På vägen hem igår kväll funderade jag över hur jag skulle gå till väga för att "ta tag i mitt liv" och få kontroll över mitt eget leverne igen. Tänkte att jag kanske skulle försöka planera mina veckor, en i taget. Detta för att slippa känna stress över vad som skall komma nästa vecka hela tiden, och träna på att leva i nuet...
Fine, hem o sova lite och sen skulle jag ta tag i det direkt i morse/förmiddag. Lägg upp en snygg plan för resten av denna veckan. För saker o ting behöver ju inte vänta tills på måndag, eller hur?!
Men hur gick den här dagen då... jo vid 18.30 fick jag första andningshålet, typ. Vilken jäkla dag! Ännu en anledning till att det är jobbigt att fara o flänga, när man kommer hem så har ju högarna växt till sig ordentligt, lappar med frågetecken ligger överallt, 150 mail ska läsas och helst besvaras omgående, nya kampanjer ska pluggas in, fönstret ska skyltas om - och ja just det ja, Tap (flygbolaget) bestämmer sig för att strejka! Jippie!
Sen kanske man dessutom ska försöka sälja lite resor också?!
Jag har suttit i princip hela dagen med 3 karlar som befinner sig i Lissabon och hade biljett bokad hem till Stockholm imorgon. Ett flyg som inte kommer att gå. Och det finns inga alternativ! Det fanns inte ett enda jäkla flyg som kunde få dem till Stockholm imorgon! Alla dessa turer mellan Lissabon, supporten, flygbolaget, karlarna, supporten, karlarna, flygbolaget, hyrbilsfirman, boka på hotellet, Lissabon, karlarna, flygbolaget, tåget med anslutningen från Stockholm, boka av hotellet, förklara varför Tap inte ersätter för hotellnatten, flygbolaget, karlarna, förklara tågets och flygets priskoncept, karlarna, flyget.
Sorry men ni får stanna tills på fredag, det finns inget alternativ. Nu är ni ombokade och jag ber till Gud att de inte hör av sig något imorgon utan att det kommer att flyta på som planerat nu.
En hel dags jobb utan att tjäna en spänn...
Imorgon kommer nämligen cheriffen (regionchefen från Piteå) och så ska vi slutföra budgeten. Nej, jag har inte ens hunnit öppna budgetfilen idag, dock lät cheriffen övertygad om att vi skulle fixa det imorgon så jag tänker sova gott ändå. Jag kan ju som sagt inte vara mer än mig själv.
Jag hoppas dock att ännu en liten tyngd på mina axlar släpper efter att budgeten är spikad. Jag hoppas på att kunna andas ut lite i helgen och samla nya krafter.
Tack o lov hade jag förberett mig för en lång dag på jobbet och tagit med mig träningskläder så fast att jag inte hann gå hem emellan så blev det ett TC Push-pass som planerat. Jag kände mig dock långt ifrån på topp, snarare knappt på halvfart, men det kan väl bero dels på att jag inte tränat på några veckor och dels på dagens mindre bra uppladdning. Men jag ska smyga mig på toppformen. Snart har jag hittat den.
Planeringen för att hitta toppformen får dock vänta, nu prioriterar jag sömn för att ta igen de senaste nätternas tappade dito - imorgon måste jag vara skärpt!
onsdag 24 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det lät som en jobbig dag... Starkt av dig att gå och träna ändå!! Lycka till med budgeten idag!
Det där med en vecka i taget är bra. Det är lätt att man fokuserar för mycket på framtiden och glömmer bort sig i nuet. Jag gjorde det idag. Jag skulle gå ut och ta lite frisk luft. Jag brukar alltid ta trapporna, men glömde det för jag tänkte på vad fin jag skulle vara i jul när jag förhoppningsvis tappat några kilon till. Uj uj uj. Ibland är man bra uppe i sig själv. Lycka till med gubbarna. Kram Anna
Vi verkar vara i fas du och jag ;-) Ingen rolig fas, men ändå. Tillsammans är vi starka!! NU är det mat, tenta och sömn som gäller för mig. *kram*
Usch vad jobbigt du haft det... hoppas att lite sömn kan hjälpa så du känner dig piggare igen.. Bra gjort av dig att komma iväg till gymmet ändå!!
Prralin, jag lovat att när jag får klarhet i powerwalkdefinitionen så will you be the first to know! Hoppas du får en bättre dag idag!
Det är bara att tugga på.. Ibland kommer bra dagar och ibland är det överjävliga dagar. Men visst var det skönt att du gick på tc/pushen ändå? Såna dagar som varit besvärliga och jag ändå släpar iväg mig till gymmet då känner jag mig extra nöjd. :-)
Skicka en kommentar