söndag 23 maj 2010
Frukost i solen
Årets första frukost utomhus på altanen är nyss intagen, och nu är jag redo att bli satt i arbete!
Nostalgitripp
Trots att jag tillbringat sisådär 29 somrar (mer eller mindre) i stugan, så slår det mig då och då hur lite jag känner till omgivningarna. Åtminstone i vuxen ålder (läs: ålder som jag minns) så har jag hållt mig till den oas som stugan är. Så imorse innan herrskapet i huset vaknat gick jag ut på promenad för att utforska omgivningarna.
Promenaden tog mig förbi dansbanan där det dansats kring midsommarstången många många gånger, över fält med backsippor, på stigar i skogen där körsbärsträden snöade väldoftande blomblad på mig, genom bokskog och tallskog, till stranden vid norra Vitemölla, på höjden med utsikt över det skånska lapptäcket och förbi blommande äppelträd.
Österlen är vackert!
Promenaden tog mig förbi dansbanan där det dansats kring midsommarstången många många gånger, över fält med backsippor, på stigar i skogen där körsbärsträden snöade väldoftande blomblad på mig, genom bokskog och tallskog, till stranden vid norra Vitemölla, på höjden med utsikt över det skånska lapptäcket och förbi blommande äppelträd.
Österlen är vackert!
lördag 22 maj 2010
Randiga kor och brevlådekärlek
Förutom lysande gula rapsfält sprang jag även på lite andra roliga saker på min förmiddagspromenad i Onslunda-trakten. Hästar är väl i och för sig inte sådär jätteexotiskt, men randiga kor och kramande brevlådor pockar ju desto mer på uppmärksamheten. ;)
Gult är (inte) fult
Rapsfälten blommar och det är så vackert - även när solen lyser med sin frånvaro.
Två nyanser av gult. Maskrosgult till vänster och rapsgult till höger.
Två nyanser av gult. Maskrosgult till vänster och rapsgult till höger.
Gilla läget eller gör något åt det
Ibland måste jag påminna mig själv om att jag mycket starkt diggar devisen gilla läget eller gör något åt det - och att jag försöker leva efter det så gott det går. Okonstruktivt gnällande är bland det värsta jag vet. Den senaste tiden känns det dock som att det blivit en del gnäll från mig, och det är ju uppenbart att jag inte gillar läget. Gnällandet kanske kan låta okonstruktivt, men faktum är att bakom kulisserna pågår en process för att göra något åt det, det är bara det att det inte är någon quick fix.
Och under tiden som processen pågår måste jag ständigt påminna mig själv om att försöka gilla läget, trots att jag inte gillar det. Det är inte så lätt. För när jag inte gillar läget så vill jag göra något åt det. Nu.
Och under tiden som processen pågår måste jag ständigt påminna mig själv om att försöka gilla läget, trots att jag inte gillar det. Det är inte så lätt. För när jag inte gillar läget så vill jag göra något åt det. Nu.
fredag 21 maj 2010
Post-Örnsköldsvik-depression
Jag tror jag har åkt på en liten släng av post-Örnsköldsvik-depression. Men jag tror jag vet hur jag botar den på bästa sätt - så därför åker jag till stugan i helgen (även om mormor förvarnat att de har "massor av jobb till mig")! ;)
Jag älskar den här staden. Den är världens bästa. ♥
torsdag 20 maj 2010
Nära ögat
Idag var det nära ögat att jag sa upp mig måste jag säga. Det var nog tur (för mig) att chefen är borta och inte kommer tillbaka förrän nästa fredag. (Ja, jag vill verkligen säga upp mig, men måste försöka tänka lite praktiskt och ekonomiskt också. Åtminstone inte göra något förhastat.) Dagen idag har inte på något sätt varit annorlunda mot andra dagar på jobbet, men idag rann liksom tålamodet över. Jag orkade bara inte sitta kvar och försöka få tiden att gå. Det är nog tråkigt i vanliga fall, men det är ännu tråkigare när det är varmt och soligt.
Så jag valde det lite klokare alternativet - att helt enkelt gå hem strax efter kl 14 (det är väl det man har flex till?!). Jag hann sitta en dryg timme på balkongen och njuta av solen och värmen (som äntligen verkar ha kommit till södern också!), sova en stund på soffan och sen var jag lite piggare och orkade laga mat, tvätta, packa upp resväskan och städa lite.
