Bästaste ceasarsalladen

Ledtråd 2: Bästaste ceasarsalladen finns här. Mums!

Gissa var jag är!

Ledtråd 1: Ett av många underbara promenadstråk i omgivningen är runt en sjö som dagen till ära glittrar i solen.

575 min

Första veckan av maj-utmaningen resulterade i 575 min. Veckans motionerande avslutades nyss med två timmars frisbee-golf. Det var riktigt roligt, mycket promenerande och kommer förmodligen ge träningsvärk i "kast-armen" imorgon. Dessutom vann jag nästan. :)

Sockiplast

... eller plast-i-sock... ;)

Lördagsmys för fötterna

Just nu badar mina fötter fotbad samtidigt som jag ser filmen "28 dagar" på TV4+ och slösurfar (och bloggar)... Multitasking när den är som bäst. Men det hade varit rätt skönt att någongång kunna fokusera på bara en sak. Jag måste nog träna lite på det.

Imorgon måste jag fokusera på att motionera 110 minuter om jag inte ska misslyckas med min utmaning redan första veckan... Idag blev det nämligen inget av den varan då jag började dagen med sovmorgon och en allmänt slö förmiddag, följt av en eftermiddag då jag och Polon var iväg och fixade några ärenden (bland annat bytte jag mattan till en större variant, så nu är den på plats igen som ni ser), och när jag kom hem var jag helt slut så det fick bli soffläge.

Soffläge blir det resten av kvällen också. Imorgon satsar jag på att vara pigg igen.

Efter badet ska fötterna filas och smörjas in och sedan hoppa in i varsin plastpåse och tjocksock för att gosa in sig hela natten. Ska det va ska det va ordentligt.

Utmaning maj: Energi!

Som sagt är ju inte min energinivå på topp för tillfället. Snarare tvärtom. Trots att jag kört en 3-veckors "multienergi-kur" (rosenrot, vitaminer, mineraler & anitoxidanter från Friggs). I och för sig vet jag ju inte om jag skulle haft ännu mindre energi om jag inte provat detta.

Men faktum kvarstår: jag är trött, trött, trött.

Våren är redan här och sommaren knackar på dörren - och då har jag ingen lust att vara trött och utan energi att njuta av ljuset, solen, livet. Tyvärr finns det inget facit på hur jag ska komma till rätsida med det här, men jag har funderat lite grann och tänker prova en "energi-utmaning" under maj. Frisk luft och motion brukar ju rekommenderas för att bli piggare (jag har visserligen promenerat 50 min om dagen till och från jobbet under de senaste fem månaderna). Och även om socker ger tillfällig energi, så tror jag att det ger motsatt effekt på längre sikt.

Alltså. Under maj månad har jag som mål att "motionera" 500 min/vecka. Det är drygt 8 timmar i veckan, lite drygt en timme om dagen. Dessutom är det (i princip) sockerförbud. Inte absolut-förbud, men tänk-på-vad-du-stoppar-i-dig-förbud.

500 min borde vara helt genomförbart utan att tappa sugen. Jag funderade på 10 timmar först, men insåg sen att jag nog ska sätta det här på min egen nivå och inte på någon annans. Det ska självklart kännas som en liten utmaning, men det måste vara rimligt och inte allt för pressande. Jag måste också ta hänsyn till det faktum att jag inte har nån energi. Jag har också ett stort behov av att "bara vara" och jag måste ge mig själv tid att sova ordentligt. Den här veckan har jag hamnat lite bak med sömnen, och det känns direkt. Ännu tröttare. Ingen lust eller energi att göra något utanför ekorrhjulet.

Med "motion" räknas naturligtvis all form av träning, men även promenader. Promenader är ju faktiskt också motion, om än vardags-sådan, och ger frisk luft på köpet.

Stadscykling

Igår tog jag för första gången cykeln till jobbet. Det tjänar en del tid, men det förlorar å andra sidan en del promenad. På eftermiddagen cyklade jag med en kollega till Stadion-området för ett möte, och jag fick för första gången se Swedbank Stadion på nära håll. Det kändes bekant (utifrån), misstänkt likt gamla Swedbank Arena (vi var först!).

