Idag är första dagen på resten av mitt liv!

Hur svårt kan det va? Det är väl bara att bestämma sig för att man vill ta hand om sig själv och må bättre? Ska verkligen månad efter månad behöva springa förbi, "i väntan på att komma till skott"...? Ja det verkar inte bättre... Ursäkter som att det varit mycket (nytt) på jobbet, resor som stört vardagen, andra saker som tagit mycket tid, låga energidepåer osv kan ju förvisso ge en förklaring, men ändå inte giltigt förfall. Vad kan möjligtvis vara viktigare än att må bra?

Men steg 1 i strävan att må bra är att inte gräma sig för det som varit... utan att se framåt. Och idag är väl en alldeles ypperlig dag att göra till den första dagen på resten av mitt liv?! Ett år äldre och klokare (?), vårsolen skiner (om man inte vetat bättre och tittat på termometern eller de snöklädda bergen så hade man nästan kunnat tro att det var läge att packa strandväskan idag...), och med två dagars födelsedagsfirande i bagaget?
Jag tjuvstartade redan igår kväll genom att ta ett mycket klokt beslut att inte följa med ut på krogen då sömntimmarna och en pigg söndag var så mycket viktigare.

Nu är det dags att ge sig själv en ärlig chans. Till en början kommer det ske utan förbud (som har en tendens att ge motsatt effekt på mig...) men med medvetenhet och redovisning. Inte för att nån annan bryr sig, men för att jag själv bryr mig.

Frukost: (enligt man-tager-vad-man-haver-principen) 2 kokta ägg, en klick keso, några kräftstjärtar, en bit (omogen) avocado och en apelsin