onsdag 23 september 2009

En månad som skåning - hur känns det?!

Nu har jag varit skåning på heltid en dryg månad. Men frågan är om jag har funnit mig till rätta?

Svaret är nog tveksamt. Jag har ingen stad/ort/plats som är "hemma" och inte heller nåt boende som är "hemma". Men jag jobbar på saken. Jag har bestämt mig för att ge Malmö en chans, då det är den stad här nere i södern som jag har mest anknytning till - trots att jag har en känsla av att stan är för stor för mig... Men det vet man inte förrän man testat!

Livet känns fortfarande lite smått förvirrande och jag har nu turnerat runt som inneboende och bott i min kappsäck i snart två månader. Det är ingen optimal situation för att "komma till ro", men jag är tacksam för att få låna tak över huvudet och inte ha något jättepanik att hitta mitt eget bo, vilket inte är så lätt i dessa bostadsbristtider... ;)

När jag tänker "hemma" tänker jag fortfarande Övik. Och kommer nog att göra så ett bra tag framöver. Jag saknar både stan och människorna. Även om jag i Övik inte har särskilt många nära vänner, så har jag ändå ett par stycken som jag "klickar" väldigt bra med. Som är . (you know) Vi pratar kvalitet, inte kvantitet. I miss you!
Kanske blir det också Övik som blir mitt hemma igen framöver, vem vet, men det får vi inte veta förrän jag provat på Skånelandet på riktigt ett längre tag. Det är bara något jag måste göra, i min strävan efter att bli "... i framtiden tillfreds" som Emliscious så fint skriver.

Pluggandet då? Hur går det? I ärlighetens namn sådär. Jag har inte riktigt kommit in i studietekniken och självdisciplinen man behöver för att hinna (läs: ta sig tid) att plugga och läsa allt det man behöver. Just nu känns det som jag har en stor tröskel framför mig att komma över. Men kanske rullar det på lite lättare efter den...

Om jag ångrar mig? Inte alls. Man ångrar bara det man inte gör... ;)

8 kommentarer:

Keron sa...

Vad blir det för projekt förresten? :)

Träningsglädje sa...

vänner handlar alltid om kvalitet snarare än kvantitet tycker jag. jag har få vänner, men väldigt många bekanta. :)

jag tror du kommer känna dig mer hemma när du har ett hem. :)

Prralin sa...

Keron - Det lutar åt någon typ av tränings/hälso-dag, men vi har inte riktigt kommit igång och jag är fortfarande inte säker på att mina projekmedlemmar har riktigt samma vision som jag. Men den som lever får väl se. :)

Träningsglädje - Självklart handlar vänner om kvalitet, och inte kvantitet. Kvalitativa vänner behöver man inte så många av - de man har gör det desto bättre - däremot kan jag ibland sakna att inte ha fler bekanta att "hitta på nåt med" nån gång då och då.

Jag tror också absolut att jag kommer känna mig mer hemma när jag har ett eget hem. Det hör man ju nästan på namnet: "hem". :)
Håller tummarna för att det dyker upp ett lämpligt sådant åt mig ganska snart!

Keron sa...

Okej på så vis. Vi ska ju bara göra ett litet projekt i vår kurs, som någon annan av grupperna beställt åt oss. Vi ska planera ett bröllop för 100 pers inom vissa krav.

mamma sa...

tänk på att inget du gör, går att göra ogjort, dvs du kan alltid återgå om du inte finner dej tillrätta, jag förstår att det tar tid då man inte har nått hem och även om man har det så tar det tid att få det att bli hemma, men det blir så för dej oxå, kram

Kattis sa...

Helt riktiga tankar (jag brottas också med dem av någon anledning...) Men som du säger, Övik må vara "hemma" fortfarande men man måste ge sin nya plats i livet en ärlig chans. Jag menar beslutet att flytta från Övik togs ju inte i en handvändning och då kanske man ska låta beslut att flytta ifrån nåt annat få mogna lite också... ;) Och kanske är det lättare att känna sig hemma om man verkligen har ett eget hem. (jag ägnar mycket tid åt att fundera på vad ukrainskorna hittar på i mitt hem!!)
KRAM

Lina sa...

Det där sista är så sant. Jag kan inte komma på något jag faktiskt, verkligen, ångrar av de saker jag gjort i livet. Däremot ångrar jag en väldig massa saker jag inte gjort.

Prralin sa...

Keron - Det är både på gott och ont det där med att "själv komma med projektidéer". Om man har en bra idé och får med sig kompanjoner på samma bana så är det ju perfekt - annars är det enklare att få en "färdig beställning" att jobba efter. Lycka till med ditt projekt iaf!

Mamma - Jo jag vet...

Kattis - Man får försöka tänka "positivt"; grannen finns ju ändå inte på plats tvärsöver gräsmattan just nu, så då kan jag lika gärna själv också hålla mig därifrån ett tag framöver... =P

Lina - Ja det måste ha varit någon klok människa som sagt det där en gång i tiden. Det är ju så sant som det är sagt.