På hemvägen blev det en tur via Pildammarna och Möllan bland annat. Jag behöver träna stadscykling. Insåg att jag nog i princip aldrig cyklat på cykelbana tidigare - det är ganska lyxigt måste jag säga! Mina kollegor skrattade och trodde jag skämtade när jag sa att jag knappt ens cyklat på asfalt tidigare. Men jag är (var) en jäkel på grusvägscykling efter att ha cyklat till och från bussen under alla högstadie- och gymnasieår när man var för gammal för att få skolskjuts hemifrån.

Dessutom trodde kollegorna att jag skämtade (jag måste vara jäkligt rolig!) även när jag sa att min cykel hängt men ända sen högstadietiden. Jag blev upplyst om att i Malmö finns det ingen som haft sin cykel kvar så länge. Men så finns det ju inte så många cykeltjuvar på vischan heller, nackdelen är att man får cykla på grusväg men fördelen är att man i alla fall få ha sin cykel kvar… :)

Trädgårdsarbete

Det blev ingen söndagsjogg idag. Det blev 3 timmar trädgårdsarbete istället. Säkert minst lika bra träning. Och ett gäng nya fräknar tror jag också att jag fick på köpet!

Mormor och jag planterade panséer och pelargoner, sen rensades det ogräs och såddes sallad och rädisor i trädgårdslandet. Jordgubbslandet blev lite ogräs fattigare (och jag ett par av misstag uppdragna jordgubbsplantor rikare) och sen åkte sekatören fram och friserade till både kryddrabatten och kaprifolhäcken. Morfar fixade en lite försenade Valborgsbrasa och eldade upp torra kvistar och löv. Efter ett bra dagsverke satte vi oss på altanen och gjorde som ödlorna - njöt av solen!

En skön solig dag i stugan - det gav nästan lite sommar/semesterfeeling! Helgen har känts lång, men det gör inte att söndagsångesten känns mindre...


Dagen avslutades med premiärgrillning i Vallarum med goda vänner på vägen hem till Malmö. Det är dagar som idag som jag förstår varför jag flyttade tillbaka till Skåne!

Tack för det kattskrälle

Igår fick Lilla Polon sig en välbehövlig tvätt. Tydligen tyckte någon fyrfotad tass-sak att den var lite väl ren. Tack för den kattskrälle!

Tripp tripp tripp från motorhuv över framrutan, taket, bakrutan och bagageluckan - han kunde väl åtminstone klättrat över bilen på tvären istället för på längden?! (eller varför inte sprungit under? eller runt om?!)


Självklart var det inte Frtiz. Han gör inte såna dumheter... ;)

Valborg - dagen efter

Det var tydligen Valborgsmässofirande i "min" park igår, åtminstone finns det rester kvar av en brasa. Dagen efter var det inte så mycket aktivitet i parken, kanske en och annan som tagit sig en välbehövligt sovmorgon. Själv tog jag mig en välbehövlig promenad. Det är ju den 1 maj idag.

Ny månad, nya möjligheter!

Tacka vet jag helgen

Varje kväll hela veckan har jag haft för avsikt att städa och fixa ordning här hemma. Och varje kväll har jag misslyckats. Trots att jag haft en målbild framför mig; om jag har städat och fixat innan fredag kan jag åka österut redan på fredagen och fira Valborg. Eller ja, fira och fira, men iaf sällskapa någon till Valborg. :)
(Men det ska dock sägas att jag har varit ganska flitig med jobbsökandet i veckan, 10-15 ansökningar har jag nog fått iväg om kvällarna. Men så är det ju också lite enklare att sitta i soffan framför datorn än att faktiskt få nåt aktivt gjort...)

Men det var ganska mysigt att fira Valborg med Fritz hemma i soffan också. I en ostädad lägenhet. Men idag, som av en händelse, vaknar jag hyfsat utsövd efter en liten sovmorgon och känner att det är helg. Att städa, diska, plocka undan tvätten, klippa ner olivträdet på balkongen osv som stått på to do-listan hela veckan är plötsligt inga problem. När man är färdig är det fortfarande en timme kvar på förmiddagen - och det har inte ens känts speciellt jobbigt. Bara skönt att få det gjort!

