Friden

Jag tycker alltid det är så roligt att läsa (och höra) om andras erfarenheter av och tips på Österlen. När man som jag har bott de tjugo första åren av sitt liv där så är man inte lika imponerad som alla besökare utifrån visar sig vara. Man blir ju hemmablind och ser inte det där speciella. Det där med "ljuset" liksom, vad är det? 

Och dessutom är man "alltid på väg någonstans" när man är ute och kör på vägarna, och skulle aldrig få för sig att själv svänga av till en mysig gårdsbutik eller loppis. Är man dessutom uppvuxen på en gård på landet, så impar ju inte det där lantliga, mysiga, hemodlade, pittoreska heller... Oj, så många gånger som jag i min ungdom önskat mig att flytta till "stan" eller i alla fall "byn", eller åtminstone få omges av lite asfalt. Ja ni fattar. Gräset är ju grönare på andra sidan. Nu tänker jag tvärtom.

Friden är hur som helst ett sånt där guldkorn som jag har fått tips om längs vägen, och som jag (faktiskt) har besökt ett flertal gånger (till skillnad från andra tips som jag inte kommit mig för att besöka än - mental note på att jag m å s t e besöka Knäbäckshusen snart). Det är så himla mysigt här. Friden ligger vid vägs ände en liten bit utanför Kivik och serverar pizzor med kärlek och udda ingredienser. På udda porslin och med udda bestick. Ett Österlenbesök är inte riktigt komplett utan att besök på Friden. Inte ens för en inföding som mig.

Dysfunktionella familjen spenderade fredagskvällen här, och smälte liksom in i allt det udda. Ett ställe som måste upplevas. Rekommenderas!

Sandhammaren

På väg hem från Olof Viktors bestämde vi oss för att ta vägen längs kusten upp till Simrishamn. "För att titta på havet." Vid Sandhammaren blev det ett litet stopp för oss badsugna. Eller ja, badsugna och badsugna, det var ju inte så att det var överdrivet varmt så att man behövde svalka sig... Men när almanackan börjar ticka in i mitten på juli så är det ju hög tid att ta årets första dopp. Och nej, varmt var det inte. Men ändå lite skönt (att få det gjort).

Efter doppet blev det också en liten sightseeing genom Brantevik och en titt på hällristningarna utanför Simrishamn innan vi kom hem till Gladsax igen. Tänk så roligt det kan vara att vara turist på "hemmaplan"!

Olof Viktors

Tillbaks till Österlenturen. Efter några loppisstopp och en tur till Ystad som mest gick ut på att hitta parkeringsplats, samla truppen, få mat i magen, fundera på om vi skulle åka en runda med turisttåget genom stan (vilket vi till slut kom fram till att vi inte skulle göra) och yra en stund på stan, så blev det eftermiddagsfika på Olof Viktors i Glemminge. Det tar på krafterna det här med att vara turist alltså. Tur att fikandet är obligatoriskt som turist. Morotskaka modell XXL bjöd Olof Viktors på, och en skön stund i solen på deras mysiga innergård.

Sist jag var här köpte jag deras hemmagjorda müsli, och den kan jag verkligen rekommendera. Kattis och Kajsa kan nog rekommendera deras frö- och nötströssel också, hur var det nu den skulle användas? ;)

Föreläsning med UnderbaraClara i Malmö

Jag gillar ju som bekant att försöka nosa upp roliga saker som händer där jag befinner mig (med andra ord: vara med där det händer), och framför allt så gillar jag att dela med mig. Därför har jag ett tag funderat på att starta upp en liten kategori här som helt enkelt heter "Malmötips". Sagt och gjort. Så här kommer det första tipset.

På onsdag 5 september kommer bloggaren UnderbaraClara och forskaren Annakarin Nyberg till Malmö för att föreläsa om bloggande och sociala medier. Kl 17.30 på Malmö stadsbibliotek. Kostar gratis men föranmälan krävs, och anmälan gör du enkelt här.

Jag kommer. Kommer du?

* * *

Hur tjänar man pengar på bloggande och sociala medier? Hur går det till när man driver ett företag på nätet och hur är det egentligen att arbeta som professionell bloggare?

Möt bloggdrottningen Underbara Clara och forskaren Annakarin Nyberg för att lära dig mer om hur du kan skapa förutsättningar för ett företag på nätet. 
 
Med utgångspunkt i den kommande boken Digitalt entreprenörskap bjuder de på ett inspirerande föredrag om de utmaningar, erfarenheter och lärdomar som Underbara Clara har stött på under årens lopp.

Bild lånad från UnderbaraClaras.com.

Blossa 2012 - vad blir det för smak?

Om en dryg vecka, fredagen den 7 september kl 13.00, avslöjas smaken på årets årgångsglögg. Blossa presenterade precis en förhandstitt och ledtråd.

Vad tror ni, blir det körsbärssmak?

