Förmaningar från chefchefen

Tycker jag har varit ganska strukturerad idag och verkligen tänkt "en sak i taget" och tänkt på att inte påbörja 14 saker samtidigt. Jag vet inte om det har varit så effektivt, men några saker har jag ju fått gjort idag iaf. Och jag har känt mig ganska under kontroll. Tom tagit en sväng på stan och fixat några ärenden.

Men jag känner en fysisk stress som jag inte gjort tidigare. Eller iaf inte tänkt på. Nu kanske jag är lite mer uppmärksam när jag väl börjat tänka på det. Det kan säkert lika gärna vara inbillning, men när jag tex lägger mig i soffan för att koppla av så känner jag ett litet tryck över bröstet (när jag är igång tänker jag inte på det) och kan inte bli helt avslappnad.
När jag kommer hem och släpper jobbet är jag extremt trött (inte trött=sömnig utan trött=orkeslös) och alla tankar på att fixa mat, dammsuga och sy upp gardiner som jag hade imorse... när jag kom hem var det liksom bara att stänga bort de tankarna, för det var inte ens ett option. Det är knappt så att ligga på soffan och slötitta på tv är ett option, eftersom jag inte kommer till ro.

Ett lustigt (?) sammanträffande var faktiskt imorse när min chef ringde "Hej chefen, det är chefchefen!" (hon hade uppenbarligen vaknat på rätt sida idag). En av hennes punkter på agendan var uppenbarligen friskvård, för efter lite snack om oktoberresultatet och budget 2009 (som jag för övrigt börjar bli ganska less på efter att ha jobbat med i över en månad, och fortfarande är det inte klart...) kom ett gäng förmaningar. Helt utan att jag nämnt något om hur jag känt tidigare i veckan.
Jag misstänker att det har att göra med att vi haft ett par resebyråchefer som den senaste tiden kommit i närkontakt med den berömda väggen...

Tänk på att du kan komma till jobbet en timme tidigare på morgonen så du får sitta i lugn och ro och göra bort vissa saker, sen kan du ta en lång lunch och gå och träna tex, jobba några timmar igen, ta gärna en längre promenad på eftermiddagen, tänk flexibelt och prioritera. Prioritera bort. 70% är okej, det behöver inte alltid vara 100. Lättare sagt än gjort, men ändå...
Det kändes skönt att höra det från henne, för nu kan hon inte säga något om jag till ett av alla femtielva obligatoriska projekt helt enkelt svarar med "Jag är ledsen, men jag hinner inte med det här. Inte nu. Jag har istället prioriterat det där, annars blir inget av det gjort".

Som jag också sa till henne så längtar jag till januari, resebyråbranschens mest hektiska månad. För då ligger nämligen alla sidoprojekt på is, då är det "fokus på säljet", och det dras inte i en från alla andra håll och kanter. Det kommer bli som värsta semestern, då kan jag gå till jobbet, sätta mig på min plats och bara mata försäljning, svara i telefon och ta kunder. Värsta lyxen! (försäljningen förväntas jag ju fixa nu också, plus allting annat)

Som det är nu, resebyråbranschens lugnaste månader, när mina kollegor bokstavligen talat sitter och rullar tummarna och det kan gå timmar mellan telefonsamtalen... nu rycker alla i en från alla håll och kanter; marknadsavdelningen, privatresechefen, affärsresechefen, grupp & konferenschefen, budgetarbete, utbildningar, kundbesök, reseaftnar, lokala aktivitetsplaner, tillväxtplaner, tänk på si tänk på så... "Nu när ni har det lugnt, ut och gör detta. Redovisa minst XX antal till mig före datum XX"

Lugnt?? I vilken värld???!

Dagens bra: Gick en sväng på stan i förmiddags och gjorde bort några ärenden från min to-do-lista.