Av detta drar jag slutsatsen att man definitivt borde ha mera helg. Ledighet. Eller iaf kanske jobbat kväll en dag i veckan eller kunnat jobba hemifrån och styra sin tid själv så man orkat med "sånt här" på förmiddagen, innan energin försvunnit. För visst hade det varit ganska härligt att vakna utsövd en lördag morgon och inte behöva städa och fixa - även om man orkar?!

Fritzen önskar trevlig Valborg

Fritzen kröp upp och la sig under täcket hos mig i soffan. Här stannar vi nog kvar resten av kvällen!

För ett år sen

För ett år sen firade jag Valborg med att säga upp mig. (och grillpremiär på Långis)

Det är ett beslut som har påverkat mitt liv varje dag sen dess. (Inte grillpremiären alltså) Det var ett beslut som var nödvändigt för att ta ett aktivt val i livet och inte bara låta omgivningen och slumpen föra mitt liv framåt. Jag behövde komma bort, prova något nytt och utan beslutet hade jag inte kunnat flytta tillbaka till Skåne. Och även om jag inte är helt tillfreds med min situation just nu och jag till och från saknar "livet innan uppsägningen" så ångrar jag mig inte.
Däremot ska jag försöka låta bli att göra en repris idag...

Det är så dyrt att säga upp sig*... ;)


*Om man säger upp sig på vinst och förlust alltså, utan att ha något nytt jobb att gå vidare till. Man blir inte poppis hos A-kassan.

CV-granskning

Screw jante!

Jag kommer att fylla på min Ego-kategori så fort möjlighet och anledning ges. Idag gavs en ny anledning till ego-boost. Jag har skickat in mitt CV och exempel på personligt brev till fackets CV-granskning för att få lite inspiration och feedback (jag är en såndär typ som pysslar med mitt CV lite som en hobby om kvällarna...).

Svaret jag fick började såhär:

"... Jag har nu granskat dina ansökningshandlingar och har verkligen svårt att hitta något att anmärka på. Du har en fantastisk förmåga att leverera. Du ger en trevlig, positiv och effektiv bild av dig själv, och du skriver så att läsaren aldrig tappar sitt intresse. ..."

Det var ju kul att höra, men å andra sidan inte speciellt konstruktivt... ;)

Snipp snapp snut

... så var lönen slut.

Två av tre månader känns det väldigt bra att ha nästan alla räkningar på kvartal. Men så kommer den där tredje månaden som man förträngt. Då alla räkningar kommer. Som man glömt bort sen sist. Suck!

Recept på energi

Efter evigheter av trötthet och en energinivå som till och med är lägre än Glocalnet så krävdes det mycket mental övertalning för att faktiskt ta mig iväg till kvällens step-pass. Väl på plats kändes det också jobbigt, fast att det egentligen är roligt. Jag saknar den ork jag hade för några år sen när jag tränade som mest. Just nu är det bara jobbigt. Inte roligt. Det är svaret på frågan hur jäkla svårt kan det vara att ta sig i kragen och komma igång?! Det är jobbigt. Inte roligt. Jag vill ha roligt. Jag saknar mina träningskompisar. Jag saknar instruktörerna och "hemmakänslan" på mitt gamla träningsplace.

Men hur stor är sannolikheten att jag vaknar en vacker dag och bara känner att allt kommit tillbaka till mig?! Troligtvis inte speciellt stor... Det krävs jobb för att ta sig dit. Det kommer krävas enormt mycket mental övertalning, ovilja och jobb för att ta sig ur comfortzonen. Men det var väl fan också om det inte ska gå!

Klart det ska gå. På lördag är det den 1 maj. Ny månad nya möjligheter!


Just det ja. Receptet. Efter kvällens step-pass kände jag mig ändå lite piggare, fast att det varit jobbigt. (Inte roligt-jobbigt, utan jobbigt-jobbigt) Och precis när jag kom innan för dörren hemma så ringde telefonen och jag fick en uppdatering från tåget som just rullade förbi Hallsberg. Kombinationen step + världens bästa Kattis gav faktiskt lite energi!

Rosa!

Vackert!

Funkar en cykeltur?

Vem är jag? Vad vill jag? Vad gör jag här?

Jag ska prova att ta fram cykeln och cykla ifrån alla jobbiga funderingar och ångestframkallande tankar... Kanske kan lite frisk luft mota huvudvärken också. Till på köpet är det måndag. Vem uppfann måndagar?!