Österlenkryddor

Efter en god natts sömn var det dags för lite turistande. Första stoppet på första turistdagen blev enligt önskemål Österlenkryddor strax norr om Köpingebro. Farbrorn i butiken tog tillfället i akt att sälja in både det ena och det andra - och vilka norrlänska turister i Skåne kan motstå kryddor med namn som Tösaröra och Pågaröra liksom? Nej, just det. Shoppat vare här!

Lavendelfältet hade precis börjat blomma (eller slå ut, eller vad nu lavendel gör?), och även om vi fick berättat för oss att det inte var riktigt i sitt esse än så var det fullt tillräckligt vackert för att impa på oss. Dessutom kan de erbjuda kryddfältsvandringar och en mysig liten butik med heminrednings-/trädgårdsprylar. Mysigt ställe som är väl värt ett besök!

Villa Villerkulla Gladsax

Jag hade faktiskt varit och rekat läget i Gladsax kvällen innan. Som sagt, som reseledare gäller det att ta sitt uppdrag på allvar. Det var inget litet hus vi hade fått tag på. Rena rama Villa Villerkulla, snett och vint - men charmigt. Och stort. Fem sovrum och tre badrum. Vi behövde i alla fall inte tröttna på varandra direkt.

Efter lite slöande på vår gräsmatta och uppkorkning av en dunk (eller två) så tog matlag nummer ett vid... nä just det ja, det där med matlagen blev det visst inget av. Ordningspoliserna blev nedröstade (eller snarare överröstade) av yrhönorna.  Men mat blev det, och gott var det - och ja, mätta blev vi!

När maten sjunkit ner och vi pratat av oss det värsta tog vi en promenad för att utforska den lilla byn (och se om vi såg till Gudrun Schyman nånstans, men det gjorde vi inte). Det gick i ärlighetens namn rätt snabbt. Jag insåg att jag under sex års tid åkt buss genom Gladsax på väg till skolan i Simrishamn, men att jag aldrig reflekterat över byn - så nej, speciellt stort var det inte. Men gulligt. Nu ska vi ju köpa Bed & Breakfast där och allt. Ja herregud, det gäller att hålla i sig när dysfunktionella familjen släpps lös.

Icke-lantisarna hoppade i sädesfälten (och tyckte att en bonnatös som jag skulle kunna svara på vad det var för sädessort), ryckte upp sockerbetor (och undrade vad man gjorde av dem) och impades av traktorerna. Nåja, är man turist så är man. Förlåt till er bönder som fick besök i era fält och som undrade vad det var för stockholmsbrud som tuggade på en sockerbeta för att se om den smakade socker.

De är inte härifrån.

Simrishamn

Uppsamlingsplats och startpunkt för hela reunionen var Simrishamn. De två brudarna som kom roadtrippande från Uppsala via Öland anslöt lagom till lunchtid, medan tidsoptimisterna från Göteborg tyckte att Nisses i Önnestad var ett bättre alternativ för lunch än sillastan. Men till slut möttes vi i alla fall upp på Apotekarns i Simrishamn.

Kaoset lät inte vänta på sig. Ni kan ju gissa hur bra det går när dysfunktionella familjen ska planera matlag, skriva shoppinglista, dricka kaffe, uppdatera sig på vad som hänt på vägen ner - och dessutom checka in på Facebook samtidigt. Vi kan väl säga såhär, att ja - ett av borden på Apotekarns innergård tappade sin bordsskiva. En väldigt tung bordsskiva i betong, som man inte direkt bara "råkar putta ner" (och absolut inte vill ha på tårna). Men inget är omöjligt för en händig norrlänning.

Halva ligan gjorde systemet osäkert och andra halvan gick till affären med inköpslistan i högsta hugg (konstigt nog var det fler frivilliga till systemet). Vi gick fram som en ångvält på Brunnshallen; en styrde vagnen, en plockade varor och en strök från listan samtidigt som jag pekade och visade var jag staplat toapapper och skurat fruktdiskar när jag prao:ade här i åttan. Som reseledare gäller det ju att ta sitt uppdrag på största allvar och inte missa några möjligheter till att dela med sig av intressant information om bygden. Teamwork på hög nivå. Och med mat för ett helt kompani och utrustade med kartor och turistbroschyrer styrde vi sen (alla fyra) bilarna mot Gladsax. Alla väldigt nyfikna på denna metropol.

Öviksreunion på Österlen

Nä men vad säger ni - är det inte dags att hänga med på en Österlentripp tillsammans med dysfunktionella familjen? Den där helgen i mitten på juli då hela Öviksgänget samlades för en reunion på Österlen. Sex (sju) glada laxar (öviksbor) i (en) Gladsax.

Vi åt och drack gott, grillade i ösregn, njöt av pizza på Friden, diggade Country Roads på högsta volym tills Gladsaxjouren kom och bad oss sänka volymen (okej, det finns nog ingen sådan - men om det funnits så hade de säkert kommit), turistade, besökte loppisar, tog årets första dopp i havet, var på Österlenkryddor, i Kivik, i Ystad, i Simrishamn, på Bo Ohlsson, i Sandhammaren, på Olof Viktors, Branterögen, Kulla och Kiviks marknad. Ja, och så spelade vi Örnsköldsvikspelet (ni kan ju redan nu börja gissa vem som vann).