Även om jag "bara" kom hem drygt två timmar tidigare än vanligt så har kvällen känts jättelång och jag har för en gångs skull orkat göra nåt här hemma. Vad lär man sig av detta? Att man självklart ska utnyttja flexen och ta för vana att gå hem tidigare en dag i veckan, och istället fördela ut den tiden på de andra dagarna.
Så jag valde det lite klokare alternativet - att helt enkelt gå hem strax efter kl 14 (det är väl det man har flex till?!). Jag hann sitta en dryg timme på balkongen och njuta av solen och värmen (som äntligen verkar ha kommit till södern också!), sova en stund på soffan och sen var jag lite piggare och orkade laga mat, tvätta, packa upp resväskan och städa lite.
Även om jag "bara" kom hem drygt två timmar tidigare än vanligt så har kvällen känts jättelång och jag har för en gångs skull orkat göra nåt här hemma. Vad lär man sig av detta? Att man självklart ska utnyttja flexen och ta för vana att gå hem tidigare en dag i veckan, och istället fördela ut den tiden på de andra dagarna.
onsdag 19 maj 2010
Redan halvvägs
Det är bara onsdag och jag är (nästan) halvvägs till veckans 500 min. Lite bättre i fas än förra veckan med andra ord... ;)
Denna veckan blir det åtminstone 60 min som består av nåt annat än promenader, jag har nämligen precis varit och steppat. Ett helt okej pass, men det var jäkligt varmt i salen. Det känns att sommaren är på gång...
Denna veckan blir det åtminstone 60 min som består av nåt annat än promenader, jag har nämligen precis varit och steppat. Ett helt okej pass, men det var jäkligt varmt i salen. Det känns att sommaren är på gång...
tisdag 18 maj 2010
Oro i kroppen
Jag anser mig själv vara en ganska lugn person, en sån som inte stressar upp sig i onödan och lyssnar till det sunda förnuftet. För förnuftet säger ju faktiskt att den stressiga situationen antagligen inte blir bättre av att du stressar upp dig, har ont i magen, ältar och inte kan sova. Tvärtom.
Men det finns två saker som kan få mig fullständigt ur balans; flygrädslan och tandläkarskräcken. Och detta trots att förnuftet säger mig att risken att krascha med flyget (eller att må dåligt ombord på planet, vilket egentligen är det jag är rädd för) är minimal, och sannolikheten att tandläkaren plågar mig onödigt mycket med flit är antagligen inte heller så stor. Mest troligt kommer jag ur båda situationerna med livet i behåll.
Men när det gäller dessa två saker är det som att det sunda förnuftet är puts väck. Jag har alltid ogillat att flyga, men det känns nästan som att det blivit ännu värre nu när jag inte flyger så ofta. I mitt gamla jobb flög jag relativt ofta, och dessutom jobbade jag då dagligen med bland annat flyg vilket kanske funkade som terapi. I onsdags när jag skulle flyga hade jag inte flugit sen i februari, och vetskapen att ha fyra flygningar framför sig på bara ett par dagar fick mig helt ur balans.
Kombinera sen detta med att jag fått för mig att en tand behöver lagas och att jag måste boka tid hos tandläkaren, så förstår ni att jag inte mådde speciellt bra i början på förra veckan. Kroppen var full av oro och det var som att det var allt kroppen kunde fokusera på. Jo, för jag kan börja oroa mig för att flyga flera dar i förväg, ibland redan när jag bokar. För att inte prata om att gå till tandläkaren...
Och som om inte detta var nog så varnades det för askmoln i onsdags och mitt på dagen dök årets första åskväder upp över Malmö. Jag kan säga att jag hade gjort nästan vad som helst för att slippa flyga i onsdags. Jag kände nästan för att skita i det, det var inte värt det.
Men jag kom iväg, och precis som vanligt gick det bra. Jag har aldrig varit med om någon riktigt obehaglig flygning och jag har aldrig blivit åksjuk på flyget, så jag vet inte var jag får det ifrån. Det icke existerande förnuftet tänker istället att för varje gång jag är med om en bra flygning så kommer jag närmre en dålig...
Jag är extremt asocial när jag flyger. Sätt mig alltid vid fönstret, helst en "F-plats" dvs på höger sida. Även om jag egentligen blir mer inträngd där, kan jag slappna av bättre. På med (lugn, förstås) musik i öronen och blundar. Och försöker låtsas att jag är nån annanstans. Det brukar inte gå speciellt bra. Jag brukar verkligen fokusera på att försöka slappna av, men även det brukar gå sådär. Vem försöker jag lura liksom?!