Söndagsjogg

En gång är ingen gång, men två gånger är en vana - eller vad är det man brukar säga?! Precis som förra söndagen började jag denna söndagen med en liten (med betoning på liten, men ändå...) joggingtur runt parken. Ett varv joggandes även denna gången, och sen två varv promenerande, och så en liten stund på en bänk njutandes. Perfekt uppladdning för eftermiddagens och kvällens konfirmation. Kusinen skötte sig utmärkt och sjöng solo i kyrkan - imponerande!

Nu har även bokarna börjat slå ut och det blir bara vackrare och vackrare för varje dag som går!

Härliga lördag!

Lördag + sol = sant!

Födelsedagsmatta

I födelsedagspresent önskade jag mig bidrag till en matta. Och tydligen hade jag varit snäll, för det fick jag också! Så idag har jag varit iväg och shoppat den matta jag hade spanat på. Färgen och modellen känns rätt även hemma på plats, men storleken kanske bör bytas upp ett snäpp.

Fritzen verkar gilla den!

What happens in Ystad...

Två dagars vistelse på Ystad Saltsjöbad gav faktiskt mer än förväntat, med tanke på att jag blivit tillsagd att inte ha så höga förväntningar. Vi fick möjlighet att lära känna varandra bättre inom gruppen och lyfta både våra personliga och våra gemensamma förväntningar på dagen, gruppen och arbetet. Vi gavs också möjlighet att diskutera kring vad som var bra resp mindre bra med dagens situation - och den sistnämnda listan blev väldigt mycket längre än den förstnämnda. Positivt dock att alla var ganska överens om vad som var dåligt. Det var ganska högt i tak och alla fick äntligen lov att tala till punkt och förklara sina åsikter. Det framkallade gråt och tandgnissel på några håll, men det visar väl bara på att det var nödvändigt.

Vi har arbetat fram ett helt gäng punkter som vi måste jobba med. Snarast, hoppas jag. Men det återstår att se. Jag fick också lite cred av mina kollegor som tyckte att det var modigt av mig att vara så pass ärlig som jag är ang min situation på jobbet - jag hymlar inte med att jag inte hittat min plats varken i gruppen eller i arbetssituationen, att jag känner mig som en "praktikant", att jag inte tycker det är okej att behöva känna mig dum på jobbet, att jag undrar vad jag har att tillföra - och alltså allmänt undrar vad jag gör här.

Jag blir lyssnad på, och alla är överens om att introduktionen har varit bristfällig obefintlig och att jag inte har fått en ärlig chans, eftersom jag inte har fått någon grund att stå på. Men nu är det lite upp till bevis för någon att faktiskt ta lite action på detta och inte bara anteckna och förstå. Det blir jag inte klokare av. Och självklart måste jag själv också bestämma mig för om att jag kan tänka mig att jobba på en arbetsplats som satt sig själv i en så pass stor uppförsbacke för mig, som jag nästintill skulle vilja kalla oseriös. Jag vill inte riskera att bli bitter och endast bidra med negativism i gruppen. Men jag känner mig trygg i att jag varit ärlig med vad jag tycker och vi får se om någon har lust att försöka motbevisa mig...

Ystad Saltsjöbad var för övrigt en trevlig anläggning som har ett oslagbart läge precis vid havet. Dagarna har bjudit på ömsom solsken och ömsom hagelskurar, och vid solsken blir man nästan religiös av att sitta och titta ut över havet. Eller ta en promenad längs strandpromenaden. Eller kolla på alla de lustiga och speciella husen som ligger längs med stranden.

Lokaliteterna var trevliga och charmiga. Kvällsmiddagen var bra med trevlig service (om än ny personal, men det kan man ha självklart ha överseende med om de visar att de försöker) och god mat. Själva konferensupplägget var däremot lite sådär. Lunchen var helt okej, men både mat, kaffe, glas, muggar etc tog slut hela tiden. Det kändes inte som att det var så välplanerat. Jag tror att människan av naturen blir irriterad av att behöva vänta.

