9 km... det är bara 1 km kvar till milen!

Det är inte utan att man förstår att jag faktiskt hade MVG i matte... =P

Igår blev det varken något promenerande eller joggande som planerat. Så därför var det läge att ta igen det idag. Jag har ju ännu så länge inte tagit mig runt mer än 5 km i taget, men faktum kvarstår - att det är en vecka kvar till milen.

Så idag blev det två varv runt "lilla Onslunda-rundan", dvs ca 9 km. Förkylningen känns borta (lite snuvig brukar jag vara flera veckor efteråt så det kan jag inte ta hänsyn till), och nu finns det inte så mycket mer tid kvar att spela på. Visserligen har jag inte rört på mig på en vecka, och jag har inte sprungit mer än 5 km på säkert 4-5 år (dvs antagligen när jag sprang Tjejmilen, vilket år nu det var). Mjukstart har jag inte tid med just nu!

Första varvet kändes helt okej, ungefär som senast jag sprang den rundan. Två korta gå-pauser (uppskattningsvis ca 100 m resp 200 m), uppför vardera backe. Precis innan "varvning" hade jag överläggning med mig själv om det var så smart att ta ett varv till, om jag orkade osv... men ja, jag kom fram till att jag får prova. Det är väl inte värre än att jag får gå andra varvet om jag inte orkar springa.

Eller ja, "springa" och "springa". Det är väl en skymf mot alla er som faktiskt springer, att kalla det jag gör för att springa. Men det känns så trist att skriva "lunka". Det blir lite roligare om jag iaf får kalla det springa - min definition på "springa" är således: inte gå. :)

Andra varvet gick faktiskt förvånansvärt bra. Det gick absolut inte snabbt och det var inga pigga ben. Men de kämpade på! Och även andra varvet klarades av med endast samma två korta gå-pauser, även om benen gjorde allt vad de kunde för att övertala mig om att ta en eller två extra gå-pauser. Men icke! Inte idag!

Summa summarum: 9 km med endast 4 korta gå-pauser. Det är jag jättenöjd med! Om jag fixar milen nästa helg med bara 5-6 gå-pauser så är jag skitnöjd! Men i ärlighetens namn så kommer jag vara nöjd om jag bara tar mig runt, hur det än går till... :)

Tiden då? Fantastiska ca 80 min. ;) Men jag ser det positiva - att jag faktiskt har orkat springa hela 80 min, det är fan bra av lilla stora mig!

Who is the Biggest Loser? (v 6)

Jag och Ofelia har bestämt oss för att hänga på Who is the Biggest Loser? 2.0-utmaningen från Sara och Karin. Who is the Biggest Loser pågår 18 veckor och målet är att gå ner 10 kg på dessa 18 veckor (för min del totalt 13 kg då jag redan tjuvstartat lite tidigare). Resultatet redovisas på torsdagar.

All cred till ovan nämnda Sara och Karin för upplägget och inspirationen! Men jobbet får vi nog göra själva... ;)

Eftersom jag hade smygstartat en formcheck tidigare i sommar och lyckats gå ner några kilo i början på sommaren (fast också gått upp några igen under mitten av sommaren) så har jag valt att ändra mitt totala mål efter dessa 18 biggest loser-veckor till 13 kg, varav 10 kg ska bort under denna period. Total viktminskning som anges är alltså beräknat på startvikt 1 jun.
Exakt startvikt för biggest loser-utmaningen är lite oklar, men uppskattningsvis nånstans på ca -1 eller -2 kg.

