Om beslutsångesten hade ett ansikte

Om beslutsångesten hade ett ansikte så skulle det antagligen se ut ungefär precis som jag... Var det nån som verkligen trodde att jag hade bestämt mig om kamera häromdagen?!
Ett köp behöver inte betyda samma som beslut för mig...

När jag skulle packa upp kameran på kvällen så såg jag nämligen att jag hade fått en svart istället för silverfärgad kamera, vilket i sig inte spelar så stor roll. Men det var en konstig "matt" färg som kändes som den skulle dra åt sig fingeravtryck och div...

Så i måndags efter jobbet bar det av till OnOff igen, och eftersom jag nu hade fått ytterligare ett dygn på mig att fundera så blev det ett kastbyte till kusinkameran Casio Z250 istället. Svart. Fast bättre svart färg... Tågresan söderut (då jag alltså ska ta mig tid att prova den...) ikväll lär avgöra om det var ett bra eller dåligt köp. Jag hoppas på bra.
Nu orkar jag inte ha mer beslutsångest över det här... det finns viktigare saker att lägga energin på.

Hmm... vilken energi undrar jag dock? Jag är så trött så jag skulle kunna somna sittande på stolen framför datorn. Igår var jag ledig (för i lördags då jag jobbade), vaknade och kände mig opigg. Varm, småfebrig, orkeslös och förkylning på gång var känslan. Gjorde så lite som möjligt hela dagen, samt fortsatte kurera mig med C-vitamin och Echinaforce (vilket jag började på förra lördagen då jag hade exakt samma känsla i kroppen). Sov till 10 igår, gick upp en sväng, sov mellan 11-14 igen, vilade, gick och la mig kl 21 och sov till kl 6 imorse. Fortfarande trött. Evighetstrött. Vill bara gå i ide. Vill inte vakna på läääänge.

Jag tror min kropp känner på sig att den inte kommer tillåtas att vara sjuk annat än när jag är ledig, så då passar den på. För jag hade ju aldrig stannat hemma från jobbet igår om det var tänkt att jag skulle jobba, då hade jag tryckt i mig några Ipren och hoppats på det bästa. Men eftersom jag "liks" var ledig igår så kunde jag lika bra tillåta mig att vara lite sjuk...