Jag upplevde det också som lite dålig service när vi hade ett konferensrum en heldag att det till exempel inte fylldes på med vatten åt oss. Konferensfikan var god, men fruktfaten som utlovades på bekräftelsen lyste med sin frånvaro båda dagarna. Lite trist.

Inget toppbetyg för servicen alltså, men det hämtar de å andra sidan hem på läget. SPA-avdelningen fick jag tyvärr inte möjlighet att utnyttja, men jag kan tänka mig att de även hämtar hem lite poäng på den. Fick en känsla av det...

Mitt rum med balkong och havsutsikt (havet syns endast från balkongen, inte inifrån rummet, eftersom balkongen är lite "sned". Trevliga och mysiga (små) rum.

Havet. Delar av spa-avdelningen syns i vänsterkant.

Strandpromenaden.

Ystad Saltsjöbad

Nu åker vi till Ystad Saltsjöbad för kickoff/konferens i dagarna två. Det känns inte riktigt bra att chefen rakt ut sagt åt mig att jag inte ska ha för stora förhoppningar på dessa dagar, men jag hoppas verkligen att något faller på plats. Jag har i alla fall lite förhoppningar, tills jag blir bevisad om motsatsen. Överbevisad är för övrigt just vad jag önskar bli angående jobbet.

Om inte annat så hoppas jag få njuta av en fantastisk anläggning med ett härligt läge. Jag har inte varit på Ystad Saltsjöbad tidigare, men jag har mina förhoppningar. Även där.

Guldkorn!

En liten ego-boost och en välbehövlig puff framåt gav dagens möte. Det är inte varje dag man blir kallad "guldkorn". Och det är inte varje dag man känner sig som ett heller...

Men jag börjar inse var jag hör hemma. And I will make it happen!

Utpressningsförsök från Island

Hemliga Arne

Nu tänker jag leka "viktig bloggare" och berätta att jag ska iväg på ett spännande möte - men att jag förstås inte kan berätta mer just nu... ;)

Wish me luck!

Resebranschen i gungning

Att det inte kan vara speciellt kul att jobba i resebranschen just nu kommer ju inte som någon överaskning. Kontakt med mina gamla kollegor över landet bekräftar naturligtvis detta. Imorse såg jag en kändis från Svenska Resebyråföreningen (SRF) som satt i morgonsoffan på TV4 och diskuterade problematiken för hela resebranschen, inte bara flygbolagen. Jag hann tyvärr inte höra klart på diskussionen eftersom jag var tvungen på att gå till jobbet…

Men jag kikade in på SRF:s sida och läste bland annat detta:

"Det är inte bara flygbranschen som lamslagits av askmolnets framfart. Även researrangörerna och resebyråerna har drabbats mycket hårt. Vid ett möte idag med statssekreterare Leif Zetterberg och sju andra representanter för Näringsdepartementet, förklarade SRF att resebyråerna och arrangörerna är utsatta för minst lika stora problem som flygbolagen. Ett fortsatt flygstopp kommer att få förödande konsekvenser för hela branschen. Just nu rinner pengarna ut för att bekosta hotellogi, måltider och hemtagning av strandsatta resenärer. Försäljningen av nya resor har minskat drastiskt och många resebyråer och arrangörer sitter nu med noll intäkter och oförändrade kostnader och i många fall med ännu högre kostnader till följd av allt arbete med ombokningar och information till resenärer och dessas många gånger oroliga anhöriga."

En redan väldigt slimmad bransch med små marginaler har det alltså tufft nu. Jag håller tummarna. Och hoppas att den där jäkla vulkanen slutar aska sig, och att molnet blåser iväg… typ nu.

Skoproblem

... och ändå finns det inga skor som passar till det man behöver?!

Ego

För framtida bruk när man får en dålig dag och känner att man inte har en enda vän i hela världen så kan det ju vara smart att dokumentera att hela 45 vänner och bekanta på ett eller annat sätt hörde av sig till mig idag för att gratulera. Tack! ♥

Födelsedagen i (några) bilder

Ballerina-premiär!

Första joggen som 29-åring

Första joggande stegen som 29-åring är avklarade. Och på samma gång även årets första jogg. Och om man ska vara helt nogräknad antagligen första joggstegen sen Lidingö Tjejlopp i slutet på september förra året. Sju månader hit eller dit.

