Igår kväll var jag hos mormor och morfar och valvakade. Inte för att jag på förhand var så intresserad av valet eller egentligen heller speciellt intresserad av utgången (läs: inte direkt höll på någon). Utan snarare för att det var en bra anledning till söndagsmys. :)
Efter 6 timmars valvakande insåg jag att det var nästan bättre innan; som lyckligt ovetande. Jag får skamset erkänna att dessa 6 timmar troligen är mer än vad jag tidigare sammanlagt ägnat åt politik i mitt liv (sen nån försökte lära mig det i skolan för hundra år sen). Men redan efter 6 timmar får jag nästan erkänna att det började bli lite intressant. Och läskigt. När alla är emot SD och de ändå kommer in i Riksdagen, ja då börjar man ju fundera på om det finns anledning att bli nervös inför framtiden. Nu blir man ju nästan lite nyfiken på fortsättningen...
Aldrig hade jag väl kunnat tänka mig att jag skulle ägna ett helt inlägg åt politik, i alla fall inte ett inlägg som inte bara konstaterade att jag den senaste veckan börjat förstå hur icke-sport-intresserade känner sig vart fjärde år när det är OS... ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar