Lördag betyder egentligen förmiddagsträning. Under fem månaders tid har jag ägnat lördagsförmiddagarna åt att kuta runt Pildammarna, springa backintervaller, hoppa i trappor, krypa under bänkar och släpa på stockar. Typ. Om man ska spendera helgen i stan är det en skön start på helgen, men om man ska iväg någonstans så är det en dum dag och tid. Av den anledningen ser jag fram emot att just lördagsträningarna försvinner om en dryg månad. Nu går vi ju nämligen mot vår, vilket betyder stugansäsong!
Idag skolkade jag från träningen då jag åkte österut redan igår kväll för att lämna Katten Franzon på kollo, eftersom jag åker norrut nästa vecka. Efter frukost till Tjejvasan på tv för att reka banan och fundera på om jag om jag verkligen ska våga mig på det där nästa år, så tog jag med mig kusinen ut på en "stärkande joggingtur" för att kompensera för skolkningen. Och nog var det stärkande alltid, det blåste minst sagt friska vindar över vidderna på Österlen där snön fykte på bra. Vi tog oss genom ömsom Bambi-is, ömsom snödrivor, några kilometer ner till havet. Letade upp en lämplig stol att göra några armhävningar på, drog iväg ett par backintervaller, och lunkade sen hemåt igen. Jag försökte föreslå att vi skulle släpa på lite stockar också, men mitt sällskap nappade inte konstigt nog.
Eftersom Melodifestivalen går i Malmö ikväll så borde man förstås vara där, men vi laddar istället för Mellomys i stugan. Och sparar oss till Eurovision!
Med (lånad) Modo-mössa. My cousin makes me proud!
1 kommentar:
Ser härligt ut!
Skicka en kommentar