Känner mig deppig o ensam ikväll.
Har jag valt ett liv som innebär att jag kanske aldrig kommer kunna umgås normalt med min familj o släkt?
Jag vill också kunna komma förbi en kväll o bara vara...
torsdag 5 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag vet precis, det är det som är så trist med att bo långt borta från de nära...o kära.. Hela min familj åker till fjällen idag o umgås.Hade inte dött av att få vara med..
Kanske måste man fixa sig en bonusfamilj som man kan äta söndagmiddag med, hänga med när det är trist och tja....bara va.. tycker vi är ganska bra på och fixa substitutfamilj ialla fall. Vi får kanske kalla det familjemiddag imorrna ;-)
KRAM
mm jag håller med, jag saknar oxå att bara komma förbi, jag har uppskattat att bara fått vara med dej några dagar, vi syns snart igen, ha de gott, kramar
Jag kände också så ibland när jag bodde i Umeå (bara).. Inte lätt jämt:( *kramar om*
Skicka en kommentar