15 jun -0,8 kg
22 jun -0,8 kg (-1,6 kg)
29 jun -0,6 kg (-2,2 kg)
6 jul -0,8 kg (-3,0 kg)

Vecka 1 (13 aug) ingen vägning för mig
Vecka 2 (21 aug) -0,8 kg (totalt -3,8 kg)
Vecka 3 (27 aug) +/- 0 (totalt -3,8 kg)
Vecka 4 (3 sep) -1,2 kg (totalt -5,0 kg)
Vecka 5 (10 sep) -1,0 kg (totalt -6,0 kg)
Vecka 6 (17 sep) +0,4 kg (totalt -5,6 kg)


Nej, nu går det inge bra för mig. Jag var ju på gång, det här skulle bli en bra vecka! Jag trodde vi kom överens om det; jag, min kropp, Ofelia och hennes kropp?

Både i fredags och i lördag var jag ute i 5 km-spåret och kände mig verkligen på gång med joggingen, jag kände att jag skulle försöka mig på 10 km redan i början på veckan för att ha två veckor på mig att "känna in mig" på milen...

Men i söndags när jag vaknade insåg jag att det inte skulle bli nåt av det. Jag kände vad som var på gång i halsen, och mycket riktigt - sen dess har halshelvetet jäklats. Jag hatar verkligen att ha ont i halsen! Man orkar inte göra nåt, men man kan inte sova eftersom man knappt kan svälja och än mindre koppla av...

Nåja, jag är iaf glad att halsontet nu har gått över och istället övergått till en hederlig förkylning. Mot förkylning kan man värja sig med ipren, näsdukar och nässpray. Men mot halsont står man handfallen. Idag känner jag mig faktiskt hyfsat pigg, om än med snorig näsa, och tror att jag ska försöka mig på en lätt jogg (eller åtminstone promenad) imorgon.
För en vecka sen tyckte jag det var tight om tid med två veckor kvar - nu är det för jösses bara en vecka kvar...

Ett litet plus idag var alltså väntat. Har inte rört på mig sen i lördags, och när halsen gör ont får man (läs: jag) vara så snäll att ge halsen vad den behagar äta/dricka. Ett par dagar har den mest behagat äta blåbärssoppa, nyponsoppa och mackor. Inget annat smakar. Energin att klura ut en fantastisk middag lyser dessutom med sin frånvaro...

Så så är det med det. Men nu då? Nu har jag haft ont i vaden en vecka och varit förkyld med halsont en vecka? Kan nästa vecka få bli en bra vecka då? Skam den som ger sig!

Halsont istället för milträning

Dagens plan var att ge mig på två varv runt 5 km-slingan (eftersom jag vilade igår och hade tänkt mig ha pigga ben idag) och således hamna på de 10 km jag strävar efter. Men istället har jag ont i halsen och känner mig allmänt seg och trött.

Jag tror att dagens enda två aktiviteter får bli de redan avklarade: arbetsintervju plus shopping av diverse förkylnings-/halsont-medikamenter på Apoteket.

Nu: soffläge. Sova.

På't igen!

Nu har jag i alla fall klarat 10 km inom loppet av 24 timmar... :)

Dagens 5 km-runda fick ungefär liknande upplägg som gårdagens - fast bättre! 500 meter uppvärmings-gång, 2500 meter jogging, ca 250 meter paus-promenad, och resterande 1750 meter jogg i mål. Det var ganska tungt runt 4 km idag också, men eftersom jag tog min paus-promenad lite längre fram idag än igår så var benen inte riiiiiktigt lika sega (paus-promenaden hamnade nu istället upp för en backe = jag slapp jogga upp för den). Många gånger var det väldigt lockande att stanna till, men jag lyckades klara det utan att tjuva...

Nästa gång får jag ta uppvärmningen innan starten - och därmed ska jag klara en 5:a med bara en liten gång-paus. Och sen ska det ju som sagt bara dubblas, hur svårt kan det va?!

Mot 1 mil

Vaden är (nästan) frisk!

Så dagens tänkta promenad blev istället en joggingtur. 5 km-slingan på Bulltofta rekreationsområde fick en ny chans. Runt slingan finns det markeringar var 500:e meter, och jag körde 500 meter snabb gång som uppvärmning, sen 2000 meter jogging, 500 meter paus-promenad och 2000 meter jogging in i mål (nedvarvningspromenaden fick komma efter målgång).

