Fritzen kröp upp och la sig under täcket hos mig i soffan. Här stannar vi nog kvar resten av kvällen!
fredag 30 april 2010
Fritzen önskar trevlig Valborg
Fritzen kröp upp och la sig under täcket hos mig i soffan. Här stannar vi nog kvar resten av kvällen!
För ett år sen
För ett år sen firade jag Valborg med att säga upp mig. (och grillpremiär på Långis)
Det är ett beslut som har påverkat mitt liv varje dag sen dess. (Inte grillpremiären alltså) Det var ett beslut som var nödvändigt för att ta ett aktivt val i livet och inte bara låta omgivningen och slumpen föra mitt liv framåt. Jag behövde komma bort, prova något nytt och utan beslutet hade jag inte kunnat flytta tillbaka till Skåne. Och även om jag inte är helt tillfreds med min situation just nu och jag till och från saknar "livet innan uppsägningen" så ångrar jag mig inte.
Däremot ska jag försöka låta bli att göra en repris idag...
Det är så dyrt att säga upp sig*... ;)
*Om man säger upp sig på vinst och förlust alltså, utan att ha något nytt jobb att gå vidare till. Man blir inte poppis hos A-kassan.
Det är ett beslut som har påverkat mitt liv varje dag sen dess. (Inte grillpremiären alltså) Det var ett beslut som var nödvändigt för att ta ett aktivt val i livet och inte bara låta omgivningen och slumpen föra mitt liv framåt. Jag behövde komma bort, prova något nytt och utan beslutet hade jag inte kunnat flytta tillbaka till Skåne. Och även om jag inte är helt tillfreds med min situation just nu och jag till och från saknar "livet innan uppsägningen" så ångrar jag mig inte.
Däremot ska jag försöka låta bli att göra en repris idag...
Det är så dyrt att säga upp sig*... ;)
*Om man säger upp sig på vinst och förlust alltså, utan att ha något nytt jobb att gå vidare till. Man blir inte poppis hos A-kassan.
torsdag 29 april 2010
CV-granskning
Screw jante!
Jag kommer att fylla på min Ego-kategori så fort möjlighet och anledning ges. Idag gavs en ny anledning till ego-boost. Jag har skickat in mitt CV och exempel på personligt brev till fackets CV-granskning för att få lite inspiration och feedback (jag är en såndär typ som pysslar med mitt CV lite som en hobby om kvällarna...).
Svaret jag fick började såhär:
"... Jag har nu granskat dina ansökningshandlingar och har verkligen svårt att hitta något att anmärka på. Du har en fantastisk förmåga att leverera. Du ger en trevlig, positiv och effektiv bild av dig själv, och du skriver så att läsaren aldrig tappar sitt intresse. ..."
Det var ju kul att höra, men å andra sidan inte speciellt konstruktivt... ;)
Jag kommer att fylla på min Ego-kategori så fort möjlighet och anledning ges. Idag gavs en ny anledning till ego-boost. Jag har skickat in mitt CV och exempel på personligt brev till fackets CV-granskning för att få lite inspiration och feedback (jag är en såndär typ som pysslar med mitt CV lite som en hobby om kvällarna...).
Svaret jag fick började såhär:
"... Jag har nu granskat dina ansökningshandlingar och har verkligen svårt att hitta något att anmärka på. Du har en fantastisk förmåga att leverera. Du ger en trevlig, positiv och effektiv bild av dig själv, och du skriver så att läsaren aldrig tappar sitt intresse. ..."
Det var ju kul att höra, men å andra sidan inte speciellt konstruktivt... ;)
Snipp snapp snut
... så var lönen slut.
Två av tre månader känns det väldigt bra att ha nästan alla räkningar på kvartal. Men så kommer den där tredje månaden som man förträngt. Då alla räkningar kommer. Som man glömt bort sen sist. Suck!