Som tur är (?) flyger jag nästan alltid ensam, så jag behöver inte ta hänsyn till nån annan och socialisera (men å andra sidan kanske det hade behövts ett moraliskt stöd?).
Däremot är det väldigt skönt nu när jag har överlevt alla fyra flygningarna, åter har fast mark under fötterna och oron börjar rinna ur kroppen. Även om den där tandläkar-oron fortfarande gnager lite, eftersom jag förstås inte kommit mig för att boka en tandläkartid. Förhoppningsvis är det bara något jag fått för mig med tanden, men oavsett vilket så skulle jag ju behöva boka en undersökning eftersom det var två år sen jag var hos tandläkaren senast...
Men det finns två saker som kan få mig fullständigt ur balans; flygrädslan och tandläkarskräcken. Och detta trots att förnuftet säger mig att risken att krascha med flyget (eller att må dåligt ombord på planet, vilket egentligen är det jag är rädd för) är minimal, och sannolikheten att tandläkaren plågar mig onödigt mycket med flit är antagligen inte heller så stor. Mest troligt kommer jag ur båda situationerna med livet i behåll.
Men när det gäller dessa två saker är det som att det sunda förnuftet är puts väck. Jag har alltid ogillat att flyga, men det känns nästan som att det blivit ännu värre nu när jag inte flyger så ofta. I mitt gamla jobb flög jag relativt ofta, och dessutom jobbade jag då dagligen med bland annat flyg vilket kanske funkade som terapi. I onsdags när jag skulle flyga hade jag inte flugit sen i februari, och vetskapen att ha fyra flygningar framför sig på bara ett par dagar fick mig helt ur balans.
Kombinera sen detta med att jag fått för mig att en tand behöver lagas och att jag måste boka tid hos tandläkaren, så förstår ni att jag inte mådde speciellt bra i början på förra veckan. Kroppen var full av oro och det var som att det var allt kroppen kunde fokusera på. Jo, för jag kan börja oroa mig för att flyga flera dar i förväg, ibland redan när jag bokar. För att inte prata om att gå till tandläkaren...
Och som om inte detta var nog så varnades det för askmoln i onsdags och mitt på dagen dök årets första åskväder upp över Malmö. Jag kan säga att jag hade gjort nästan vad som helst för att slippa flyga i onsdags. Jag kände nästan för att skita i det, det var inte värt det.
Men jag kom iväg, och precis som vanligt gick det bra. Jag har aldrig varit med om någon riktigt obehaglig flygning och jag har aldrig blivit åksjuk på flyget, så jag vet inte var jag får det ifrån. Det icke existerande förnuftet tänker istället att för varje gång jag är med om en bra flygning så kommer jag närmre en dålig...
Jag är extremt asocial när jag flyger. Sätt mig alltid vid fönstret, helst en "F-plats" dvs på höger sida. Även om jag egentligen blir mer inträngd där, kan jag slappna av bättre. På med (lugn, förstås) musik i öronen och blundar. Och försöker låtsas att jag är nån annanstans. Det brukar inte gå speciellt bra. Jag brukar verkligen fokusera på att försöka slappna av, men även det brukar gå sådär. Vem försöker jag lura liksom?!
Som tur är (?) flyger jag nästan alltid ensam, så jag behöver inte ta hänsyn till nån annan och socialisera (men å andra sidan kanske det hade behövts ett moraliskt stöd?).
Däremot är det väldigt skönt nu när jag har överlevt alla fyra flygningarna, åter har fast mark under fötterna och oron börjar rinna ur kroppen. Även om den där tandläkar-oron fortfarande gnager lite, eftersom jag förstås inte kommit mig för att boka en tandläkartid. Förhoppningsvis är det bara något jag fått för mig med tanden, men oavsett vilket så skulle jag ju behöva boka en undersökning eftersom det var två år sen jag var hos tandläkaren senast...
Värt det. ♥
söndag 16 maj 2010
500 min - check!
Veckans sista 55 min satt långt inne. Men de behövdes för att komma upp i 500 min. Benen kändes allmänt sega och tunga efter allt promenerande. 400 av veckans minutrar har gåtts i Övik. Och då är inte allt vardagsgående inräknat. Det var länge sen man fick så här mycket frisk luft - men så har ju också vädret nästintill tvingat en att vara ute hela tiden. Härligt!
Nu ska dock inte benen röra sig mer den här veckan. Kvällen avslutas med soffläge och första Sex & the City-filmen, för att friska upp minnet inför den andra som kommer snart...
