måndag 26 mars 2012

Skrapsår på Lillpolon

I fredags blev stackars fina Lillpolon påkörd av en dum gubbe som trängde sig förbi vid en påfart till motorvägen när jag skulle köra till Lund. Eller ja, han var ju ganska snäll som stannade när han upptäckte att han körde på mig, men han hade ju varit ännu snällare om han låtit bli att köra på mig. Därav dum gubbe.

Det var ganska lustigt, för ungefär en minut tidigare hade jag sagt till Sara som satt bredvid mig i bilen att av all stadskörning som en bonnatös som jag tvingats lära mig sen jag flyttat till Malmö så är detta mitt absoluta icke-favoritställe, när man ska köra ut på motorvägen till Lund precis innan Segerondellen. Det är hajtänder på marken och väjningsplikt för att komma ut på motorvägen, och påfarten är så ”snäv” att man nästan står parallellt med motorvägen så när man ska se om det är fritt att köra ut så måste man nästan titta helt bakom sig då det är där trafiken kommer. Dessutom svänger motorvägen lätt precis där innan vilket innebär att det är ganska dålig sikt när man ska försöka se hur trafiken på motorvägen flyter.

Eftersom jag ska vänster i rondellen kort därefter måste jag dessutom ut i vänster körfält på en gång, och måste ju vänta tills det är fritt i båda körfälten innan jag kör på motorvägen. Därför stod jag stilla längst till vänster på påfarten och spanade trafiken till vänster ”bakom mig”. Plötsligt bumpar en bil in i höger bak på mig. Då skulle den ”dumma gubben” antagligen köra på i höger körfält och tyckte då att han kunde tränga sig framför mig eftersom det (troligtvis) var ledigt för att köra på där.

Nog för att min bil inte är jättestor. Men nog stor för att synas är den i alla fall. Det blev ingen stor skada, men det är ytterst störigt med skrapsår på min fina bil. Speciellt när man inte orsakat dem själv (eller okej, det är nästan ÄNNU störigare när man orsakat dem själv, men då kan man i alla fall inte skylla på någon annan). Och eftersom jag är lyckligt förskonad från ”incidenter” tidigare (det enda jag har ”lyckats” med tidigare är en parkeringsbot (min första och hittills enda) i december förra året och så har jag blivit stoppad av polisen och fått blåsa en gång – ganska bra facit efter att ha haft körkort i 13 år va?) så visste jag inte riktigt vad jag skulle göra där och då, hade ingen skadeanmälan med mig och det var inte världens lämpligaste ställe att stå och dividera allt för mycket precis vid påfarten på motorvägen. Så jag tog gubbens telefonnummer, tog en bild på skadan och dokumenterade även hans registreringsnummer. Nu har jag pratat med försäkringsbolaget och ska få hem papper att fylla i. Alltid lär man sig något nytt.

Och visst är det så att alla erfarenheter är bra erfarenheter. Eller?

Men jag kan väl inte direkt säga att jag tycker bättre om den där platsen nu. Får nog hitta ett annat lämpligt sätt att köra till Lund istället...

1 kommentar:

Träningsglädje sa...

åh nej! min bil blev skrapad i julas men det har löst sig. allting ordnar sig till slut! :)