Jag har nyss bestämt mig för att "släppa in" läsarna av min gamla blogg hit till min nya bloggvärld... Det känns lite scary faktiskt. Det är människor som känner mig o vet vem jag är. På riktigt.
Men kanske är det de som inte vet vem jag är men som känner mina tankar som är de som egentligen vet vem jag är...?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
tack för att du släppt in oss i din värld igen, har varit tomt utan den, har suttit en lång stund och läst in vad som hänt och jag är mäkta stolt över vad du gör, sitter med tårar i ögonen allt eftersom jag läser, både på gott och ont, du fixar det, du har så mycket jävlar annama i dej så det gör du, tänk om du kunde peppat emj tilla tt också orka ta tag i livet, tycker mest att det består i att överleva, men det finns stunder då även jag känner att det finns möjligheter i livet , längtar efter dej, älskar dej, kram
js visst knns det ibland som att man kommer varandra nära gnom bloggarna ? trots att många är anonyma? och visst känns dte som att man ibland släpper fram saker här osm man inte gör annars?
ja, det är konstigt det där. visst känns det som att man känner varandra och jag kan komma på mig själv med att prata om er som mina vänner och det är ni ju på sätt och vis ;)
Halloj! Jag förstår precis hur du känner... Det är en viss lättnad i att vara anonym när man skriver om det som är riktigt personligt och kanske lite tungt. Det tog lång tid innan jag bestämde mig för att skiva om min sjukdom i min vanliga blogg. Fast nu är det lite skönt att vara "öppen" faktiskt. Hoppas du känner likadant!
Har läst ikapp lite i din blogg nu och det låter som du tagit tag i många saker. Det är duktigt! Jag kämpar för att "orka" med träning igen det skulle verkligen behövas. Och säg den människa som inte skulle må gott av att prata med en kurator eller liknande. Min kurator har förändrat jättemycket för mig och jag känner att det ger mig mycket att få ventilera hos henne.
Ha en supertrevlig helg! //Emma
Grymt rolig och inspirerande blogg, vad duktig du är! Underbart duktig, här kommer jag bli en stammis. Ha en härlig helg!
Mamma > Det vore fantastiskt om jag kunde peppa dig till att försöka se det positiva (som faktiskt finns) i livet!
Emelie > Att skriva har alltid varit mitt bästa sätt att kommunicera, de som känner mig bäst är de som lärt känna mig "skriftligen" kan jag lova.
Cizzi > Ja det är en trevlig liten bubbla vi lever i här. =)
Emma > Huvudsaken att man ventilerar någonstans. För tillfället känner jag att jag bara blir stressad om jag ska försöka hinna boka in fler kurator-besök, så min ventilation sker här tills vidare...
Msfatso > Känn dig välkommen! =)
Hejja, hejja! *har saknat dig*
Tack för att vi fick återvända!! Och tack för alla dina tankar. Har läst här nu en bra stund och är så glad att du tagit tag i massa viktiga saker. Jag är stolt över dig! Du är bara såå duktig och har kommit igång jättebra!! Jag finns här och stöttar!!
Massa varma kramar från mig
ja, anonymitet är skönt, fast jag har aldrig varit det över nätet, jag är nog mer så i verkligheten tror jag ( o mdet nu går:p) blogg är så otroligt skönt tycker jag =)
Skicka en kommentar