Eller ja, iaf var det så jag hade tänkt mig. Och det gick jäkligt bra fram till 4 km-markeringen, då blev jag tvärtrött och var tvungen att ta mig en liten promenad. Men sen höll jag hela vägen in i mål, trots att sista 500 meterna bjuder på motlut...

Jag måste säga att det kändes förvånansvärt bra idag, och jag är lite imponerad över mig själv! Men det här var 5 km, och nu har jag bara två veckor på mig att dubbla detta då jag har tänkt mig att försöka klara 10 km på Lidingö Tjejlopp. Hur ska det gå till? Mina ben (eller flås för den delen) var ju inte direkt piggast i stan efter dessa 5 km...

Jag hade tänkt provträna på SATS nästa vecka, men jag tror att jag tänker om och lägger all träning i joggingspåret kommande två veckor. Hur ska jag lämpligast lägga upp taktiken??

Who is the Biggest Loser? (v 5)

Jag och Ofelia har bestämt oss för att hänga på Who is the Biggest Loser? 2.0-utmaningen från Sara och Karin. Who is the Biggest Loser pågår 18 veckor och målet är att gå ner 10 kg på dessa 18 veckor (för min del totalt 13 kg då jag redan tjuvstartat lite tidigare). Resultatet redovisas på torsdagar.

All cred till ovan nämnda Sara och Karin för upplägget och inspirationen! Men jobbet får vi nog göra själva... ;)

Eftersom jag hade smygstartat en formcheck tidigare i sommar och lyckats gå ner några kilo i början på sommaren (fast också gått upp några igen under mitten av sommaren) så har jag valt att ändra mitt totala mål efter dessa 18 biggest loser-veckor till 13 kg, varav 10 kg ska bort under denna period. Total viktminskning som anges är alltså beräknat på startvikt 1 jun.
Exakt startvikt för biggest loser-utmaningen är lite oklar, men uppskattningsvis nånstans på ca -1 eller -2 kg.

15 jun -0,8 kg
22 jun -0,8 kg (-1,6 kg)
29 jun -0,6 kg (-2,2 kg)
6 jul -0,8 kg (-3,0 kg)

Vecka 1 (13 aug) ingen vägning för mig
Vecka 2 (21 aug) -0,8 kg (totalt -3,8 kg)
Vecka 3 (27 aug) +/- 0 (totalt -3,8 kg)
Vecka 4 (3 sep) -1,2 kg (totalt -5,0 kg)
Vecka 5 (10 sep) -1,0 kg (totalt -6,0 kg)


1 kg minus, det är bara att tacka och ta emot!
Veckan har varit långt ifrån optimal, men jag väljer att tolka minuset som att jag trots allt gör nånting rätt. Trots ett bröllopskalas med massa godsaker (men där jag för övrigt kom i klänningen), trots ostrikt mathållning och trots endast två träningspass utöver promenader.

I söndags fick jag äntligen steppa igen, och det var hur roligt som helst! Tills jag sträckte vaden... Den gör fortfarande ont, men det känns som att det onda området minskat lite. Nu är det bara i nedre delen av vaden som det gör ont, och endast när jag "sträcker" vaden (går i trappor eller tar långa steg så att benet sträcks ut). Jag har tagit det lugnt ett par dagar men försökt promenera lite ändå för att kanske mjuka upp vaden (eller vad vet jag?)...

Törs jag utsätta vaden för större utmaningar nu och känna mig för, eller bör jag vara försiktig för att inte göra det hela värre?

Det kanske kommer ett träningskonvent till Malmö

Jag hade lite ångest för de där projektidéerna som skulle presenteras idag. På väg till skolan imorse hade jag fortfarande bara kommit på två, men ingen speciellt bra tyckte jag. På bussen lyckades jag krysta fram en tredje. Varför är det så svårt att få idéer på beställning?

