Två dagars vistelse på Ystad Saltsjöbad gav faktiskt mer än förväntat, med tanke på att jag blivit tillsagd att inte ha så höga förväntningar. Vi fick möjlighet att lära känna varandra bättre inom gruppen och lyfta både våra personliga och våra gemensamma förväntningar på dagen, gruppen och arbetet. Vi gavs också möjlighet att diskutera kring vad som var bra resp mindre bra med dagens situation - och den sistnämnda listan blev väldigt mycket längre än den förstnämnda. Positivt dock att alla var ganska överens om
vad som var dåligt. Det var ganska högt i tak och alla fick
äntligen lov att tala till punkt och förklara sina åsikter. Det framkallade gråt och tandgnissel på några håll, men det visar väl bara på att det var nödvändigt.
Vi har arbetat fram ett helt gäng punkter som vi måste jobba med. Snarast, hoppas jag. Men det återstår att se. Jag fick också lite cred av mina kollegor som tyckte att det var modigt av mig att vara så pass ärlig som jag är ang min situation på jobbet -
jag hymlar inte med att jag inte hittat min plats varken i gruppen eller i arbetssituationen, att jag känner mig som en "praktikant", att jag inte tycker det är okej att behöva känna mig dum på jobbet, att jag undrar vad jag har att tillföra - och alltså allmänt undrar vad jag gör här.
Jag blir lyssnad på, och alla är överens om att introduktionen har varit
bristfällig obefintlig och att jag inte har fått en ärlig chans, eftersom jag inte har fått någon grund att stå på. Men nu är det lite upp till bevis för någon att faktiskt ta lite action på detta och inte bara anteckna och förstå. Det blir jag inte klokare av. Och självklart måste jag själv också bestämma mig för om att jag kan tänka mig att jobba på en arbetsplats som satt sig själv i en så pass stor uppförsbacke för mig, som jag nästintill skulle vilja kalla oseriös. Jag vill inte riskera att bli bitter och endast bidra med negativism i gruppen.
Men jag känner mig trygg i att jag varit ärlig med vad jag tycker och vi får se om någon har lust att försöka motbevisa mig...
Ystad Saltsjöbad var för övrigt en trevlig anläggning som har ett oslagbart läge precis vid havet. Dagarna har bjudit på ömsom solsken och ömsom hagelskurar, och vid solsken blir man nästan religiös av att sitta och titta ut över havet. Eller ta en promenad längs strandpromenaden. Eller kolla på alla de lustiga och speciella husen som ligger längs med stranden.
Lokaliteterna var trevliga och charmiga. Kvällsmiddagen var bra med trevlig service (om än ny personal, men det kan man ha självklart ha överseende med om de visar att de försöker) och god mat. Själva konferensupplägget var däremot lite sådär. Lunchen var helt okej, men både mat, kaffe, glas, muggar etc tog slut
hela tiden. Det kändes inte som att det var så välplanerat. Jag tror att människan av naturen blir irriterad av att behöva vänta.
Jag upplevde det också som lite dålig service när vi hade ett konferensrum en heldag att det till exempel inte fylldes på med vatten åt oss. Konferensfikan var god, men fruktfaten som utlovades på bekräftelsen lyste med sin frånvaro båda dagarna. Lite trist.
Inget toppbetyg för servicen alltså, men det hämtar de å andra sidan hem på läget. SPA-avdelningen fick jag tyvärr inte möjlighet att utnyttja, men jag kan tänka mig att de även hämtar hem lite poäng på den. Fick en känsla av det...
Mitt rum med balkong och havsutsikt (havet syns endast från balkongen, inte inifrån rummet, eftersom balkongen är lite "sned". Trevliga och mysiga (små) rum.
Havet. Delar av spa-avdelningen syns i vänsterkant.
Strandpromenaden.
ra skönt att få det gjort!
