Julträff goes sommarreunion

Efter att ha slitit som ett djur (av egen fri vilja) med ölandstokarna i trädgården hela dagen igår och skaffat mig ett tvåsiffrigt antal ömmande blåsor på händerna (skyddshandskar är för veklingar) kände jag mig väldigt nöjd med beslutet att ha bjudit hem till just knytis på kvällen. Att rensa en färdiggrillad kyckling, blanda till en sallad, sätta fram ost med fikonmarmelad och häll upp en burk färdig tsatsiki var ungefär precis vad jag orkade med.

En powernap i solstolen och så var jag människa igen. På kvällen vankades det nämligen reunion i stugan. Tjejgänget från högstadiet och gymnasiet, som jag under alla år jag bodde i Övik brukade samla ihop på "julträff" varje jul när jag var hemma i Skåne, men som jag sen jag flyttade ner för tre år sen knapp träffat alls. Ja, det blir ju sådär "när man kan ses när som helst" och alla dessutom är utspridda på lite olika håll.

Men igår fick vi äntligen till det igen, eller i alla fall delar av ligan. Jag gjorde som sagt det enkelt för mig (thank God!) och bjöd till knytis. Och vilket knytis det blev, så många smarrigheter att vi hade kunnat sitta kvar och äta hela natten. Fast det gjorde vi nästan också. En helkväll på altanen blev det, första riktiga sommarkvällen där värmen höll i sig in på småtimmarna. Vi lär väl springa på varandra på Kiviks marknad igen, men sen får vi hoppas att det inte dröjer tre år till nästa gång... :)