Vi var 60 personer på dagens seminarium, och alla hade ju som sagt i uppgift att ha med sig vardera 3 uppslag. Vi startade alltså dagen med 180 olika uppslag (snacka om allt mellan himmel och jord), och avslutade den med 15 projektidéer som det ska jobbas vidare med.
Och en av mina idéer var en av dessa 15!

Jag lyckades komma igenom tre olika gruppkonstellationer och tre olika "omröstningar" med min idé, som jag imorse egentligen inte tyckte var så mycket att ha. Men efterhand som dagen gick och jag fick gensvar på det jag presenterade så blev jag allt mer "patriotisk" och trodde mer och mer på min idé, och vid sista gruppkonstellationen så var det lite av en sport att komma med till topp-15...

Jag är kanske inte så dum som jag ser ut ändå... :)

Idén var så enkel som att anordna ett träningskonvent/hälsodag eller -helg. Jag har lite olika idéer på hur jag skulle vilja ha upplägget, men på torsdag (när alla ska välja vilket av de 15 projekten de vill jobba med) får jag veta vad jag får för medlemmar i min projektgrupp och då får vi diskutera vidare...

Jag har aldrig varit med på något träningskonvent själv, och har inga egna erfarenheter av detta, men jag tycker det verkar roligt... och ja, vill man ha nåt gjort får man väl göra det själv! :)

Har du några idéer/tips/önskemål etc på vad du skulle vilja ha (eller inte ha...) på ett tränings-/hälsoevent?
Tränar du, eller känner du någon som tränar i Malmö-trakten?
Tips på intressanta anläggningar/företag/lokaler/instruktörer?
Träningsformer, föreläsningar, produkter?

Andra bloggar om: träningskonvent, konvent, malmö, hälsodag, hälsohelg, träning

Gratis träningsvecka på SATS!

Sugen på att testa en gratis träningsvecka på SATS?

Klicka här och gör deras "kom igång-test" så belönas du med en gratis träningsvecka på valfri SATS-anläggning. Det har jag precis gjort, och så snart min vad mår bättre ska jag bege mig till närmsta SATS för att testa.
Kampanjen gäller tom den 30 sep 2009.

Gratis är gott!

Vaden mår inte bra

Vaden är stel och hård och ond idag. Skit.

Steppat bort lite bröllopstårta

Ikväll har jag äntligen fått steppa igen, det var flera flera månader sen. Och det är ju så kul!!! My cup of tea!

Jag provade Friskis & Svettis i Tomelilla, som på söndagkvällar erbjuder Step 75 min. Jag tror att det kan passa ganska bra eftersom jag troligen kommer att vara i Tomelilla-trakten en del helger framöver. Ikväll fick jag faktiskt träna gratis eftersom det är första veckan på nya schemat, så jag har lite tid att fundera på om jag ska köpa ett terminskort eller om jag ska lösa engångsbiljetter. Dagens i-landsproblem.

Passet började lite trevande, och när instruktören började prata om att hon skulle köra mycket basic idag så kändes det som att det skulle bli ett halvtråkigt pass. Men där hade jag fel, för det var riktigt roligt och alldeles lagom avancerat. Dessutom ett par nya steg som jag inte stött på tidigare, kul!

När det var som allra roligast mot slutet, när man hade lärt sig stegen och tempot skruvades upp lite för att "gasa in i mål" så lyckades jag tyvärr sträcka vänster vad... Jag vet inte riktigt vad jag gjorde, men jag kände direkt att det drog till... så sen var det bara att ta det lugnt in i mål istället. Det känns inte bra i vaden nu, men jag hoppas att det är något som går över av sig själv... snart.

Men jag hade allvarligt talat lite problem med dialekten. Jag är inte van vid skånska instruktörer. Flera gånger när hon sa "V-steg" så hörde jag "basic" (hur man nu kan höra fel på det, men det lät faktiskt väldigt lika...) och var då ute och cyklade. Men det är väl bara att vänja sig. :)

... och det var ett fantastiskt trevligt bröllop!

