Idag har inte varit någon bra dag varken mat- eller träningsmässigt. Jag tog helt enkelt en time out idag. Men imorgon är det jag som är tillbaka på banan igen. I promise!
Var och pratade med kuratorn för andra gången idag, tills idag skulle jag ha funderat på "vad jag vill ha hjälp med"... och det är ju lättare sagt än gjort, jag vet inte vad man
kan få hjälp med hos en kurator?
Iaf kom vi gemensamt fram till att fokusera på att
känna glädje och
leva i nuet.
Detta eftersom jag är en planeringsmänniska ut i fingerspetsarna, och jämt tänker flera steg framåt och glömmer bort vad som händer i nuet. Jag kan inte njuta av nuet så länge det finns nåt inom den närmsta framtiden som oroar mig eller på annat sätt tar upp min tankeverksamhet. Tänk så mycket man går miste om!
Situationer då jag verkligen insett att jag rusar förbi för snabbt är när jag vid tillfällen har tvingats påminna mig vad jag gjorde tex igår - och jag kan inte för mitt liv komma på vad jag gjorde. Igår! Om man inte kan minnas vad man gjorde igår, då kan man inte ha varit speciellt bra på att leva i nuet den dagen.
Jag ska försöka bli bättre på att reflektera och känna efter, att tillåta mig själv att bara vara. Jag har som sagt inte speciellt stor erfarenhet av pilates, men jag inbillar mig att det ska vara ganska bra träning för att fokusera och vara här och nu. Därför känns det bra att jag bestämt mig för att gå en sådan kurs.
(Rätta mig om jag har fel?)Att lära sig leva i nuet kan nog också hjälpa till för att lära sig känna glädje. För så länge jag bara rusar förbi saker som jag egentligen tycker är roliga, men inte riktigt stannar upp och reflekterar - då är det svårt att känna glädjen i det.
Min förhoppning är att snällare tankar mot mig själv och ett allmänt (försök till) positivare tänk ska hjälpa till här. Och det jag i slutändan vill få ut av att både kunna känna glädje och att leva i nuet - det är naturligtvis att jag vill
må bra och tycka om mig själv.
Och jag tror att dessa två saker kan vara inkörsporten till ett bättre mående för mig!
Jag känner redan nu enormt stor skillnad på mitt tänkade sen jag bestämde mig för en dryg månad sen att ta tag i mitt (tränings-) liv. Resans gång har ju ännu inte varit så lång, men redan har jag också bestämt mig för att ta tag i insidan som är nog så viktig.
Innan den här nystarten kan jag ärligt säga att det var många nattsvarta tankar i mitt huvud. Allt kändes bara som en grå dimma på nåt sätt... det är svårt att förklara. Men till slut insåg jag att
jag måste göra något åt det. Det känns som att jag "vaknat upp" nu och plötsligt kan se på mitt "tidigare liv" med andra ögon. Jag kan förstå varför jag mådde som jag gjorde, och jag förstår också att jag måste vara aktiv för att ändra på det.
Och jag hoppas jag kan lyckas, även om jag förstår att det är en lång resa och att jag kommer att sättas ordentligt på prövning flera gånger...
Och det ska inte behöva vara ett misslyckande att misslyckas. Med det menar jag, att om jag får en dålig dag så ska inte det få förstöra allt annat. Jag väljer själv hur jag ska se på saken. Ok idag har jag inte haft nån bra dag varkens mat- eller träningsmässigt, men allvarligt - är det hela världen? Är det inte bättre att fokusera på hur många dagar den senaste månaden som faktiskt har varit riktigt bra? Jag är stolt över det jag har presterat hittills, och det finns väl ingen anledning att ge upp bara för att jag haft en dålig dag?! Imorgon kommer ju att bli en bättre dag, med nya tag!
Däremot är det viktigt att jag inte ljuger för mig själv. Min skrivstund på bloggen på kvällen ger mig möjlighet att reflektera över dagen som gått, vara stolt över mig själv om jag lyckats bra - men också att erkänna om det gått sämre. Utan att behöva känna mig misslyckad.
Framför allt handlar det här om maten för min del, för en hets- och skåpätare som jag är det A och O att vara medveten om vad man äter, och att inte ljuga om saken.
Ja ni märker ju hur filosofisk man blir av att gå och prata med en kurator... =)
Jag ska träffa henne nästa gång om drygt 3 veckor. Under tiden ska jag försöka ta mig tid att återigen läsa
Självkänsla nu! av Mia Törnblom. Den här boken läste jag i våras någon gång, tänkte att jag sträckläser först igenom hela boken och sen kan jag gå tillbaka och fundera och jobba med de olika avsnitten. Typiskt mig, att bara stressa igenom "för att ha läst boken", och sen blev det förstås inte mer av det. Jag minns att boken var tänkvärd, men ingen speciell reflektion har fastnat i minnet. Alltså dags att ta sig tid att reflektera! Mitt nya jag gör ju det... ;)
Imorgon kommer bli en bra dag, det känner jag på mig. Det blir ingen träning eftersom det inte finns nåt lockande pass som passar, men däremot hade jag tänkt mig en lång och härlig kvällspromenad. Hoppas vädret är på min sida!
Andra bloggar om: kurator, må bra, misslyckande, reflektion, leva i nuet, känna glädje, självkänsla
