Österlenleden etapp 6; Vantalängan-Kivik

Nu är det visserligen några veckor sen det begav sig, men fortsatt väl värt att skriva om. En fantastiskt härlig dag. Söndagen innan midsommar kom fem glada tjejer från Malmö och slöt upp med mig vid Vantalängan för att njuta av en heldags vandring längs Österlenleden. Etapp 6 från Vantalängan till Kivik stod på dagens agenda. 

Enligt beskrivningen en 15 km medelsvår vandring på stigar och småvägar genom Verkeåns dalgång. Vandringssträckan Kivik-Vantalängan är svår att motstå. Här finns nästan allt man kan begära för en lyckad skogstur. Från mjuk sandstrand och en horisont att vila ögonen på, byts miljön ut mot stigar över betesmarker och böljande backar. Verkeåns klara vatten följer dig på färden.

En bra beskrivning av en fantastisk vandringssträcka. Fast vi gick den andra hållet; vi började med att gå över de böljande backarna vid Brösarp för att sen fortsätta ut på "slätten" vid Skepparp fram till Haväng där havet äntligen uppenbarade sig, och sen följde vi stranden förbi Vitemölla och nedanför marknadsfältet innan vi nådde Kivik med trötta ben drygt 6 timmar senare.

Trippmätaren visade på nästan 19 km när vi var framme vid bilarna, vilket antagligen förklaras med att vi gick fel vid ett tillfälle. Leden är utmärkt med orange markeringar på träd och stenar, men inte på något ställe finns det nån ordentligt informationsskylt vilket jag nog hade förväntat mig. Åtminstone vid starten/slutet på varje etapp hade jag nog trott att det skulle finnas. Så att man kunde orientera sig lite och få klart för sig vilken markering man ska följa.

Vi hade blivit varnade för ett ställe där andra vandrare gått fel, men ändå gick vi också fel just där. Jag väljer att tolka det som att det var dåligt markerat, och inte som att vi gick i vår egen lilla värld och var ouppmärksamma. :) Det är precis vid Piratens rastplats/parkering strax norr om Brösarp där två leder korsas och den ena går norrut och den andra österut (eller västerut då, om man kommer från andra hållet). Oavsett vilket håll man kommer från på den här leden så ska man gå över "stora vägen" (trots avsaknad av markering eller naturlig passage) och inte gå uppför backen på en liten stig i skogen norröver.

Förutom denna lilla detour gick vandringen väldigt smärtfritt. Precis innan havet nådde vi Havängs vandrarhem, som räddaren i nöden stod denna mysiga lilla oas där och erbjud såväl toalett som glass och en liten stunds paus för trötta ben. Vi fyllde snabbt deras lilla kiosklucka, och skulle nog tro att vi dubblade deras omsättning denna dag under den kvarten vi var där.

Vädret var mulet och lite blåsigt med några mindre regnskurar under första halvan, men lagom till att vi nådde havet klarnade det upp och solen sällskapade oss sista biten längs stranden. Allt som allt perfekt vandringsväder. Jag gör det gärna igen. Snart.

En alldeles underbar dag!