Ett fantastiskt trevligt bröllop! Vackert, mysigt och personligt. Precis som brudparet.
I kyrkan sjöng LTH-kören så vackert Av längtan till dig och Aldrig ska jag sluta älska dig så att alla fick (minst) en tår i ögat, och när de tu sa ja till varandra fick även det andra ögat sällskap av en tår, eller två...

Utanför kyrkan stod brudgummens scouter "alltid redo". Vädergudarna var inte riktigt på detta härliga brudpars sida, men de hann i alla fall stå en liten stund utanför kyrkan och hyllas innan himlen öppnade sig och alla fick springa in i kyrkan igen.

Fotografen var med under hela dagen och kvällen och förevigade varenda ögonblick.

Mammas klänning, mormors örhängen, håruppsättning och sminkning av en vän, otroligt fina (och goda) tårtor bakade av en annan vän, lustiga ordningsregler i "programmet", trevliga sånger, fina tal, dans (hellre än bra, gällde nog alla på dansgolvet), staplar, diagram och roliga spex.

Det känns befriande att dessa tu gör som de själva vill, och inte som "man ska". Istället för traditionella långbord hade det dukats runt flera småbord vilket gjorde att lokalen blev väldigt mysig och inbjudande. Och jag tror att alla hade väldigt trevligt. Jag fick äran att sitta bredvid självaste bruden vid "honnörsbordet", men nåt tal slapp jag hålla för det var det så många andra som gjorde - med den äran.

Tack för att jag fick dela denna fantastiska dag och kväll med er, herr och fru Olsson!

Jag kom i klänningen...

Sovit som en prinsessa

I natt har jag, för första gången på över en månad, sovit i min egen säng! Så skönt - och inte helt oväntat har jag sovit som en prinsessa, och Fritzen som en liten prins bredvid mig. :)

Dagen idag bjuder inte på nåt vidare bröllopsväder; rejäl blåst och regn i luften. Men det kan man inte göra så mycket åt. Jag trotsade vädret på morgonkvisten och gav mig ut på en liten joggingtur - och fast att det var länge sen nu så höll jag ångan uppe lika bra som sist och klarade mig med bara två gå-pauser (upp för resp backe). Tunga ben, motvind och regn stoppade mig faktiskt inte idag.

Nu ska jag turnera vidare till pappa för att låna dusch (badrumsrenovering pågår hos mamma...) och göra mig redo för eftermiddagens bröllop. Håll tummarna för att jag kommer i klänningen!

En händelserik vecka lider mot sitt slut

Det känns som att den här veckan har varit hur lång som helst. Och när jag tänker efter kanske det inte är så konstigt att mitt huvud är helt slut av alla intryck... Det har varit väldigt skönt att få bo några dagar för mig själv, för jag har verkligen behövt göra ingenting på kvällarna när jag kommit hem.

Första skolveckan är avslutad, massa nya människor, nya böcker, nya intryck, nya kunskaper, nya ställen att hitta till...

I förmiddags var jag också på veckans andra arbetsintervju. Detta jobb kändes intressantare än det jag var på intervju för i måndags, trots att det egentligen är ett betydligt "sämre" jobb. Men det som är intressant med detta är att det är i en ny bransch, och jag känner mig sugen att prova något nytt. Testa om vingarna håller - vilket jag tror att de gör, men eftersom jag inte har det på "papper" kan det vara svårare att övertala andra om detta och därmed få in den berömda foten...

Intervjun kändes bra, det var en riktigt trevlig tjej jag träffade och det kändes inte alls nervöst eller konstlat. Jag var mig själv, och jag fick sagt det jag ville ha sagt. Men jag har egentligen inte den kompetensen de söker (men jag är övertygad om att jag kan skaffa mig den väl på plats), och det är vi båda överens om så jag har inga större förhoppningar. Jag är i alla fall glad att mitt CV ser så pass intressant ut att jag har blivit kallad på två intervjuer samma vecka, men om det inte blir något mer så gör det inget eftersom min plan A egentligen är att plugga den närmsta terminen. Och försöka fortsätta komma på vad jag vill bli när jag blir stor...