Två av tre månader känns det väldigt bra att ha nästan alla räkningar på kvartal. Men så kommer den där tredje månaden som man förträngt. Då alla räkningar kommer. Som man glömt bort sen sist. Suck!
onsdag 28 april 2010
Recept på energi
Efter evigheter av trötthet och en energinivå som till och med är lägre än Glocalnet så krävdes det mycket mental övertalning för att faktiskt ta mig iväg till kvällens step-pass. Väl på plats kändes det också jobbigt, fast att det egentligen är roligt. Jag saknar den ork jag hade för några år sen när jag tränade som mest. Just nu är det bara jobbigt. Inte roligt. Det är svaret på frågan hur jäkla svårt kan det vara att ta sig i kragen och komma igång?! Det är jobbigt. Inte roligt. Jag vill ha roligt. Jag saknar mina träningskompisar. Jag saknar instruktörerna och "hemmakänslan" på mitt gamla träningsplace.
Men hur stor är sannolikheten att jag vaknar en vacker dag och bara känner att allt kommit tillbaka till mig?! Troligtvis inte speciellt stor... Det krävs jobb för att ta sig dit. Det kommer krävas enormt mycket mental övertalning, ovilja och jobb för att ta sig ur comfortzonen. Men det var väl fan också om det inte ska gå!
Klart det ska gå. På lördag är det den 1 maj. Ny månad nya möjligheter!
Just det ja. Receptet. Efter kvällens step-pass kände jag mig ändå lite piggare, fast att det varit jobbigt. (Inte roligt-jobbigt, utan jobbigt-jobbigt) Och precis när jag kom innan för dörren hemma så ringde telefonen och jag fick en uppdatering från tåget som just rullade förbi Hallsberg. Kombinationen step + världens bästa Kattis gav faktiskt lite energi!
Men hur stor är sannolikheten att jag vaknar en vacker dag och bara känner att allt kommit tillbaka till mig?! Troligtvis inte speciellt stor... Det krävs jobb för att ta sig dit. Det kommer krävas enormt mycket mental övertalning, ovilja och jobb för att ta sig ur comfortzonen. Men det var väl fan också om det inte ska gå!
Klart det ska gå. På lördag är det den 1 maj. Ny månad nya möjligheter!
Just det ja. Receptet. Efter kvällens step-pass kände jag mig ändå lite piggare, fast att det varit jobbigt. (Inte roligt-jobbigt, utan jobbigt-jobbigt) Och precis när jag kom innan för dörren hemma så ringde telefonen och jag fick en uppdatering från tåget som just rullade förbi Hallsberg. Kombinationen step + världens bästa Kattis gav faktiskt lite energi!
måndag 26 april 2010
Funkar en cykeltur?
Vem är jag? Vad vill jag? Vad gör jag här?
Jag ska prova att ta fram cykeln och cykla ifrån alla jobbiga funderingar och ångestframkallande tankar... Kanske kan lite frisk luft mota huvudvärken också. Till på köpet är det måndag. Vem uppfann måndagar?!
Jag ska prova att ta fram cykeln och cykla ifrån alla jobbiga funderingar och ångestframkallande tankar... Kanske kan lite frisk luft mota huvudvärken också. Till på köpet är det måndag. Vem uppfann måndagar?!
söndag 25 april 2010
Söndagsjogg
En gång är ingen gång, men två gånger är en vana - eller vad är det man brukar säga?! Precis som förra söndagen började jag denna söndagen med en liten (med betoning på liten, men ändå...) joggingtur runt parken. Ett varv joggandes även denna gången, och sen två varv promenerande, och så en liten stund på en bänk njutandes. Perfekt uppladdning för eftermiddagens och kvällens konfirmation. Kusinen skötte sig utmärkt och sjöng solo i kyrkan - imponerande!
Nu har även bokarna börjat slå ut och det blir bara vackrare och vackrare för varje dag som går!
Nu har även bokarna börjat slå ut och det blir bara vackrare och vackrare för varje dag som går!
lördag 24 april 2010
Födelsedagsmatta
I födelsedagspresent önskade jag mig bidrag till en matta. Och tydligen hade jag varit snäll, för det fick jag också! Så idag har jag varit iväg och shoppat den matta jag hade spanat på. Färgen och modellen känns rätt även hemma på plats, men storleken kanske bör bytas upp ett snäpp.