Häng med!

Ja, man får lov att köpa souvenirer även om man semestrar på "hemmaplan".

Fågelbad i betong

I början av sommaren hade vi lite pysselstuga hos pappa och gjorde rabarberbladsformade fågelbad i betong. Vi följde den här beskrivningen och det var faktiskt inte speciellt svårt och blev himla bra om jag får säga det själv. Det svåraste var att få loss bladet från betongen när det stelnat. Men med hjälp av pincett och tålamod så gick det till slut. Skam den som ger sig. Tips på kul pyssel!

Det här behöver du:

En pappa med betongblandare

Rabarberblad
Finbetong
Spann eller hink, beroende på vad du kallar det
Ev plasthandskar
En hög med sand
En mindre murslev eller spatel

Gör såhär:
1. Förbered gjutningen. Lägg ut en sandhög och forma den till en kulle. Kullen ska vara så pass stor att ditt blad kan bli till en mjuk skålform. Blanda finbetong och vatten successivt och rör hela tiden i smeten. Till ett stort rabarberblad går det åt cirka 2 liter finbetong blandat med 4 deciliter vatten. Den slutliga konsistensen ska vara som en ganska lös men smidig gröt.

2. Lägg bladet över sandhögen med den ådriga nervsidan upp. Skär av stjälken så nära bladet som möjligt. För att få en bra skålform på ditt fågelbad behöver du troligen skarva till en bit av ett annat blad att lappa över glipan vid skaftet med. Skär till en bit av spetsen på ett rabarberblad och lägg biten över så det ”håller ihop” det stora bladet till en fin form att fylla vatten i.

3. Klicka ut betongblandningen och släta ut med spateln. Börja i mitten och stryk ut mot kanterna. Se till att betongblandningen kommer in mellan bladvecken. Klappa gärna på ytan så går betongblandningen in i bladstrukturen ordentligt. Använd fingertopparna när du slätar ut gjutblandningen utmed bladkanten. Då får du en fin ytterkant och bladets karaktär kommer tydligt fram i slutresultatet.

4. Bygg på av bladningen tills du har fått en tjocklek på cirka 1 centimeter över de kraftigaste nervtrådarna. Avsluta gjutningen med att platta till betongen på toppen av formen så får ditt fågelbad en stadig botten att stå på när formen har stelnat och du vänder upp fågelbadet. Låt därefter gjutningen torka minst 2 dygn. För mindre blad räcker det med ett dygns torktid. Täck gärna gjutningen med exempelvis en trälåda och lägg en vattentät plast över så riskerar du inte att fågelbadet utsetts för regn under torktiden.

5. Vänd på bladet när det har torkat. Var extra försiktig när du tar i kanterna. Dra försiktigt loss rabarberbladet från betongen. Använd kniv eller mejsel och pilla loss bladet i ådringarna. Om du vill få extra fina kanter på ditt fågelbad kan du slipa kanterna försiktigt med slippapper eller en elektrisk sliprondell.

Ett betongblad som du har gjutit med finbetong klarar att stå ute året om. Det spricker inte av is och kyla. Lacka eller färga efter tycke och smak. Lacken gör att det håller vatten bättre och inte suger åt sig så mycket.

Bye bye blondie

Bye bye blondie - hello brownie!

Sedan jag kom tillbaka från semestern så har nästan alla på jobbet frågat mig om jag blonderat mig. Men nej, det är solens förtjänst (eller fel) - trots bara två veckors semester och dessutom ett bevisat uselt sommarväder. För jag vet inte vad jag annars ska skylla på, kanske ska jag tacka bästa frissan i Övik som i januari (!) fixade lite slingor i håret, och tydligen är de tacksamma för att ljusa på sig fortfarande fast att de blivit övertonade ett flertal gånger.

Hursomhelst, håret blev ljust. Men jag trivs bäst som lite mörkare. Så nu har första hösttoningen åkt på.
Det är inte det att jag inte gillar blondies, det är bara det att brownie låter... godare.

Sötaste kräfthattarna

Igår var det dags för kräftskiva igen. Och dagen till ära hade jag fyndat de sötaste kräfthattarna på Lagerhaus, 6-pack för 29 kr. Om man ändå ska ha löjliga hattar på sig kan de ju lika gärna vara lite söta i alla fall, tänkte jag (och ja, när det är kräftskiva ska man ha löjliga hattar på sig). Så det blir dagens kräftskivetips!

Kräftskivan i Lund var fantastiskt trevlig med massa god mat, dryck, skönsång och förstås bästa sällskapet. Middagen avslutades med en fryst marängtårta med kolasås och hallon - to die for! Jag tror jag måste avkräva värdinnan på receptet.

Dock tror jag att jag skulle servera den utan tandpetare. ;)