Jag har också utforskat Malmö så gott jag kunnat i veckan, på egen hand både inne i stan, med olika busslinjer och i närområdet där jag (läs: mormor och morfar) bor. Och idag i två timmar med guidad buss tillsammans med en massa andra studenter; runt Västra Hamnen & Turning Turso, inne i stan, Limhamn, Zlatans hus (till guidens dåligt dolda glädje), brofästet mm mm.
Tror faktiskt att jag utforskat Malmö mer den här veckan än vad jag gjort i hela mitt liv innan!

Jag har funderat på var jag skulle kunna tänka mig att bo (och om det här överhuvudtaget är rätt för mig, men det vet jag ju inte förrän jag har provat), och varit och kollat på en andra hands-lägenhet, men den var så sunkig så det var inte ens nåt att fundera på.

Nu återstår bara att packa ihop mina grejer och städa undan spåren efter mig och Fritz - och sen att dra... "hem" tänkte jag säga, men något sådant har jag ju inte... österut över helgen.

Gratis cykelhjälm

En bra sak med att vara student i Malmö är att Malmö Stad bjuder studenterna på en gratis cykelhjälm! Gratis är gott!
Cykelkarta är också införskaffad, nu är det bara cykeln som saknas... :)

Who is the Biggest Loser? (v 4)

Jag och Ofelia har bestämt oss för att hänga på Who is the Biggest Loser? 2.0-utmaningen från Sara och Karin. Who is the Biggest Loser pågår 18 veckor och målet är att gå ner 10 kg på dessa 18 veckor (för min del totalt 13 kg då jag redan tjuvstartat lite tidigare). Resultatet redovisas på torsdagar.

All cred till ovan nämnda Sara och Karin för upplägget och inspirationen! Men jobbet får vi nog göra själva... ;)

Eftersom jag hade smygstartat en formcheck tidigare i sommar och lyckats gå ner några kilo i början på sommaren (fast också gått upp några igen under mitten av sommaren) så har jag valt att ändra mitt totala mål efter dessa 18 biggest loser-veckor till 13 kg, varav 10 kg ska bort under denna period. Total viktminskning som anges är alltså beräknat på startvikt 1 jun.
Exakt startvikt för biggest loser-utmaningen är lite oklar, men uppskattningsvis nånstans på ca -1 eller -2 kg.

Vecka 1 (13/8) ingen vägning för mig
Vecka 2 (21/8) -0,8 kg (totalt -3,8 kg)
Vecka 3 (27/8) +/- 0 (totalt -3,8 kg)
Vecka 4 (3/9) -1,2 kg (totalt - 5,0 kg)


-1,2 kg är absolut inget att klaga på. Bra resultat, men ingen speciellt bra vecka. Två promenader är allt jag har lyckats åstadkomma i "träningsväg" den senaste veckan... Det är bara att inse att det kommer bli tufft att få en hyfsad rutin på både mat och träning så länge jag bor överallt och ingenstans, och inte har någon egen fast punkt i tillvaron eller vet var jag kommer bli av framöver. Jag är verkligen ingen kappsäcks-människa; jag hatar att packa, och att leva i en packning dygnet runt vecka efter vecka efter vecka är inte direkt min favoritsituation...

Men det är bara att fortsätta försöka göra det bästa av situationen. Har man gett sig in i leken får man leken tåla!

För en vecka sen ungefär trodde jag att jag hade nån förkylning eller feber i kroppen, men det har inte blivit något av det. Däremot är jag konstant trött. Trött, trött, trött. Sjukt trött. Jag tycker att jag sover ganska bra om nätterna, går ju inte direkt upp i ottan (börjar skolan kl 10) och även om jag kommer hem hyfsat tidigt på eftermiddagen så är jag helt färdig.

