Who is the Biggest Loser? (v 5)

Jag och Ofelia har bestämt oss för att hänga på Who is the Biggest Loser? 2.0-utmaningen från Sara och Karin. Who is the Biggest Loser pågår 18 veckor och målet är att gå ner 10 kg på dessa 18 veckor (för min del totalt 13 kg då jag redan tjuvstartat lite tidigare). Resultatet redovisas på torsdagar.

All cred till ovan nämnda Sara och Karin för upplägget och inspirationen! Men jobbet får vi nog göra själva... ;)

Eftersom jag hade smygstartat en formcheck tidigare i sommar och lyckats gå ner några kilo i början på sommaren (fast också gått upp några igen under mitten av sommaren) så har jag valt att ändra mitt totala mål efter dessa 18 biggest loser-veckor till 13 kg, varav 10 kg ska bort under denna period. Total viktminskning som anges är alltså beräknat på startvikt 1 jun.
Exakt startvikt för biggest loser-utmaningen är lite oklar, men uppskattningsvis nånstans på ca -1 eller -2 kg.

15 jun -0,8 kg
22 jun -0,8 kg (-1,6 kg)
29 jun -0,6 kg (-2,2 kg)
6 jul -0,8 kg (-3,0 kg)

Vecka 1 (13 aug) ingen vägning för mig
Vecka 2 (21 aug) -0,8 kg (totalt -3,8 kg)
Vecka 3 (27 aug) +/- 0 (totalt -3,8 kg)
Vecka 4 (3 sep) -1,2 kg (totalt -5,0 kg)
Vecka 5 (10 sep) -1,0 kg (totalt -6,0 kg)


1 kg minus, det är bara att tacka och ta emot!
Veckan har varit långt ifrån optimal, men jag väljer att tolka minuset som att jag trots allt gör nånting rätt. Trots ett bröllopskalas med massa godsaker (men där jag för övrigt kom i klänningen), trots ostrikt mathållning och trots endast två träningspass utöver promenader.

I söndags fick jag äntligen steppa igen, och det var hur roligt som helst! Tills jag sträckte vaden... Den gör fortfarande ont, men det känns som att det onda området minskat lite. Nu är det bara i nedre delen av vaden som det gör ont, och endast när jag "sträcker" vaden (går i trappor eller tar långa steg så att benet sträcks ut). Jag har tagit det lugnt ett par dagar men försökt promenera lite ändå för att kanske mjuka upp vaden (eller vad vet jag?)...

Törs jag utsätta vaden för större utmaningar nu och känna mig för, eller bör jag vara försiktig för att inte göra det hela värre?