen jag numera är bosatt i Malmö).
Men nej, alltså det går inte. Det talar mot alla mina principer att gynna ett företag som behandlar mig så dåligt. Även om det egentligen bara är jag själv som blir drabbad. Jag får inte se hockey. Och Com Hem skiter ju uppenbarligen fullständigt i mig, så om de får ha mig som kund eller inte spelar ingen roll för dem. Men jag ska göra allt som står i min makt att sprida mitt budskap...
Jag kommer dock tills vidare behålla mitt miniabonnemang på 39 kr/mån för att ha möjlighet att köpa hem nån match då och då. Jag hade ju den fantastiska turen att jag slapp få 12 månaders bindningstid på mitt nya kort som de vänligt nog kunde erbjuda mig. För jag hade ju redan betalt 12 månaders bindningstid på mitt gamla kort, som de avslutade utan min vetskap...
Det minsta de kunnat göra hade varit att ge mig några matcher gratis!
Läs även andra bloggares åsikter om comhem, comhem ab, comhem kundtjänst, dålig kundservice, dåligt bemötande, missnöjd kund, varning
Elitserien för Pakistan
Idag är sista dagen för insamlingen som Svenska Hockeyligan, TV4, Sportbladet och Röda Korset har genomfört för att uppmärksamma situationen i Pakistan - och framför allt för att samla in pengar till de drabbade - Elitserien för Pakistan.
Update: Tydligen stängs inte insamlingen förrän tisdag 27 september, så fortsätt sms:a!
Det översvämningsdrabbade området är lika stort som Sverige, ca 20 miljoner människor är drabbade varav hälften barn. 4 miljoner barn riskerar att dö om de inte får akut hjälp. Akut!
Passa på att göra en insats du också, ditt bidrag gör stor nytta i Pakistan utan att göra ett stort hål i din plånbok. 50 kr räcker till 100 vattenreningstabletter, 100 kr räcker till ett hygienpaket som räcker för fem personer i en månad, 200 kr räcker till ett köksutrustningsset för fem personer.
För att skänka 50 kr - sms:a AKUT MODO till 72900. Det går självklart bra att sms:a flera gånger! Och samtidigt hjälper vi Modo att avancera till toppen i tabellen av de lag som dragit in mest pengar i insamlingen... ;)
Framsteg och bakslag
I torsdags var jag på första träffen på något som kallas Framsteget. Det är en "hälsofrämjande åtgärd" som min arbetsgivare erbjuder. Vi var en grupp på ca 15 personer; några sjukskrivna, några som nyligen varit sjukskrivna, många med "stress-syndrom" och några som av andra anledningar bör tänka lite extra på sin hälsa (eller rent av börja tänka på sin hälsa). Framsteget-gruppen kommer att träffas 16 gånger á en halvdag under ca två månader, och det görs på betald arbetstid (för de som är i arbete alltså). Bra initiativ!
Första träffen bjöd mest på information, men träffarna kommer att bestå både av fysisk träning och av föreläsningar på temat hälsa. Det sker i samarbete med Friskis & Svettis, i deras lokaler och med hjälp av deras tränare - vilket innebär att de får möjlighet att visa upp sina olika träningsformer, och att vi i gruppen får möjlighet att prova på och förhoppningsvis hitta något som vi gillar (det finns också varje gång alternativ att träna avspänning om det är så att någon inte kan utföra det aktuella träningspasset av någon anledning). Perfekt för mig som har kort på Friskis men inte har "vågat" prova så många olika pass!
I torsdags bjöds det lämpligt nog på en timmes Ki balans, en mjukstart som i princip alla kan vara med på, och ett pass som jag har varit sugen på att prova. Ki balans beskrivs som ett barfota och frigörande pass. Med sköna och avspända rörelser tränar du hela kroppen i balans, rörlighet, styrka och avspänning. Övningarna är enkla och naturliga med inspiration från bl a Qigong, Yoga och Pilates. Gemensamt i passets alla övningar är en strävan efter närvaro och medvetenhet om kropp och andning. Musiken är flödande, rytmisk och harmonisk och förstärker övningarnas syfte. I Ki balans är din egen känsla och upplevelse det viktiga. Du ökar din kroppsmedvetenhet, får bättre hållning samt en rörligare och mer funktionell kropp.
Jag tyckte det var ett ganska skönt pass. Kroppen blev varm, men framför allt var det fokus på att fokusera på kroppen, hitta balans och avspänning. Ett bra pass för den form jag befinner mig i just nu.
Ironiskt nog när jag kom hem från Framsteget på torsdagskvällen så drabbades jag av ett bakslag. Efter att ha mått ganska bra en dryg vecka så kände jag hur huvudvärken och yrseln kom smygande, på natten fick jag ont i magen och sov väldigt dåligt. Igår mådde jag inget vidare, och idag känner jag mig fortfarande lite "groggy", men jag hoppas och tror att det är på bättringsvägen. På måndag är det nämligen dags att göra framsteg igen.