Fritzen verkar gilla den!
Fritzen verkar gilla den!What happens in Ystad...
Två dagars vistelse på Ystad Saltsjöbad gav faktiskt mer än förväntat, med tanke på att jag blivit tillsagd att inte ha så höga förväntningar. Vi fick möjlighet att lära känna varandra bättre inom gruppen och lyfta både våra personliga och våra gemensamma förväntningar på dagen, gruppen och arbetet. Vi gavs också möjlighet att diskutera kring vad som var bra resp mindre bra med dagens situation - och den sistnämnda listan blev väldigt mycket längre än den förstnämnda. Positivt dock att alla var ganska överens om vad som var dåligt. Det var ganska högt i tak och alla fick äntligen lov att tala till punkt och förklara sina åsikter. Det framkallade gråt och tandgnissel på några håll, men det visar väl bara på att det var nödvändigt.
Vi har arbetat fram ett helt gäng punkter som vi måste jobba med. Snarast, hoppas jag. Men det återstår att se. Jag fick också lite cred av mina kollegor som tyckte att det var modigt av mig att vara så pass ärlig som jag är ang min situation på jobbet - jag hymlar inte med att jag inte hittat min plats varken i gruppen eller i arbetssituationen, att jag känner mig som en "praktikant", att jag inte tycker det är okej att behöva känna mig dum på jobbet, att jag undrar vad jag har att tillföra - och alltså allmänt undrar vad jag gör här.
Jag blir lyssnad på, och alla är överens om att introduktionen har varitbristfällig obefintlig och att jag inte har fått en ärlig chans, eftersom jag inte har fått någon grund att stå på. Men nu är det lite upp till bevis för någon att faktiskt ta lite action på detta och inte bara anteckna och förstå. Det blir jag inte klokare av. Och självklart måste jag själv också bestämma mig för om att jag kan tänka mig att jobba på en arbetsplats som satt sig själv i en så pass stor uppförsbacke för mig, som jag nästintill skulle vilja kalla oseriös. Jag vill inte riskera att bli bitter och endast bidra med negativism i gruppen. Men jag känner mig trygg i att jag varit ärlig med vad jag tycker och vi får se om någon har lust att försöka motbevisa mig...
Ystad Saltsjöbad var för övrigt en trevlig anläggning som har ett oslagbart läge precis vid havet. Dagarna har bjudit på ömsom solsken och ömsom hagelskurar, och vid solsken blir man nästan religiös av att sitta och titta ut över havet. Eller ta en promenad längs strandpromenaden. Eller kolla på alla de lustiga och speciella husen som ligger längs med stranden.
Lokaliteterna var trevliga och charmiga. Kvällsmiddagen var bra med trevlig service (om än ny personal, men det kan man ha självklart ha överseende med om de visar att de försöker) och god mat. Själva konferensupplägget var däremot lite sådär. Lunchen var helt okej, men både mat, kaffe, glas, muggar etc tog slut hela tiden. Det kändes inte som att det var så välplanerat. Jag tror att människan av naturen blir irriterad av att behöva vänta.
Jag upplevde det också som lite dålig service när vi hade ett konferensrum en heldag att det till exempel inte fylldes på med vatten åt oss. Konferensfikan var god, men fruktfaten som utlovades på bekräftelsen lyste med sin frånvaro båda dagarna. Lite trist.
Inget toppbetyg för servicen alltså, men det hämtar de å andra sidan hem på läget. SPA-avdelningen fick jag tyvärr inte möjlighet att utnyttja, men jag kan tänka mig att de även hämtar hem lite poäng på den. Fick en känsla av det...
Strandpromenaden.
Vi har arbetat fram ett helt gäng punkter som vi måste jobba med. Snarast, hoppas jag. Men det återstår att se. Jag fick också lite cred av mina kollegor som tyckte att det var modigt av mig att vara så pass ärlig som jag är ang min situation på jobbet - jag hymlar inte med att jag inte hittat min plats varken i gruppen eller i arbetssituationen, att jag känner mig som en "praktikant", att jag inte tycker det är okej att behöva känna mig dum på jobbet, att jag undrar vad jag har att tillföra - och alltså allmänt undrar vad jag gör här.