Faktum är att jag har varit lite småsugen på att prova att jogga ett tag (det är solens förtjänst!), men den där första tröskeln är ju som bekant svår att ta sig över. Men imorse när diskberget inte lockade överdrivet mycket och solen sken ute tog jag mig ut en sväng. Kan det vara en begynnande 30-årskris?

Första stegen kändes inte alls så stapplande som jag hade tänkt mig. Med tanke på omständigheterna (att jag är väldigt väldigt otränad) kändes det faktiskt ganska bra. Och det var skönt. Så jag joggade hela varvet runt parken. Som visserligen bara är en kilometer. Men ändå.

One small step for a man. One giant leap for mankind. Fast tvärtom. :)

Happy birthday to me!

När man för första gången någonsin har möjlighet att bjuda hem släkten på födelsedagsmiddag till sig själv måste man självklart passa på. Igår användes både köksstolar, soffa, pallar och balkongstolar för att undvika ståplats eller hela havet stormar - och det funkade.

Planen för dagens födelsedag är att diska undan från igår, hinna med en sväng ut för att njuta av solen som åter visar sig idag, middag på stan med ett gäng tjejer och ikväll Abba Show.

Födelsedagsblomma. :)

Har ni fest eller?

God morgon! Detta är vad jag ska roa mig med idag på morgonkvisten, det ser åtminstone ut som om nån har haft trevligt...

Still going strong

Idag har farmors gamla assistent från stenåldern (?) jobbat hårt. Den väger ett ton, men är still going strong. Idag har den hjälpt mig att laga mat till ett halvt kompani... :)

Förr i tiden gjordes grejer som höll håller.

Just nu saknar jag inte resebranschen...

I torsdags lunchade jag med en gammal (inte till åldern då...) kollega från resebranschen som hade (jobb)vägarna förbi Malmö. Vi satt ute i solen och käkade grekiskt med utsikt över kanalen, och uppdaterade varandra på vad som hänt sen vi senast träffades för ungefär ett år sen. Jag fick lite branschskvaller och på frågan om jag saknar branschen är svaret självklart ja.

Men det finns ju också tillfällen då man saknar branschen mindre än annars. Typ idag och de senaste dagarna. Noga räknat sen i torsdags då askan började dra in över landet. Maktlösheten att inte kunna hjälpa sina resenärer som antingen inte kommer iväg, eller - ännu värre - inte kommer hem, är inte avundsvärd. Vid en första anblick kan det ju låta ganska trevligt att fastna på sin solsemester och inte komma hem till kalla Sverige - fast ovissheten att inte veta när man kommer hem är lite mindre spännande.

Jag skickar varma tankar till alla mina gamla kollegor som jobbar häcken av sig och offrar både lediga dagar, kvällar och helger. Just idag avundas jag er faktiskt inte. Men jag vet att ni gör ett jäkla bra jobb!

En härlig vårvecka

Veckan som gått har jag haft besök från Sara från Övik. Det har varit fantastiskt vårväder hela veckan och vi har bland annat utforskat parken i närheten, försökt hitta nya promenadvägar, lyssnat på ankorna i dammen, suttit på parkbänkar och njutit av solen, börjat anlägga den första brännan, bokstavligen talat sett knopparna brista och även passat på att inviga balkongen - som bjuder på solsken från tidig morgon till kl 16 på eftermiddagen.

Idag lyser dock solen med sin frånvaro för första dagen på över en vecka - typiskt när det är lördag inte sant?! Fast just idag är det ganska bra för min del, jag måste nämligen roa mig med tvättstugan, att städa lägenheten, laga mat och försöka få plats för tio middagsgäster ikväll. I värsta fall får det bli ståplats, eller kanske balkongplats... :)

Balkonginvigning!

Solen strålar, värmen återvänder, människor är ute, knopparna håller på att brista - och balkongen är äntligen invigd. På bilden lyxfrukost med dinkelpannkakor och kanelkokta päron, och Öviksbesök. Lill-Polon hälsar också!

På kurs med Kurt

Idag har jag varit på kurs med Kurt. Eller rättare sagt med Therese. Hjärncellerna har äntligen fått jobba lite igen. Jag har lärt mig lite om ITIL® och IT Service Management. Något som jag hörde talas om för första gången för nån månad sen. Men så har jag ju inte rört mig så mycket i IT-kretsar tidigare...