Första träffen bjöd mest på information, men träffarna kommer att bestå både av fysisk träning och av föreläsningar på temat hälsa. Det sker i samarbete med Friskis & Svettis, i deras lokaler och med hjälp av deras tränare - vilket innebär att de får möjlighet att visa upp sina olika träningsformer, och att vi i gruppen får möjlighet att prova på och förhoppningsvis hitta något som vi gillar (det finns också varje gång alternativ att träna avspänning om det är så att någon inte kan utföra det aktuella träningspasset av någon anledning). Perfekt för mig som har kort på Friskis men inte har "vågat" prova så många olika pass!
I torsdags bjöds det lämpligt nog på en timmes Ki balans, en mjukstart som i princip alla kan vara med på, och ett pass som jag har varit sugen på att prova. Ki balans beskrivs som ett barfota och frigörande pass. Med sköna och avspända rörelser tränar du hela kroppen i balans, rörlighet, styrka och avspänning. Övningarna är enkla och naturliga med inspiration från bl a Qigong, Yoga och Pilates. Gemensamt i passets alla övningar är en strävan efter närvaro och medvetenhet om kropp och andning. Musiken är flödande, rytmisk och harmonisk och förstärker övningarnas syfte. I Ki balans är din egen känsla och upplevelse det viktiga. Du ökar din kroppsmedvetenhet, får bättre hållning samt en rörligare och mer funktionell kropp.
Jag tyckte det var ett ganska skönt pass. Kroppen blev varm, men framför allt var det fokus på att fokusera på kroppen, hitta balans och avspänning. Ett bra pass för den form jag befinner mig i just nu.
Ironiskt nog när jag kom hem från Framsteget på torsdagskvällen så drabbades jag av ett bakslag. Efter att ha mått ganska bra en dryg vecka så kände jag hur huvudvärken och yrseln kom smygande, på natten fick jag ont i magen och sov väldigt dåligt. Igår mådde jag inget vidare, och idag känner jag mig fortfarande lite "groggy", men jag hoppas och tror att det är på bättringsvägen. På måndag är det nämligen dags att göra framsteg igen.
torsdag 23 september 2010
Finncrisp med pepparrotsost och päron
Dagens rekommendation: finncrisp med (tex Cantadou) pepparrotsost och skivat päron. Godis!
onsdag 22 september 2010
Långt ifrån ensam i parken
Jag har en standardpromenadrunda på dryga timmen som går till parken, 4 varv runt promenadslingan (som är ca 1 km) och hem igen. Efter fyra varv blir man dock nästan snurrig av att gå runt runt runt. Idag kom jag på den geniala idén att byta håll efter två varv. Två varv motsols och två varv medsols, plötsligt blir promenaden så mycket (nåja) mer spännande. Man får bjuda på att man ser lite dum ut när man helt plötsligt stannar upp och byter håll. Att ställa frågan varför jag inte kommit på det tidigare är berättigad...
Under dagens tredje varv mötte jag plötsligt horder av springande barn. Det brukar vara ganska mycket barn i parken i vanliga fall, en 5-6 förskoleklasser på utflykt hör till vanligheterna. Men inte hundratals springande barn. Det var uppenbarligen nån form av arrangerad friluftsdag idag, gissningsvis med barn i lågstadiet. De sprang och tjoade och ramlade och fick håll och pausade. De var inte så uppmärksamma på var de sprang så det gällde att hålla sig undan. Frågan är vilket som var läskigast; golfklubbsmannen igår eller alla barnen idag?! ;)
Under dagens tredje varv mötte jag plötsligt horder av springande barn. Det brukar vara ganska mycket barn i parken i vanliga fall, en 5-6 förskoleklasser på utflykt hör till vanligheterna. Men inte hundratals springande barn. Det var uppenbarligen nån form av arrangerad friluftsdag idag, gissningsvis med barn i lågstadiet. De sprang och tjoade och ramlade och fick håll och pausade. De var inte så uppmärksamma på var de sprang så det gällde att hålla sig undan. Frågan är vilket som var läskigast; golfklubbsmannen igår eller alla barnen idag?! ;)
tisdag 21 september 2010
Yogad och klar
De senaste fem veckorna har ju tisdagar och torsdagar varit mina "yoga-kvällar", och så även denna tisdag faktiskt - trots att kursen tog slut i torsdags. Jag tog tjuren vid hornen direkt och debuterade på Friskis & Svettis yogapass ikväll. Lika bra att sätta igång direkt, annars kommer jag säkert bara att hitta på en massa ursäkter och så rinner det där med yogandet ut i sanden som vanligt...
60 minuter gick väldigt snabbt, jag är ju van vid 90 minuter på kursen. Det gick oväntat bra och jag kände mig hyfsat "hemma" i alla ställningar. Eller positioner kanske det heter?! Vigheten är det dock sisådär med, men det är väl meningen att den ska bli bättre med tiden... :)
Fan vad bra jag är!
60 minuter gick väldigt snabbt, jag är ju van vid 90 minuter på kursen. Det gick oväntat bra och jag kände mig hyfsat "hemma" i alla ställningar. Eller positioner kanske det heter?! Vigheten är det dock sisådär med, men det är väl meningen att den ska bli bättre med tiden... :)
Fan vad bra jag är!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