Idag kom jag hem vid 15-tiden (hade iofs inte ätit nån lunch så det fick bli en sen sådan då), och sen kunde jag bara inte hålla ögonen öppna. Somnade en halvtimme på soffan. När jag vaknade var jag helt borta och var helt groggy en timme till innan jag ens orkade sätta mig upp.

Jag tror jag får ta en sväng om Apoteket imorgon och införskaffa mig en dos Rosenrot om det överhuvudtaget ska finnas en chans att orka plugga också...

Rekreation?

Ikväll tog jag mig en utflykt för att utforska Bulltofta rekreationsområde (tjusigt namn va?).

Rekreationsområdet är anlagt på det som tidigare var Bulltofta flygplats. Det är ett av Sveriges största parkprojekt någonsin. Området är lika stort som Slotts-, Kungs- och Pildammsparken tillsammans. Målet var dock inte att skapa en traditionell park utan ett naturlikt rekreationsområde.

Flygplatsens gräsfält är nu bollplaner och en cirkusplats som inramas med skogsdungar. Betong- och asfaltytorna är uppbrutna och har blivit underlag till parkeringsplatser, tennisbanor och vägar. Radartornet är raststuga och en annan av flygplatsens byggnader är en del av motionscentret . Här finns också promenad- och motionsspår och vintertid pulka- och skidbackar.

Att hitta dit var inga problem, men att hitta runt var lite klurigare. Området är ett myller av stigar, cykelvägar, promenadspår, motionsspår, fotbollsplaner, tennisplaner, minigolf, frisbeegolf und so weiter.

Jag tog sikte på gul markering 5 km och var så fräck så att jag promenerade i motionsspåret. (Jag undrar vad det egentligen är för skillnad på promenadspår och motionsspår? Att man promenerar i promenadspåret förstår jag, men kan man inte promenera i motionsspåret och motionerar man inte om man promenerar?)
Tanken från början var i och för sig att jag skulle jogga (och det kanske räknas som "motion"?), men jag kom på så himla många anledningar att låta bli: skavsår på båda hälarna och under ena foten, kissnödig, huvudvärk, vill reka spåret en runda först så jag hittar rätt - ja ni hör ju. Allt kan egentligen sammanfattas i ett enda ord: lat.

Motionsspåret var ganska trevligt till en början, förbi lite andra aktiviteter (frisbeegolf ser kul ut, det skulle jag vilja prova), några dammar, lite folk, några hundar, en massa kaniner (vilket för övrigt verkar finnas precis överallt i Malmö), IKEA, ko-hagar... motorvägen.

Det gällde att hålla tungan rätt i mun och hålla utkik efter de gula markeringarna, för spåret grenade av sig till väldigt ofta - det kan inte vara svårt att gå vilse där direkt. Emellanåt kändes det evighetslångt och jag tappade orienteringen ganska snart efter alla vägskäl... Men till slut kom jag till en skylt där det var en gul markering och så stod det "mål". Mitt ute i skogen. Ehhh okej tänkte jag, och hur ska jag nu hitta härifrån då...?! Men efter lite mera traskande hittade jag tillbaka till starten också...

Sammanfattningsvis: Ett trevligt område, men i stor skala. Det här kanske är rekreation för stadsbor, men det är inte direkt Hörnsjön... Hela området andas storstad.
Och frågan är - är jag verkligen en storstadsmänniska?

Sökes: idéer/uppslag till skarpt projektarbete

Sökes:

Idéer/uppslag till projektarbete som ska genomföras i skarpt läge av en mindre grupp projektlednings-studenter under kommande termin.