Man kan väl säga att ITIL handlar om processer för att hantera IT-infrastruktur. Och det var faktiskt intressantare än det låter. (Eller så är jag väldigt lättflörtad just nu och gör vågen bara jag kan få lära mig nånting. Vadsomhelst.) En del av kursen handlade om Service Management och kundfokusering - och för första gången sen jag började nya jobbet i december kände jag idag att jag kanske trots allt hade nåt att tillföra. Jag kanske inte är så dum ändå. Jag har bara tappat allt självförtroende under dessa låååånga månader...

Kurt Therese sa också något intressant som satte fokus på det jag saknar. "I en organisation är det inte bara de som frontar kunden som ska vara kundfokuserade. Alla i organisationen måste tänka att de frontar någon som frontar kunden." Om de som frontar kunden ska kunna göra sitt jobb och ge kunden service så måste de få attention internt i organisationen och inte ses som "den där jobbiga som vill ha svar/hjälp/nåt gjort för att kunden vill det"...

I min förra värld stod alla på tårna. Alla frontade alla och det fanns inget annat. I min värld var det så självklart så jag fick en chock när jag kom till den andra världen. Som också kallar sig "kundfokuserad". Men som är just kundfokuserad inom citationstecken. Som i själva verket inte ens klarar av att serva sina nyanställda. Eller ens förstår att det är ett problem. Eller där de som frontar kunden ses som ett "pain in the ass" av övriga avdelningar...

Hört talas om att kunden betalar din lön?!

Vårregn

Efter en ganska fin vårdag kom det ikväll lite regn. Som luktade sådär härligt som bara vår- eller sommarregn kan göra!

Sunshine!

Solen strålar och jag sitter instängd på jobbet. Annars inget nytt under solen.

En gång är ingen gång, men fyra gånger...

... borde väl vara en ganska bra vana?!

I så fall är jag på G! Jag har nyss avverkat veckans fjärde träningspass - och när det hände senast har jag inte en aning om. Antagligen minns jag inte ens så långt tillbaka. Man borde alltså jobba lite mindre, så hinner (orkar) man träna lite mer. Så borde det vara.

Veckans skörd har blivit två skivstångspass, ett jättebra aerobicpass och avslutningsvis dagens "påskspecial" step dance. Först dance aerobic (aldrig provat tidigare, lite svårare (man är ju inte så graciös...) men roligt), sen step (mitt "vanliga" pass) och mot slutet en mix av båda. Hjärngympa på hög nivå!

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen ta på mig solbrillorna och köra österut för att fira lite påsk hos föräldrarna, mamma idag och pappa imorgon. Glad påsk!

Träningsdejt

Förutom att ha trevligt och äta gott kan man på släktmiddagar också skaffa träningsdejter. Jag och min 14-åriga kusin (fast hon vill säkert omnämnas som snart 15, inte sant?!) bestämde oss för att fira långfredagen med ett skivstångspass. Då gäller det ju att tagga upp så att hon inte behöver skämmas allt för mycket över "gammtanten".

Jag tror det gick ganska bra. Men det kan hända att hon är arg på mig imorgon för träningsvärk i benen. Men hon får säkert möjlighet att ge igen, för hon har nämligen lovat mig en guidad visning i den läskiga styrketräningshallen...

Lillbebis

Lill-Fritzen för nästan fem år sen. Nu är han Stor-Fritzen. Men fortfarande lika gosig. ♥

Påskmys hos mormor och morfar

Äntligen påskledigt! Såååå skönt!

Igår jobbade vi sextimmarsdag så jag slutade lite tidigare och gick hem till mormor och morfar och fixade lite påskmiddag för släkten. Eller som mormor skrev på Facebook (jodå, självklart har hon Facebook!) "Visste inte förrän igår att Petra o jag ska ha nio personer på påskmiddag. Kul med överraskningar!". Det blev tio personer, och så kan det gå när man har mig i närheten. Jag har inte sittplatser till tio personer hos mig, så då bjöd jag helt enkelt hem släkten till mormor och morfar istället. ;)

Kusinerna hjälper till och göra marsipankycklingar till påsktårtan!

Gott-gott-i-gott-gott!