Nu ska dock inte benen röra sig mer den här veckan. Kvällen avslutas med soffläge och första Sex & the City-filmen, för att friska upp minnet inför den andra som kommer snart...
lördag 15 maj 2010
Strandpremiär
Ännu en sommardag i Norrland. I torsdags tyckte vi det var fantastiskt att temperaturen gick över 19 grader under dagen - imorse var det så varmt innan vi ens kom ut på den långa förmiddagspromenaden. Och när vi kom tillbaka var det 25. Och ikväll när klockan slår 23 är termometern fortfarande över 20. Det är riktig sommarvärme, varma vindar och grillarna går varma överallt. Just grillning är nog det enda som saknas idag för att göra sommarkänslan komplett.
I eftermiddags gjorde vi årets första besök på stranden. Vi var hyfsat ensamma. Jag antar att norrlänningarna inte har hunnit leta upp bikinin än, det var väl bara några dar sen vinterjackan hängdes undan. Nån bikini hade jag inte heller med mig iofs, men det funkade bra med upprullade trekvartsbyxor och linne också. Bad blev det dock bara för fötterna. Men det var faktsikt en modig kille som badade, och han påstod att det inte var så kallt. Men jag vet inte riktigt om jag tror honom.
I eftermiddags gjorde vi årets första besök på stranden. Vi var hyfsat ensamma. Jag antar att norrlänningarna inte har hunnit leta upp bikinin än, det var väl bara några dar sen vinterjackan hängdes undan. Nån bikini hade jag inte heller med mig iofs, men det funkade bra med upprullade trekvartsbyxor och linne också. Bad blev det dock bara för fötterna. Men det var faktsikt en modig kille som badade, och han påstod att det inte var så kallt. Men jag vet inte riktigt om jag tror honom.
Skåne rapporterar regn och rusk - och jag känner att jag gjorde ett mycket bra val att åka norrut över helgen!
Promenera mera
Veckans 500 minuter kommer uteslutande att bli promenader. Men det gör inte så mycket. Jag har många favoritpromenadstråk i Övik med omnejd som jag mer än gärna vill utforska (igen). Det är så jäkla fint överallt! Nu är jag nyss hemkommen från en förmiddagspromenad på 105 min som började med mulet väder och regnstänk men som slutade med sol och varmt varmt varmt.
Så nu blir det stranden nästa!
Så nu blir det stranden nästa!
fredag 14 maj 2010
Sommar!
Dagen som tidningskändis har varit ganska bra. Eller riktigt bra till och med. Förutom regn och åska började dagen också med en tidig morgon för att sitta i frisörstolen kl 8. (Varför göra sig besväret att orka leta upp en ny frisör i Malmö liksom...) Frissan hade sett mig i tidningen och var den som uppmärksammade mig om min tillfälliga kändisstatus. Jag har inte klippt mig sen jag var i Övik i början på december, så det var med andra ord hög tid.
Efter en timmes ompyssling hos frissan gick jag och hälsade på mina gamla kollegor på resebyrån, uppdaterade mig på läget och snackade lite skit. Lagom till lunch mötte jag upp två kompisar och käkade ceasarsallad (surprise!). Lite senare dök även en tredje kompis upp och vi drog till Örnexpo och lyssnade lite på Idol-Calle och njöt av solen (igår var jag där och spanade på Laila Bagge som berättade om sitt liv och Niclas Wahlgren som sjöng och spelade om att vara utan kläder i regn eller vad det är han brukar ha på sin repetoar - precis när det började regna så att publiken skingrade sig).
Efter Örnexpo tog jag och min tillfälliga roomie en promenad ner till hamnen och satte oss på "bryggan" vid Fjällräven center, slängde av oss skorna och kavlade upp byxorna och njöt av solen och värmen - och förstås lyssnade på vattnet! Jag älskar att lyssna på havet. Eller som jag sa till mina nuvarande kollegor när vi var på Ystad Saltsjöbad för ett tag sen; jag gillar vattnet - från landet. Jag älskar att vara vid havet, titta på havet och lyssna på havet. Men jag gillar inte att åka båt, och jag har stor respekt för vattnet. Jag badar gärna, men där nöjer jag mig.
När vi kom hem vid femtiden visade termometern på 22 (!) grader. Inte konstigt att det kändes varmt!
Dagen avslutades med tacos hemma hos en fjärde vän och hennes busungar. Vi satt ute i solen och åt, utan att frysa det minsta. Nu närmar sig klockan elva och det är fortfarande inte mörkt ute... I ♥ Norrland!
