Kusinfirman goes kanelbullsbonanza

I förmiddags (lagom sent så att kusinen återhämtat sig från gårdagens gymnasieinspark) drog jag, mormor och kusinen till stugan. På schemat stod inte så mycket annat än mysa. Ytterst välbehövligt. Så här har dagen tillbringats:

Vi hittade ett dominospel i baren. Och det var ju inte igår man spelade domino. Vi fick googla reglerna. Men det roligaste är ju inte att spela, utan att bygga såna här "banor" och skapa den sk dominoeffekten. Detta gjorde vi medan vi såg ett antal Idol-repriser på tv. Och pratade om kusinens egna Idol-auditionserfarenhet. Och att hon faktiskt syntes på tv när de visade auditionen från Lund förra veckan. Om man tittade i slow motion alltså.

Sen blev det pooltömning. Observera, ej bartömning. Med tanke på hur mycket det har regnat i sommar var det en jäkla massa vatten i poolen. Och om jag tänker efter tror jag faktiskt inte att jag har badat en enda gång. Det har inte direkt varit oj-vad-det-är-varmt-jag-måste-bada-väder.

Idag var poolvattnet iskallt och både jag och kusinen höll på att förfrysa såväl händer som fötter under alla manövrar som krävdes för att få ut vattnet. Nu är dock poolen tömd. Och gräsmattan sankmark.

När livet återvänt till våra stackars förfrusna kroppar vankades det kanalbullsbonanza. Mamma & co kom på kaffe på kvällskvisten och vi bjöd på kanelbullar och äppelpaj. För att baka dessa kanelbullar krävdes det inte mindre än tre affärsbesök. Två på vägen hit, och sen när vi kom fram och inspekterade båda kylarna insåg vi till vår besvikelse att det inte fanns ett enda ägg i någon av dem. Ett ägg (för att pensla bullarna), det var allt som fattades. Lagom störigt att behöva åka och handla en gång till bara för det...

Vi använde oss av detta recept och fick två plåtar fulla med stora fina (och goda) kanelbullar. Dessutom var vi lite wild and crazy och gjorde dubbel sats av fyllningen. Ska det va så ska det va ordentligt. Kladdigt och gottigt.

Och fröken kusin ville tvunget prova en sån här "reklam-färdig-paj". Fast vi hittade inte den där tvådelade förpackningen som de gör reklam för på tv (därav de dubbla affärsbesöken på vägen hit...) så hon fick till slut hålla till godo med denna från ICA. Men när vi väl sprättat påsen så var där ju två påsar inuti, en med äpplena och en med smulpajen, så det var nog same same but different. Väldigt enkelt förstås. Men det är ju inte sådär supersvårt att göra en smulpaj själv heller. Men nu har hon fått prova. Och mjölig blev hon ju ändå, av kanelbullsbaket. ;)