En viktig del av kursen kommer att vara ett projektarbete i skarpt läge. Projektarbetet kommer att pågå under hela terminen och ska förstås kopplas samman med den teorin vi lär oss under tiden.
Detta ska påbörjas nästa vecka och tills på tisdag ska vi ha kommit på några idéer som kan vara lämpliga (och utmanande, roliga, lärorika, spännande och engagerande!) att jobba vidare med.

Men jag har som vanligt idétorka. Vad brinner jag för? Vad vill jag förbättra? Vad tycker jag det finns för lite av? För mycket av? Vad saknar jag i samhället?

Exempel på projektarbeten som tidigare studenter gjort är tex anordna ett event för hemlösa, producera en musikvideo, etablera en ny travbana, etablera en färjelinje från Simrishamn-Kaliningrad, starta ett IT-bolag, olika utvärderings- och forskningsprojekt etc.

Det kan alltså vara i princip vad som helst - det viktiga är inte att det går att genomföra till hundra procent, att kunna se lösningen direkt - utan det viktiga är att komma upp med en idé som man sedan kan jobba vidare med och utveckla i ett projekt.

Har du några idéer? Är det något du själv har funderat på? Behöver ditt företag eller din förening hjälp med något som kan utvärderas/jobbas på i en projektgrupp?

Alla tips mottages tacksamt!

Närmsta Malmö-omgivningarna utforskade

I eftermiddags efter skolan gick jag en sväng på stan och gjorde mitt bästa för att känna mig som en Malmö-bo. Det lyckades sådär. Jag fick lite norrlandslängtan och fick käka en GI-burgare på Max till lunch. Men idag har vädret (sommaren!) visat sig från sin allra bästa sida med riktig sommarvärme och klarblå himmel, så idag har det varit lite lättare att gilla staden... :)

Man är ju inte så svårflörtad när solen glittrar i vattnet i kanalen...

När jag kom "hem" tog jag den där promenaden som inte blev av igår och utforskade de närmsta omgivningarna. Det blev en rask promenad på 1,5 timme till närmsta park, runt slingan i parken (undrar hur långt det kan vara, hittar ingen information om det nånstans), vidare till närmsta Friskis & Svettis (där jag sett att de har step-pass på onsdagkvällar) för att kolla läget, och hem via en Fitness24Seven-anläggning som ligger alldeles runt hörnet.

Försöker hitta något bra träningsupplägg, men det är lite svårt när jag inte vet var jag kommer att hålla till och hur länge... Men det lutar åt att jag löser någon form av kort på Friskis eftersom det ligger ganska nära mormor & morfars lägenhet, inte är hutlöst dyrt, ger möjlighet att lösa aningen 6-månaders kort eller klippkort - och förstås -erbjuder step!

Det är lite irriterande dock att man måste ha CSN-kort för att få student-rabatt (frågar ni mig borde det räcka med antagningsbesked och kvitto på att kåravgiften är betald), för det tar ju alltid evigheter innan man får det där förbaskade kortet... och jag vill ju börja träna nu. Men vill förstås också ha rabatt. Är man student så är man...

Första skoldagen avklarad

Första skoldagen gick finfint! Jag lyckades byta buss på Centralen imorse och hittade rätt och kom i tid. Visste inte riktigt hur lång tid det skulle ta att gå från Centralen så vågade inte chansa på det imorse, men det tog inte mer än 15-20 min klockade jag när jag gick därifrån i eftermiddags så framöver blir det promenerande sista biten istället...

Vi hade upprop och introduktion idag och slutade redan vid 13-tiden. Det är 94 st antagna till kursen Projektledning I, så det blir några ansikten och namn att hålla reda på... Det verkar vara en väldigt seriös och intressant kurs, men den kommer nog att vara ganska krävande. Men det känns bra, jag vill ju att det ska ge något!

Idag fick jag namn på två av tjejerna i "klassen" (det heter väl knappast klass när man är 94 st, men vad vet jag...), och båda verkade trevliga. Så nu känns det betydligt bättre att gå dit på torsdag igen. :)