Jag blir lyssnad på, och alla är överens om att introduktionen har varit
Ystad Saltsjöbad var för övrigt en trevlig anläggning som har ett oslagbart läge precis vid havet. Dagarna har bjudit på ömsom solsken och ömsom hagelskurar, och vid solsken blir man nästan religiös av att sitta och titta ut över havet. Eller ta en promenad längs strandpromenaden. Eller kolla på alla de lustiga och speciella husen som ligger längs med stranden.
Lokaliteterna var trevliga och charmiga. Kvällsmiddagen var bra med trevlig service (om än ny personal, men det kan man ha självklart ha överseende med om de visar att de försöker) och god mat. Själva konferensupplägget var däremot lite sådär. Lunchen var helt okej, men både mat, kaffe, glas, muggar etc tog slut hela tiden. Det kändes inte som att det var så välplanerat. Jag tror att människan av naturen blir irriterad av att behöva vänta.
Jag upplevde det också som lite dålig service när vi hade ett konferensrum en heldag att det till exempel inte fylldes på med vatten åt oss. Konferensfikan var god, men fruktfaten som utlovades på bekräftelsen lyste med sin frånvaro båda dagarna. Lite trist.
Inget toppbetyg för servicen alltså, men det hämtar de å andra sidan hem på läget. SPA-avdelningen fick jag tyvärr inte möjlighet att utnyttja, men jag kan tänka mig att de även hämtar hem lite poäng på den. Fick en känsla av det...
Mitt rum med balkong och havsutsikt (havet syns endast från balkongen, inte inifrån rummet, eftersom balkongen är lite "sned". Trevliga och mysiga (små) rum.
Havet. Delar av spa-avdelningen syns i vänsterkant.
Strandpromenaden.
torsdag 22 april 2010
Ystad Saltsjöbad
Nu åker vi till Ystad Saltsjöbad för kickoff/konferens i dagarna två. Det känns inte riktigt bra att chefen rakt ut sagt åt mig att jag inte ska ha för stora förhoppningar på dessa dagar, men jag hoppas verkligen att något faller på plats. Jag har i alla fall lite förhoppningar, tills jag blir bevisad om motsatsen. Överbevisad är för övrigt just vad jag önskar bli angående jobbet.
Om inte annat så hoppas jag få njuta av en fantastisk anläggning med ett härligt läge. Jag har inte varit på Ystad Saltsjöbad tidigare, men jag har mina förhoppningar. Även där.
Om inte annat så hoppas jag få njuta av en fantastisk anläggning med ett härligt läge. Jag har inte varit på Ystad Saltsjöbad tidigare, men jag har mina förhoppningar. Även där.
onsdag 21 april 2010
Guldkorn!
En liten ego-boost och en välbehövlig puff framåt gav dagens möte. Det är inte varje dag man blir kallad "guldkorn". Och det är inte varje dag man känner sig som ett heller...
Men jag börjar inse var jag hör hemma. And I will make it happen!
Men jag börjar inse var jag hör hemma. And I will make it happen!
Hemliga Arne
Nu tänker jag leka "viktig bloggare" och berätta att jag ska iväg på ett spännande möte - men att jag förstås inte kan berätta mer just nu... ;)
Wish me luck!
Wish me luck!