Efter en timmes ompyssling hos frissan gick jag och hälsade på mina gamla kollegor på resebyrån, uppdaterade mig på läget och snackade lite skit. Lagom till lunch mötte jag upp två kompisar och käkade ceasarsallad (surprise!). Lite senare dök även en tredje kompis upp och vi drog till Örnexpo och lyssnade lite på Idol-Calle och njöt av solen (igår var jag där och spanade på Laila Bagge som berättade om sitt liv och Niclas Wahlgren som sjöng och spelade om att vara utan kläder i regn eller vad det är han brukar ha på sin repetoar - precis när det började regna så att publiken skingrade sig).
Efter Örnexpo tog jag och min tillfälliga roomie en promenad ner till hamnen och satte oss på "bryggan" vid Fjällräven center, slängde av oss skorna och kavlade upp byxorna och njöt av solen och värmen - och förstås lyssnade på vattnet! Jag älskar att lyssna på havet. Eller som jag sa till mina nuvarande kollegor när vi var på Ystad Saltsjöbad för ett tag sen; jag gillar vattnet - från landet. Jag älskar att vara vid havet, titta på havet och lyssna på havet. Men jag gillar inte att åka båt, och jag har stor respekt för vattnet. Jag badar gärna, men där nöjer jag mig.
När vi kom hem vid femtiden visade termometern på 22 (!) grader. Inte konstigt att det kändes varmt!
Dagen avslutades med tacos hemma hos en fjärde vän och hennes busungar. Vi satt ute i solen och åt, utan att frysa det minsta. Nu närmar sig klockan elva och det är fortfarande inte mörkt ute... I ♥ Norrland!
Frisbeegolf
I söndags provade jag på Frisbeegolf för första gången, och här kommer lite bilder som (kanske) illustrerar hur det går till. En riktigt trevlig aktivitet som helt klart rekommenderas. Det tog ca 2 timmar att gå runt en 18-hålsbana. (Eller kallas det hål? Mål? Korgar? 18-korgarsbana?)
Det var inte helt lätt att få frisbeen att gå dit man önskade. Det blev både gräskänning och utflykt i buskagen mellan varven. Vid nåt "hål" kändes det nästan som att man kunde hamna på motorvägen om man hade otur. Men det klarade vi oss ifrån. Dagen efter hade "kastarmen" lite känning av träningsvärk.
Frisk luft, lite motion och kul på köpet! Jag lyckades ta mig runt banan på 93 slag, och med det vann jag nästan. Men nära skjuter ju ingen hare så jag har anledning att prova igen och kräva revansch...
Det var inte helt lätt att få frisbeen att gå dit man önskade. Det blev både gräskänning och utflykt i buskagen mellan varven. Vid nåt "hål" kändes det nästan som att man kunde hamna på motorvägen om man hade otur. Men det klarade vi oss ifrån. Dagen efter hade "kastarmen" lite känning av träningsvärk.
Frisk luft, lite motion och kul på köpet! Jag lyckades ta mig runt banan på 93 slag, och med det vann jag nästan. Men nära skjuter ju ingen hare så jag har anledning att prova igen och kräva revansch...
Avslöjad!
Vad gör man inte för att få lite uppmärksamhet?!
Haha, ja vad säger man. I Övik går man inte anonymt på gatorna, inte ens när man är på tillfällig visit. Och varför inte se till att annonsera sin ankomst ordentligt - tex i Örnsköldsvik Allehanda idag. Ska det va ska det vara ordentligt!
Jag räknar ju kallt med att alla hör av sig och vill träffa mig nu när de vet att jag är i stan. :)
Haha, ja vad säger man. I Övik går man inte anonymt på gatorna, inte ens när man är på tillfällig visit. Och varför inte se till att annonsera sin ankomst ordentligt - tex i Örnsköldsvik Allehanda idag. Ska det va ska det vara ordentligt!
Jag räknar ju kallt med att alla hör av sig och vill träffa mig nu när de vet att jag är i stan. :)
torsdag 13 maj 2010
Gissa var jag är!
Ledtråd 1: Ett av många underbara promenadstråk i omgivningen är runt en sjö som dagen till ära glittrar i solen.
söndag 9 maj 2010
575 min
Första veckan av maj-utmaningen resulterade i 575 min. Veckans motionerande avslutades nyss med två timmars frisbee-golf. Det var riktigt roligt, mycket promenerande och kommer förmodligen ge träningsvärk i "kast-armen" imorgon. Dessutom vann jag nästan. :)
lördag 8 maj 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)