Jag gråter lite titt som tätt. Beroende på vad jag är i för "mood" så snyftar jag ganska ofta till filmer, både om de är sorgliga och lyckliga, till galor eller liknande på tv där någon gjort något fint eller om en människa blir rörd, till imponerande idrottsprestationer, till nationalsången och nästan alltid till tillbakablickar.
Dessutom snyftar jag ju för mig själv också. När jag tänker på morfar eller Fritzen, eller när jag bara mår allmänt dåligt. När jag funderar på meningen med livet och inte hittar något bra svar. När jag känner mig besviken eller orättvist behandlad. Och när jag kämpar för att vara "alla till lags" tills all min ork är slut, men jag ändå inte räcker till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är bra att tillåta sig att gråta, ventilera och släppa taget.. Jag snyftade till 2 små pojkar som sålde kakor för musikhjälpen på tv idag..det tyckte jag var så fint..
Skicka en kommentar