Resebranschen i gungning
Att det inte kan vara speciellt kul att jobba i resebranschen just nu kommer ju inte som någon överaskning. Kontakt med mina gamla kollegor över landet bekräftar naturligtvis detta. Imorse såg jag en kändis från Svenska Resebyråföreningen (SRF) som satt i morgonsoffan på TV4 och diskuterade problematiken för hela resebranschen, inte bara flygbolagen. Jag hann tyvärr inte höra klart på diskussionen eftersom jag var tvungen på att gå till jobbet…
Men jag kikade in på SRF:s sida och läste bland annat detta:
"Det är inte bara flygbranschen som lamslagits av askmolnets framfart. Även researrangörerna och resebyråerna har drabbats mycket hårt. Vid ett möte idag med statssekreterare Leif Zetterberg och sju andra representanter för Näringsdepartementet, förklarade SRF att resebyråerna och arrangörerna är utsatta för minst lika stora problem som flygbolagen. Ett fortsatt flygstopp kommer att få förödande konsekvenser för hela branschen. Just nu rinner pengarna ut för att bekosta hotellogi, måltider och hemtagning av strandsatta resenärer. Försäljningen av nya resor har minskat drastiskt och många resebyråer och arrangörer sitter nu med noll intäkter och oförändrade kostnader och i många fall med ännu högre kostnader till följd av allt arbete med ombokningar och information till resenärer och dessas många gånger oroliga anhöriga."
En redan väldigt slimmad bransch med små marginaler har det alltså tufft nu. Jag håller tummarna. Och hoppas att den där jäkla vulkanen slutar aska sig, och att molnet blåser iväg… typ nu.
Men jag kikade in på SRF:s sida och läste bland annat detta:
"Det är inte bara flygbranschen som lamslagits av askmolnets framfart. Även researrangörerna och resebyråerna har drabbats mycket hårt. Vid ett möte idag med statssekreterare Leif Zetterberg och sju andra representanter för Näringsdepartementet, förklarade SRF att resebyråerna och arrangörerna är utsatta för minst lika stora problem som flygbolagen. Ett fortsatt flygstopp kommer att få förödande konsekvenser för hela branschen. Just nu rinner pengarna ut för att bekosta hotellogi, måltider och hemtagning av strandsatta resenärer. Försäljningen av nya resor har minskat drastiskt och många resebyråer och arrangörer sitter nu med noll intäkter och oförändrade kostnader och i många fall med ännu högre kostnader till följd av allt arbete med ombokningar och information till resenärer och dessas många gånger oroliga anhöriga."
En redan väldigt slimmad bransch med små marginaler har det alltså tufft nu. Jag håller tummarna. Och hoppas att den där jäkla vulkanen slutar aska sig, och att molnet blåser iväg… typ nu.
måndag 19 april 2010
söndag 18 april 2010
Ego
För framtida bruk när man får en dålig dag och känner att man inte har en enda vän i hela världen så kan det ju vara smart att dokumentera att hela 45 vänner och bekanta på ett eller annat sätt hörde av sig till mig idag för att gratulera. Tack! ♥
Första joggen som 29-åring
Första joggande stegen som 29-åring är avklarade. Och på samma gång även årets första jogg. Och om man ska vara helt nogräknad antagligen första joggstegen sen Lidingö Tjejlopp i slutet på september förra året. Sju månader hit eller dit.
Faktum är att jag har varit lite småsugen på att prova att jogga ett tag (det är solens förtjänst!), men den där första tröskeln är ju som bekant svår att ta sig över. Men imorse när diskberget inte lockade överdrivet mycket och solen sken ute tog jag mig ut en sväng. Kan det vara en begynnande 30-årskris?
Första stegen kändes inte alls så stapplande som jag hade tänkt mig. Med tanke på omständigheterna (att jag är väldigt väldigt otränad) kändes det faktiskt ganska bra. Och det var skönt. Så jag joggade hela varvet runt parken. Som visserligen bara är en kilometer. Men ändå.
One small step for a man. One giant leap for mankind. Fast tvärtom. :)
Faktum är att jag har varit lite småsugen på att prova att jogga ett tag (det är solens förtjänst!), men den där första tröskeln är ju som bekant svår att ta sig över. Men imorse när diskberget inte lockade överdrivet mycket och solen sken ute tog jag mig ut en sväng. Kan det vara en begynnande 30-årskris?
Första stegen kändes inte alls så stapplande som jag hade tänkt mig. Med tanke på omständigheterna (att jag är väldigt väldigt otränad) kändes det faktiskt ganska bra. Och det var skönt. Så jag joggade hela varvet runt parken. Som visserligen bara är en kilometer. Men ändå.
One small step for a man. One giant leap for mankind. Fast tvärtom. :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)