Min kollega som tyvärr snart blir arbetslös håller på att fila på ett CV, och eftersom jag tycker det här med CV-skrivande är ganska roligt så har jag erbjudit mig att hjälpa till lite... eller iaf komma med mina åsikter och funderingar.
Så ikväll har jag letat fram mitt eget CV, som inte har använts på några år men nu snart bör dammas av igen då nya utmaningar väntar... nånstans... nångång...
Hittade också brev som jag skrivit till jobb jag sökte under hösten 2005 då jag nyligen pluggat klart och var i jobbsökartagen... Jag blir nästan avundsjuk på mig själv när jag läser, jag låter som en positiv och glad tjej som gillar livet, full av tillförsikt och det glittrar i ögonen.
Vad hände? Det finns inget glitter i mina ögon längre.
Ge mig förmågan att känna glädje tillbaka...
torsdag 12 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
tråkgit att höra att du känner så
jag kan känna igen mig i det du skriver
men det borde inte vara så. utan ju längre man kommer deso bättre självkänsla borde man väl ha? grundat på tidigare prestationer och vinster? men det verkar ibland som om man tar för stor hänsyn till alla runt omkring. jag kan iaf inse att jag ibland anser/tror att alla andra är så mycket bättre än jag. just när man söker jobb kan vara ett sådant tillfälle. man tappar lite tron på sig själv. dumt
men jag hoppas din glädje ska väckas snart igen, och att du ska få känna dig som den positiva starka tjejen igen!
Om mig - Det finns en del saker som är lättare sagt än gjort, såna där självklara saker man säger till andra men inte till sig själv. Man borde bli duktigare på att prioritera sig själv, man är ju sin egen lyckas smed...
Emliscious - Tack, det hoppas jag också! Det är faktiskt en läskig känsla att sakna den riktiga glädjen, den man _känner_ inte bara den man sätter i smajlet.
Skicka en kommentar